Detta examensarbete Ă€r gjort pĂ„ uppdrag av ett företag som heter IT Resource AB i ÅrjĂ€ng VĂ€rmland.MĂ„let med detta examensarbete var att skapa ett API till PHP som skall utöka PHPs funktionalitet. APIet skall förenkla samt effektivisera IT Resource ABs arbete med att utveckla webbapplikationer. Den förenkling samt effektivisering som APIet erbjuder Ă€r möjligheten att Ă„teranvĂ€nda funktioner samt att man enkelt kan lĂ€gga till nya funktioner i APIet vid behov.Den funktionalitet som APIet kommer att tillhandahĂ„lla Ă€r en förbĂ€ttrad hantering av variabler och strĂ€ngar som genereras frĂ„n en webbsida skriven i PHP. Med en förbĂ€ttrad hantering menas bland annat att det skall vara möjligt att lagra variabler och strĂ€ngar frĂ„n en webbsida skriven i PHP.Det skapade APIet bestĂ„r av 2 byggstenar, en klient och en server. Klienten i klient/serversystemet Ă€r en extern modul innehĂ„llande funktionalitet för kommunikation med bĂ„de PHP och servern.

Syfte: Syfte med denna studie Àr att skapa förstÄelse hur lagen om anmÀlningsplikt har pÄverkat relationen mellan revisorn och klient. Vidare Àr syftet att undersöka om revisorer informerar sina klienter om lagen om anmÀlningsplikt idag.Metod: Studien genomfördes enligt den kvalitativa metoden i form av intervjuer inom GÀvleborgs omrÄde. Intervjuer genomfördes med Ätta auktoriserade revisorer och tre företagsledare.Resultat/Slutsatser: Den genomförda studien har visat att revisorer inte informerar sina klienter om lagen om anmÀlningsplikt Àn idag. Enligt de tillfrÄgade revisorerna har inte lagen om anmÀlningsplikt pÄverkat relationen mellan revisor och klient, utan relationen kan bara försÀmras med de oseriösa klienterna. Studiens företagsledare ansÄg inte heller att relationen med revisorn har pÄverkats pÄ grund av lagen om anmÀlningsplikt.

Denna rapport har i syfte att öka förstÄelsen om hur man kan öka sÀkerheten pÄ ett företag som anvÀnder sig av mobila klienter. Att arbeta pÄ distans blir allt vanligare, och med de sÄ stÀlls allt högre krav pÄ tekniken som tillhandahÄller möjligheterna för detta. NÀr ny teknik utvecklas kommer ofta sÀkerheten i andra hand, det man fokuserar pÄ Àr funktionaliteten. FrÄgorna man dÄ stÀller sig och vilket lÀsaren kommer skaffa sig mer kunskap om under rapprotens gÄng Àr:Hur skall en klient kunna hÄllas uppdaterad nÀr den Àr utanför företagets vÀggar?Hur skall kommunikation kunna ske med företaget pÄ ett enkelt sÀtt, samtidigt som det ocksÄ ska vara sÀkert?Det kommer visa sig att administratören inte Àr den pusselbiten i sÀkerheten pÄ ett företag.

NÀr revisorer och allmÀnheten har olika uppfattningar om vad som Àr revisorns arbetsuppgifter och ansvar samt vad som Àr tillÄtet enligt lagar och regler uppstÄr ett förvÀntningsgap. FörvÀntningsgapet Àr inget nytt fenomen utan har funnits lika lÀnge som revisorsprofessionen. DÀremot har orsakerna och storleken förÀndrats i takt med utvecklingen i nÀringslivet, samhÀllet och revisorsprofessionen i sig. OmrÄden dÀr missuppfattningar ofta uppstÄr Àr kring hur mycket revisorn kan hjÀlpa sin klient med rÄdgivning, hur omfattande revisionen Àr och med vilken grad av sÀkerhet en revisor kan uttala sig om att allt stÄr rÀtt till. I smÄ och medelstora företag har den ekonomiska rÄdgivningen frÄn revisorn en stor betydelse och det kan vara svÄrt att sÀtta klara grÀnser mellan revision och revisionsnÀra tjÀnster.

NÀr det finns delade uppfattningar mellan revisor och allmÀnhet om vad en revisor gör och bör göra sÄ uppstÄr ett förvÀtningsgap. FörvÀntningsgap Àr inget nytt begrepp utan det har existerat under en lÄng tid. Dess uppkomst Àr dock nÄgot som flitigt diskuterats och forskats i och har troligtvis flera olika förklaringar. OmrÄden i hur förvÀntningsgap uppkommer enligt den tidigare forskningen Àr vitt skilda och det kan grundas i bristande oberoende hos revisor, för hög förvÀntan hos intressent eller en felaktig rapportering. FörvÀntingsgap kan se ut pÄ flera olika sÀtt och undersökas ur olika perspektiv.

