Av socialtjÀnstlagen framkommer det att den som inte sjÀlv kan tillgodose sina behov har rÀtt till bistÄnd samt att personer med psykiska funktionshinder ska ges möjlighet att leva som andra i egen bostad. Genom boendestödverksamheten kan den enskilde erhÄlla stöd i sin dagliga livsföring. Syftet med studien var att beskriva hur boendestödjarna arbetar för att personer med psykiska funktionshinder ska kunna bo i eget boende. För att besvara syftet anvÀndes kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod. Av resultatet framkommer det att boendestödjarna ska ge klienterna individuellt stöd och trÀning i vardagliga situationer samt hitta verktyg som kan underlÀtta för den enskilde att leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt.

Syftet Àr att undersöka, förstÄ och beskriva socialarbetares tankar om sjÀlvreflektion. Syftet gÄr attbryta ner i tvÄ frÄgestÀllningar;Hur resonerar socialarbetaren kring sjÀlvreflektion?Hur reflekterar socialarbetaren kring relationen mellan behandlare och klient?Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjun som datainsamlingsmetod. Sex intervjuer medverksamma socialarbetare som arbetar med lÀngre behandlingsrelationer har genomförts. Empirinhar analyserats utifrÄn tidigare forskning om sjÀlvreflektion och sjÀlvkÀnnedom, samt utifrÄnteoretiska utgÄngspunkter i systemteori och intersubjektivitetsteori.I resultatet framkommer socialarbetarnas tankar och erfarenheter kring sjÀlvreflektion i förhÄllandetill deras behandlingsarbete.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur nÄgra socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistÄnd förstod betydelsen av pengar som del i sitt arbete. I studien valde jag att anvÀnda mig av kvalitativ metod som baserades pÄ fyra semistrukturerade intervjuer. Resultatet i studien visade bland annat att socialsekreterarnas syn pÄ pengar i sitt arbete var pengar som ett maktmedel och att det i deras arbete finns olika sÀtt att anvÀnda makten pÄ. Resultatet analyserade jag med hjÀlp av Greta Marie Skaus tvÄ modeller som handlar om relationen mellan makt och hjÀlp samt olika rum dÀr det sociala arbetet kan pÄgÄ. Modellerna kan anvÀndas pÄ sÄ vÀl individnivÄ som systemnivÄ.

PÄ grund av alla de företagsskandaler som har intrÀffat har lagstiftaren gjort mycket för att stÀrka revisorns oberoende och dÀrigenom tillförlitligheten till revisionen. Förtroendet mellan revisor och klient anses dock lika viktigt och om en revisor inte skapar en personlig relation med sina kunder sÄ finns det en risk att han gÄr miste om viktig företagsinformation. Detta leder fram till frÄgan om vad revisorerna anser skapa en god revision i smÄ aktiebolag samt hur oberoendet och förtroendet pÄverkar kvalitén pÄ revisionen. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ studie för att kunna fÄ mer djupgÄende information till vÄr frÄgestÀllning. VÄr undersökning baseras pÄ primÀrdata som har samlats in genom personliga intervjuer.

MÄlet med detta examensarbete var att utveckla en applikation pÄ hemsidan www.gratisbio.se som kunde presentera medlemmarnas positioner pÄ en karta. För att erhÄlla positioneringsdatan utnyttjades redan befintlig teknik som telefonoperatörerna tillhandahöll. Utvecklingsarbetet innefattade ett web-interface dÀr relevant information kunde visas samt sjÀlva kartan som ritades upp med hjÀlp av Google Maps. Klientdelen av arbetet skrevs i html och JavaScript och serverdelen i PHP, utöver dessa anvÀndes format som XML, WSDL och JSON för att skicka information mellan klient och server. Den fÀrdiga produkten utformades med Gratisbios allmÀnna utseende i Ätanke. Applikationen anvÀnder samma fÀrgschema och design vilket gör att den passar naturligt in pÄ sidan. En utvÀrdering gjordes ocksÄ för att se vilka ytterligare tjÀnster som skulle kunna tÀnkas vara intressanta för Gratisbio nÀr det gÀller positionering av mobiler.

