Syftet med denna uppsats är att ge en bild av när lärarens ledarroll utmanas av elever. Eleverna vi åsyftar har ingen diagnos utan det är elever som av någon anledning visar olämpligt beteende i Klassrummet. Frågorna vi belyser är vilka bakomliggande orsaker det kan finnas till att ledarrollen utmanas, om utmaningsproblemet kan förebyggas, vilken hjälp läraren kan få att hantera problemet, hur vanligt förekommande det är samt om ökad yrkeserfarenhet har någon inverkan. I litteraturgenomgången belyser vi en rad olika orsaker till att ledarrollen utmanas och ser på lärarens och elevens roll i situationen. Vår teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs tankar om det sociala samspelet människor emellan.

AbstractTheoryWhich education model has the ultimate learning potential? According to Olga Dysthe a varied education predominated by a dialogical nature is the best way of teaching.PurposeMy main purpose in this essay has been to investigate three different ways of education models and decide, on the basis of Dysthes? model, whether they can be classified as a monological or a dialogical model.I have also investigated if the thesis of Dysthes, ?The teachers view of knowledge determines the choice of teaching method?, is anchored in the reality.Furthermore, I have surveyed how the teachers educate concerning democracy. For example, on the basis of certain rules, are all sudents able to make the selves heard in a classroom that is characterized as dialogical? In such a classroom the teacher works whith activities to involve everyone and according to Dysthe, democracy is an attitude rather than a political system. Democracy is necessary in a classroom that is classified as dialogical.ResultThe essay is exclusively qualitative and builds upon interviews with three teachers on different upper secondary social schools witin the Gothenburg area.My results indicate that the teathers way of educating totaly differs from each others and that the thesis of Dysthe can be applied on only two out of three cases.

The purpose with this study was to see the relation between gymnastic pause and concentration to find out the students in a first grade experiences and thoughts about gymnastic pauses in the classroom. I have made a qualitative study to fulfill my purpose, I have observed students before and after the gymnastic pauses, carried through gymnastic pauses with the pupils and interviewed pupils in group.Previous research shows that the good working atmosphere and concentration has improved when pupils have had gymnastic pauses but it is difficult to say how it looks in the long term when the research doesn?t show that.In my study, it appears that the gymnastic pauses make it calmer in the classroom. Some of the pupils believe that they have had a better ability to concentrate after the gymnastic pauses while some pupils believe that they have not had a better ability to concentrate. Some pupils say it's good to get a break to carry on with the schoolwork during the entire lesson.

Syftet med arbetet var att undersöka lärare och elevers beskrivningar av information om bedömning, inför arbetsplatsförlagt lärande. Jag ville både undersöka vilken information om bedömning som lärare och elever upplever att de hade gett respektive fått och hur den hade kommunicerats. Den metod som jag använde mig av var enkät under ledning och undersökningen genomfördes på hotell- och restaurangprogrammet med elever från årskurs tre.Det som jag kom fram till i min studie var att elevernas beskrivningar skilde sig från lärarens beskrivning. Det visade sig att flera av eleverna inte visste vad som bedöms, vem som bedömde eller vilken kurs som momenten ingick i trots att läraren beskrev att informationen hade getts till eleverna. Även hur informationen hade kommunicerats skilde sig åt mellan lärare och elevers beskrivningar Som möjliga orsaker till de olika beskrivningarna, har jag diskuterat att det kan ha berott på olika störningar i kommunikationen och brister i kunskap om kommunikationsprocessen.Min förhoppning är att mitt arbete skall göra lärare medvetna om kommunikationens betydelse i Klassrummet och undervisningssituationen och i synnerhet vikten av att kommunicera bedömning med eleverna..

Utifrån syftet att belysa historiekulturens betydelse för individens känsla för delaktighet i det svenska Klassrummet har arbetet tagit form. Med fokus på eleven har en kvalitativ studie gjorts genom att elever och lärare från en högstadieskola i västra Skåne intervjuats. Intervjuerna ämnade ge ett resultat som kunde svara på den övergripande forskningsfrågan: Hur ställer sig historien som berättas i skolan mot elevernas egna upplevda tillhörigheter? Tillsammans med en teoretisk dykning ner i identitet, upplevda tillhörigheter, interkulturell pedagogik och hur det står i förhållande till den svenska historiekulturen kunde den besvaras. Studien visade att många elever, oberoende av härkomst, upplevde att den egna historien inte berördes tillräckligt i undervisningen. Utefter de teorier som presenteras om identitet, där den egna bakgrunden är en del, så ställer sig detta resultat dåligt gentemot historieundervisningen. Vad som ses som en naturlig progression från denna undersökning är hur den svenska historieundervisningens traditionella innehåll kan utmanas och förändras.

Uppsatsens främsta syfte är att undersöka vilka olika inlärningsstilar som finns i en klass, vilken kunskap läraren har om individuella lärstilar och vilka för- och nackdelar det finns med att arbeta med individuella lärstilar.Utifrån Dunns lärstilar kommer jag att undersöka en klass genom enkät, intervju och observation för att titta på hur eleverna agerar i Klassrummet och försöka att förstå på vilket sätt de lär sig bäst.Den teoretiska delen av arbetet berör tre teorier om individuell inlärning, hjärnan och dess funktioner, minne och förståelse. De tre teorierna jag kommer att använda mig av är Dunns inlärningsteori, Howard Gardners åtta intelligenser och Edward de Bonos syn på inlärning.De metoder som används i undersökningen är enkätundersökning, intervju med lärare och egna observationer.Resultaten pekar på att de flesta barnen i klassen är auditativa/visuella. Läraren arbetar, till viss del, med individuell inlärning genom att arbeta med olika metoder i sin undervisning. Läraren talar även mycket med sina elever för att tillsammans planera undervisningsmetoder. Mina observationer motsäger till viss del resultaten av enkätundersökningen..