Tidigare studier har visat pÄ ett gap i förvÀntningar mellan revisorer och bolagens intressenter. Detta förvÀntningsgap har lett till missnöje och bristande förtroende frÄn samhÀllet till revisorerna och revisionsprofessionen. I denna uppsats har tidigare studiers resultat applicerats pÄ relationen mellan revisorn och dess klient, smÄföretaget, dÄ denna relation var outforskad. Syftet med studien var att bredda den teoretiska kunskapen kring förvÀntningsgapet i en ny relation för att ge förslag pÄ hur gapet kan motarbetas i praktiken. Det eventuella gapet mellan klientens förvÀntningar och revisorns arbete undersöktes genom semistrukturerade intervjuer, vilka avslutades med ett kontrolldokument för att förebygga eventuella missförstÄnd under intervjuerna.

Mitt examensarbete gick ut pÄ att bygga en hybrid klient som anvÀnder sig av samma anvÀndargrÀnssnitt som Xcerions redan implementerade webbklient CloudTop. Klienten ska kunna köras utan anvÀndning av en webblÀsare och i stÀllet vara ett installerat program pÄ datorn. KÀllkoden till CloudTop, som Àr skriven i Javascript, kommunicerar nu med kod skriven i C++ med hjÀlp av en brygga som förbinder dessa tvÄ sprÄk. C++-delen hanterar XSLT-förfrÄgningar, vilket normalt hanteras av en webblÀsare. Programmet Àr Àven förberett för att utökas med kod som stödjer att programmet ska kunna köras utan tillgÄng till internet.

Bakgrund: Regleringen av hur immateriella tillgÄngar ska redovisas lÀmnar stort utrymme för individuella tolkningar. Hur sÄdana tolkningar görs pÄverkar de finansiella rapporter som nÄr intressenter. Det saknas undersökningar som berör det samspel som sker mellan revisor och klient. Ett samspel som Àr det sista som sker i den process frÄn att ett regelförslag fram till att informationen publiceras. Vem Àr det egentligen som bestÀmmer och vilka Àr faktorerna som pÄverkar de maktpositionerna parterna har i samspelet?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att karaktÀrisera samspelet mellan klient och revisor genom att undersöka vilka faktorer som pÄverkar maktpositionerna i samspelet.Metod: Uppsatsen bestÄr av tvÄ delstudier, vilket gör det möjligt att basera uppsatsen pÄ samspelets bÄda parter och dÀrmed ta hÀnsyn till bÄda parternas perspektiv pÄ samspelet.

Livs- och karriÀrplanering (LKP) Àr en strukturerad tidsbegrÀnsad form av coaching som undersöker tre frÄgestÀllningar: Vem Àr jag, vad kan jag och vad vill jag? I föreliggande studie intervjuades fem coacher och fem klienter om deras upplevelse av vad som driver coachingprocessen framÄt i LKP. Resultaten visar en samstÀmmig syn mellan coacher och klienter avseende de framtrÀdande faktorerna som pÄverkar LKP-processen i en för klienten utvecklande och berikande riktning. Dessa Àr samtalen mellan coachen och klienten, en professionell och empatisk relation mellan coach och klient, metoden med dess upplÀgg samt klientens hemuppgifter. Ytterligare framkom att en tydlig ansvarsfördelning mellan coach och klient samt klientens motivation ocksÄ bidrar till en positiv utveckling av processen.

Det övergripande temat för denna studie var socialsekreterares professionella engagemang för sina klienter och att detta engagemang i vissa fall blir sÀrskilt uttalat. Studien utgick frÄn följande frÄgestÀllningar: har socialsekreterare ömmat mer för nÄgon/nÄgra av sina klienter, har socialsekreterare kÀmpat mer för nÄgon/nÄgra av sina klienter, hur har i sÄdana fall de klientrelationerna varit? För att fÄ en djupare förstÄelse för detta fenomen baserades studien pÄ kvalitativa intervjuer. Intervjudeltagarna bestod av fyra socialsekreterare som arbetade som vuxenutredare inom socialtjÀnstens individ och familjeomsorg i tvÄ större stÀder i norra Sverige. En kvalitativ innehÄllsanalys av materialet gjordes vilket resulterade i följande slutsatser:- Att relationen mellan socialsekreterare och klient Àr central i arbetet.- Att relationen med klienten Àr nÄgonting som gÄr upp och ner.- Att socialsekreterare ömmar och kÀmpar för flertalet av sina klienter.- Att socialsekreterare har ömmat och kÀmpat extra mycket för vissa klienter..