Internationell forskning visar att samtliga etablerade psykoterapier Àr likvÀrdigt effektiva och att utfallet pÄverkas av sÄvÀl egenskaper hos terapeut samt klient som av relationen dem emellan. Syftet med studien var att identifiera innebörden i fenomenet allians i systemisk familjeterapi och studien har genomförts med fyra familjeterapeuter i en semistrukturerad fokusgrupp. Studien visade att allians i familjeterapi Àr ett samspelsfÀlt inkluderande tvÄ relaterandenivÄer sÄsom ram och interaktion. De tvÄ nivÄerna omfattade aspekterna förtrogenhet, asymmetri, relatera till flera, samförstÄnd, nÀrvaro och berördhet. I resultatet visades ocksÄ att allians i systemisk familjeterapi handlar om flera allianser mellan terapeut och klienter i olika system.

Denna kvalitativa studie undersöker hur praktiker inom socialtjÀnstens missbruks- och beroendevÄrd förhÄller sig till brukarinflytande. Vidare undersöks hur brukarinflytande i relationell mening pÄverkar förhÄllandet mellan praktiker och klient. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Studien bygger pÄ fem semi-strukturerade intervjuer med yrkeserfarna praktiker inom socialtjÀnstens missbruks- och beroendevÄrd. Resultatet tolkades utifrÄn relationell pedagogik som det beskrivs av Jonas Aspelin och Sven Persson samt Moira von Wrights pedagogiska rekonstruktion av G.H.

VÄldtÀktsmÄl har under de senaste Ären ofta medfört tidningsrubriker och debatt. Kritik har riktats mot hantering av brottsoffer, straffskalan, vanmaktsbegreppet osv. Det har ocksÄ hörts kritiska röster om hur advokater bemöter och hanterar mÄlsÀganden i vÄldtÀktsmÄl. Efter lÄngt övervÀgande har jag dÀrför valt att inrikta min uppsats pÄ vad jag menar Àr en av de principiellt mest intressanta frÄgorna, nÀmligen försvarsadvokatens handlingsutrymme i vÄldtÀktsmÄl. Det Àr den eventuella motsÀttningen mellan försvarsadvokatens förhÄllande till sin klient samt de stÀllningstaganden advokaten har att beakta i förhÄllande till denna och förhÄllandet till motparten som jag finner mest intressant.

Denna uppsats handlar om förtroende och oberoende i förhÄllandet mellan en revisor och dennes klienter. Syftet med studien har varit att undersöka revisorers uppfattning om hur förtroenderelationen mellan en revisor och dennes klienter pÄverkar revisorns oberoende. Vi har valt att avgrÀnsa undersökningen till revisionsbyrÄer vars klienter Àr mindre företag och dÀr parterna har samarbetat under en lÀngre tid. De omrÄden som behandlas i uppsatsen Àr hur förtroende byggs upp, vikten av förtroende i en klientrelation, vÀrdet av lÄngsiktiga klientrelationer och pÄ vilket sÀtt en revisors oberoende kan pÄverkas. Undersökningen baseras pÄ personliga intervjuer med tvÄ verksamma och tre icke verksamma revisorer.