Syftet med arbetet är att undersöka hur möjligheter till flerstämmigt lärande såg ut i ett dataunderstött samarbetsprojekt World of Warcraft i årskurs 6. Frågan angrips med hjälp av metodtriangulering, vars huvuddel består av två lektionsobservationer, vilka förstärks med lärarintervjuer samt elevernas utvärderingar. Jag konkretiserar kartläggningen med produktioner som eleverna gjorde under projektets gång. Som en övergripande teoretisk ram för undersökningen används det sociokulturella perspektivet där relevanta aspekter belyses mer ingående ? flerstämmighet, livsvärldar, lärarens roll och lärande tillsammans.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på elevers, i årskurs 3 och 6 samt pedagogers upplevelser och erfarenheter om stress i skolan. Vi har undersökt vilka stressfaktorer som finns i skolan utifrån ett elevperspektiv. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av metoderna observation och kvalitativ intervju. I observationen ville vi ta reda på elevernas interaktion i Klassrummet, med varandra och gentemot pedagogen. Med hjälp av observationen uppstod det fyra teman som vi valde att fördjupa oss i när vi gjorde intervjuerna med eleverna.

Jämställdhet är ett mål som eftersträvas i både gymnasieskolan och samhället i stort. Tidigare forskning har studerat jämställdhet i gymnasieskolan, könsskillnaderna i Klassrummet och lärares interaktion med eleverna i förhållande till genus/kön och jämställdhet. Dock saknas det en större förståelse för hur just gymnasielärare uppfattar detta ämne. Därför är syftet med denna undersökning inom ramen för så kallade gymnasiegemensamma ämnen beskriva hur lärarna upplever jämställdhet i relation till eleverna. För att kunna besvara syftet har en teoretisk ram använts som visar på hur man kan arbeta jämställt.

El objetivo de este estudio es conocer las experiencias de la enseñanza de lenguas extranjeras de cinco profesores, tres españolas y dos suecos, quienes trabajan en sus respectivos países. Las preguntas de la investigación tienen que ver con las condiciones de la enseñanza de las lenguas extranjeras, las estrategias y los pensamientos que tienen los profesores sobre su propio uso de lengua meta en clase, lo que dicen los profesores del estudio, qué hacen para dar la oportunidad a sus alumnos, escuchar y hablar la lengua meta en clase. Los métodos son entrevistas y encuestas. El resultado revela que existen varios factores que pueden estimular un aprendizaje exitoso de la lengua extranjera, que los profesores eligen qué lengua usar según la situación, que los alumnos escuchan la lengua meta principalmente a través de los profesores. Además se nota una clara diferencia en la forma en la que los profesores de los dos países organizan sus respectivos ejercicios de conversación.

Att ta undervisningen utanför skolans väggar är ingen ny metod för lärande. Studiebesök är en pedagogisk metod som ger tillfälle att byta miljö, uppleva och hantera praktiska aktiviteter. Syftet med studien är att undersöka museers syn på förväntat lärande genom studiebesök. I undersökningen analyseras lärarhandledningar och pedagogiska program som är framställda av Friluftsmuseet Gamla Linköping och Östergötlands länsmuseum. Museernas historiska iscensättningar, historieförmedling och framställningar om förväntat lärande studeras.

Eliasson, Vivi-Ann & Tinz, Susse (2012). ?Jag blir inte snead hela tiden? ? Gymnasieelever med diagnos dyslexi resonerar kring datorn som lärverktyg i Klassrummet [So I won?t be eyeballed all the time ? Students in secondary school, diagnosed with dyslexia, reason about the computer as a learning tool in the classroom]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Handledare: Lisbeth Ohlsson.

Syftet med denna studie är att undersöka förhållandet mellan klassrumsmiljö och lärares undervisningsstil, med hänsyn till aspekter som genus och elevers inflytande. Att undersöka om lärarnas sätt att lära ut på påverkas av eller påverkar miljön de jobbar i. Ser det olika ut i klassrum där män respektive kvinnor arbetar och i så fall varför? Har de olika stilar att lära ut på? Som metod valde jag att göra både intervjuer och observationer. Jag gjorde halvstrukturerade intervjuer för att få rikare svar.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur talutrymmet var fördelat i Klassrummet mellan flickor och pojkar samt elevers och lärares uppfattning om detta. Med talutrymme menar vi antalet inlägg eller samtal som är avsedda att höras i hela klassen. Undersökningsgrupperna bestod av två klasser i år 5 på två olika skolor i Sverige. Studien har varit av en kvalitativ karaktär där två olika metoder använts, observation och intervju. Antalet inlägg i varje klass har observerats och intervjuer har skett med en flicka respektive en pojke i vardera klass samt deras respektive lärare.

Violence against teachers in Swedish schools, according to recent reports has increased and there have been many studies to investigate the situation for teachers. The surveys show that teachers are especially vulnerable to students. This study aims to examine the relationship between a number of teachers and their students to study the power relations that exist in the classroom. This is to see what violence is an expression of and also how violence is perceived by the teachers. The issues that are central in this study are:What is the importance of dialogue in the relationship between these teachers and their students?Is there power relations between teachers and their students?What is the violence against teachers and expression of?Is there any connection between dialogue, power relations and violence?The theories of the materials in this study was analyzed using power relations theories of the historian of ideas Michel Foucault and Philosophy Doctor Anders Persson, who to some extent has his theoretical basis in Foucault?s power relations.