För socialtjÀnstens klienter innebÀr klientskapet en ovillkorligt underordnad roll, dÀr individen befinner sig i en situation denne inte styr över. Individen etablerar en relation till den offentliga hjÀlpapparaten som samtidigt Àr en maktapparat. Det övergripande syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur den specifika ekonomisektionen inom socialförvaltningen, i en kommun i södra Sverige, som avgrÀnsat socialt fÀlt, Àr konstruerat. Ett delsyfte Àr att belysa hur enskilda socialsekreterare inom denna sektion samt ett urval av deras klienter, upplever interaktionen vid handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd. Ytterligare ett delsyfte Àr att fÄ en förstÄelse för hur de sociala konfigurationerna ter sig samt hur makt konstrueras, i interaktionen mellan klient och socialsekreterare.

Bakgrund: Revisorn innehar ett professionsansvar och mÄste följa god revisorssed och god revisionssed vilket yrket krÀver. Under yrkesutövningen skall revisorn enligt lagen vara oberoende, det vill sÀga opartisk och sjÀlvstÀndig. Ofta ifrÄgasÀtts revisorns professionsansvar och objektivitet genom att ingÄ i tÀta relationer som successivt byggs upp med klienter. Relationsbyggandet Àr nödvÀndigt för att skapa vÀrde mellan revisor och klient men kan inte alltid vara enkelt om lagen mer eller mindre förbjuder detta.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka former av relationer som i praktiken förekommer mellan revisor och klient och om relationen stÄr i konflikt med oberoende-reglerna. Studien syftar Àven till att se hur revisorns arbete och oberoende stÀllning har förÀndrats över tiden och vad som kan vara orsaken till denna förÀndring.ProblemfrÄgor: Vad innebÀr oberoendet i en relation mellan revisor och klient? Hur har revisorns roll Àndrats historiskt sett?Metod och teori: En kvalitativ intervjuundersökning har utförts för att uppnÄ studiens syfte.

Denna uppsats beskriver arbetet med att utveckla ett inkassohanteringsprogram. Arbetet Àr utfört Ät inkassobyrÄn Exactor International Debt Collection frÄn Mariestad. Bakgrunden till projektet Àr att Exactor behöver en programvara för att hÄlla ordning pÄ de inkassoÀrenden som de har. En programvara som passar deras sÀtt att arbeta.I programmet finns det möjlighet för anvÀndaren att registrera Àrenden som var och en innehÄller en klient, en eller flera betalningsskyldiga (gÀldenÀrer) och en eller flera fakturor. Vidare finns det möjlighet att söka och redigera de olika delarna i ett Àrende.Uppsatsen beskriver hur programmet Àr konstruerat och hur det fungerar.

För socialtjÀnstens klienter innebÀr klientskapet en ovillkorligt underordnad roll, dÀr individen befinner sig i en situation denne inte styr över. Individen etablerar en relation till den offentliga hjÀlpapparaten som samtidigt Àr en maktapparat. Det övergripande syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur den specifika ekonomisektionen inom socialförvaltningen, i en kommun i södra Sverige, som avgrÀnsat socialt fÀlt, Àr konstruerat. Ett delsyfte Àr att belysa hur enskilda socialsekreterare inom denna sektion samt ett urval av deras klienter, upplever interaktionen vid handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd. Ytterligare ett delsyfte Àr att fÄ en förstÄelse för hur de sociala konfigurationerna ter sig samt hur makt konstrueras, i interaktionen mellan klient och socialsekreterare.

NÀr det finns en skillnad mellan vad revisorn förvÀntas utföra och vad revisorn tillhandahÄller uppkommer ett förvÀntningsgap. Detta förvÀntningsgap Àr ingen ny företeelse och Ànda sedan dess uppkomst har revisionsprofessionen vidtagit olika ÄtgÀrder för att minska gapet. En ÄtgÀrd Àr den revisionsstandard som FAR införde Är 2004 som innebÀr att uppdragsbrev ska upprÀttas mellan revisor och klient inför varje revisionsuppdrag. Uppdragsbrevet tydliggör revisorns arbetsuppgifter, revisionens syfte samt vardera parts ansvar i revisionsuppdraget. Med utgÄngspunkt i teorier om förvÀntningar, agentteori samt institutionell teori, Àr syftet med uppsatsen att förklara hur införandet av uppdragsbrevet har pÄverkat förvÀntningsgapet mellan revisor och klient.