I arbetet jÀmförs kommunikation i Ajax med kommunikation i Websockets som Àr en Àldre respektive nyare teknik som anvÀnds vid realtidsbaserade applikationer. TvÄ applikationer skapas som anvÀnds för att mÀta bandbreddskonsumtion samt nÀtverksfördröjning beroende pÄ parametrarna datastorlek och uppdateringsfrekvens, som i kombination förvÀntas pÄverka mÀtresultaten. Syftet Àr att hitta samband mellan parametrarna för att visa vid vilka typer av applikationer Websocket lönar sig bÀst och dÀrmed ge understöd för beslut om migration frÄn den gamla tekniken Ajax till den nyare tekniken Websockets.Resultatet av arbetet visar att kommunikation med lÄg datastorlek per anrop leder till störst vinst med Websockets samt att Websockets oavsett datastorlek eller uppdateringsfrekvens Àr betydligt bÀttre Àn Ajax. För framtida arbete förvÀntas frÀmst undersöka hur Àven antalet samtida uppkopplade anvÀndare kan pÄverka resultatet..

Arbete - ?Ett lyckligt tillstÄnd?Sammanfattning Bakgrunden till den hÀr studien var att den undersökta kommunen har hög arbetslöshet och har valt ett förfarande av arbetslösa bidragstagare som visat goda resultat ur ett samhÀllsperspektiv. Klienternas perspektiv blev fokus för studien. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om betydelsen av insatsen RÄd och Stöd frÄn SocialtjÀnsten, pÄ Resurscentrum, ur ett klientperspektiv. Den undersökningsmetod som anvÀndes var kvalitativa intervjuer med nuvarande och tidigare deltagare pÄ Resurscentrum, utifrÄn en intervjuguide.

Denna rapport beskriver framtagande av ett koncept för ett geografiskt informationssystem som Àr anpassat för att köra pÄ moderna mobila enheter ute i fÀlt. Detta sÀtter krav pÄ systemet vad gÀller berÀkningskraft, lagringsutrymme samt möjligheten att klara av intermittent datakommunikation. För att ta fram systemet utfördes först en förstudie med databaser och sökmotorer anvÀndes för att hitta relevant information och relevanta artiklar som kunde hjÀlpa till vid framtagningen av systemet. Denna fakta tillsammans med utförda tester och ?trial-and-error?-programmering ledde i slutÀndan till ett koncept som klarade av de krav som stÀlldes pÄ systemet.

The focus of this research is to investigate how the client's emotions can affect the social worker and how the social worker manages these feelings in order to make the right decisions. We have used a qualitative approach in our investigation. We have interviewed six social workers at social welfare bureaux in southern Sweden. Our theories are ?Nai?ve Theory? and ?Affect Theory?.

Syftet med uppsatsen Àr dels att klarlÀgga hur förvÀntningsgapet mellan revisorerna och mikroföretagen ser ut idag, och dels att identifiera faktorer som kan minska gapet. Vid undersökningen har vi anvÀnt oss av ett deduktivt angreppssÀtt. För datainsamlingen har vi anvÀnt oss av bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder. VÄrt praktiska bidrag visar att ansvarsförhÄllandet mellan revisor och klient Àr grundligt missförstÄtt av mikorföretagen. Normgivares försök att reducera detta genom upprÀttande av uppdragsbrev och liknande dokument tycks inte pÄverka förvÀntningsgapet.

Syftet med föreliggande studie var att belysa kvalitativa aspekter av egenterapimomentet pĂ„ psykologprogrammet vid Stockholms universitet. Via semistrukturerade intervjuer undersöktes Ă„tta psykoterapeuters erfarenheter av hur det individualterapeutiska arbetet pĂ„verkades av att klienten var en psykologstuderande som genomgick terapin inom ramen för ett obligatoriskt utbildningsmoment. Data bearbetades genom en tematisk analys. Faktorer som befanns pĂ„verka det terapeutiska arbetet var: Terapeutens upplevelse av det meningsfulla i att bedriva terapi med blivande psykologer, identifikationen mellan terapeut och klient, samt klientens förförstĂ„else för psykoterapeutisk teori och metod. Även klientgruppens psykosociala förutsĂ€ttningar och institutionens krav i form av utbildningsobligatorium, tidsram, betalningspremisser samt att momentet ska genomgĂ„s hos legitimerad psykoterapeut, upplevdes pĂ„verka det terapeutiska arbetet.