Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om det utifrån ett internationellt perspektiv råder jämställdhet i Klassrummet. Vi har studerat gymnasieelever i Sverige samt Argentina med fokus på elevens perpektiv. Genom att studera elevers upplevelser av jämställdhet i Klassrummet, ökar vår medvetenhet och således möjlighet att bemöta eleverna i vår kommande yrkesroll i enlighet med den rådande läroplanen. Resultatet av vår studie visar att det inte råder jämställdhet i Klassrummet, varken i Sverige eller Argentina..

Syftet med detta arbete har varit att utröna huruvida lärare verksamma i ?det berättande Klassrummet? upplever eventuella konsekvenser som den fysiska klassrumsmiljön har för elevens lärande. I ?det berättande Klassrummet? finns en specifik möblering och utrustning som baseras på ett givet koncept. Utifrån ett fenomenologiskt synsätt genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra högstadielärare verksamma i ?det berättande Klassrummet?.

Jag har i detta arbete fokuserat på hur pojkar och flickor beter sig i Klassrummet, fokus har legat på morgonsamlingarna när barnen och pedagogerna samlats och pratat om dagen och annat som är aktuellt. Det jag har tittat på är det talutrymme pojkar respektiver flickor tagit och/eller fått. De frågor jag ställt är: Finns det några skillnader/likheter mellan pojkars och flickors beteende i Klassrummet? Hur visar sig dessa? Ändras barnens beteende beroende på den pedagog de har? Vilken uppfattning har några pedagoger om barns beteende i Klassrummet? Dessa frågor har jag sökt svar på genom att observera barnens agerande under samlingarna och skriva ner det jag sett samt genom att intervjua de två ansvariga pedagogerna. Barnen i undersökningen går i en åldersblandad klass, F-2 (förskoleklass ? årskurs 2) och är alltså mellan sex och åtta år..

"provet berör ju betyget, och sen göra bra ifrån sig" - en studie av hur elever i årskurs 5 uppfattar bedömning är en undersökning om hur elever erfar bedömning  i Klassrummet. Studiens syfte är att ta reda på elevers uppfattningar och upplevelser kring bedömning och i vilka situationer de ser sig bli bedömda.Vår problemformulering är* Hur erfar elever bedömning i Klassrummet?Vår problemprecisering är* När i Klassrummet uppfattar elever att de blir bedömda?* Hur upplever elever att bli bedömda?Undersökningen genomfördes med hjälp av en fokusgruppsintervju. Resultatet visar på skilda uppfattningar kring hur elever erfar bedömning. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats.

I detta arbete läggs fokus på hur läraren kan uppmuntra sina elever att tala i främmandespråksKlassrummet. Arbetet presenterar vikten av att tala i Klassrummet, med utgångspunkt dels i statliga styrdokument för engelskKlassrummet och dels i teorier och tidigare forskning kring hur eleven bäst kan utvecklas. Med detta som grund presenteras i resultatdelen faktorer som påverkar viljan att kommunicera i Klassrummet och  strategier som läraren kan använda sig av för att uppmuntra till tal i Klassrummet. Arbetet berör exempelvis klassrumsmiljön och sådant läraren kan tänka på, samt metoder läraren kan använda sig av för att locka elever till interaktion i Klassrummet. Arbetet visar bland annat att miljön i Klassrummet bör vara öppen så att eleverna inte behöver riskera att skada sin självkänsla. Även läraren bör vara öppen och försöka visa att man är någon att lita på. Läraren bör bland annat tänka på hur och när han/hon väljer att rätta elever, försöka skapa en interaktiv miljö genom att ställa mycket frågor och använda motivationshöjande aktiviteter.

Uppsatsens syfte är att ta reda på hur läraren kan bedriva undervisning i Klassrummet och samtidigt behålla busungarna i salen. Med ordet busungar menas alla barn, både flickor och pojkar, som allmänt stör inne i Klassrummet. Oftast är dessa elever väldigt stökiga och högljudda. Genom litteraturstudier, intervjuer och observationer med de olika parterna som är inblandade i elevernas undervisning har möjligheter att integrera dessa elever i undervisningen undersökts. På den skola där den empiriska delen av undersökningen genomfördes har man ett fungerande system där busungarna tas om hand på ett bra sätt så att de inte stör undervisningen..

Vårt examensarbetet handlar om huruvida verksamheten stämmer överens med läroplanen i en årskurs 1-2:a när det gäller etiska värdegrundsfrågor. Vi har gjort kvalitativa undersökningar i form av intervjuer och observationer. Det intervjuerna och observationerna visade är att det värdegrundsarbete som skedde i Klassrummet kunde kopplas till läroplanen, genom ett medvetet arbetssätt av läraren.

Studiens övergripande syfte var att ta reda på några lärares uppfattningar och upplevelser om problematiska situationer i Klassrummet. Avsikten var att få kunskap om vad det är mer som händer i klassrum bortsett från den traditionella undervisningen. Studien bygger på fyra grundskollärares utsagor om deras egen arbetssituation. Undersökningens empiriska grund utgörs av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkommer att elevernas brott mot den traditionella undervisningen anses vara ett problem i Klassrummet.

Det är inte alla skolor i Sverige som erbjuder en dator per elev, men alla elever ska, enligt läroplanen, ha tillgång till informationstekniken. Dessutom, så har de flesta ungdomar nuförtiden en egen mobiltelefon med internetanslutning. Dagens ungdomar är infödda i informationssamhället men forskningen har visat att ungdomarna inte är per automatik kompetenta användare av digitala media. Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt elever och lärare, i en 7-9 skola som erbjuder en egen bärbar dator per elev och lärare, utnyttjar den tillgängliga informationstekniken i Klassrummet. En kvalitativ undersökning, i form av observationer i Klassrummet, och en kvantitativ undersökning, i form av elevenkät, användes som datainsamlingsmetod.

Vårt arbete syftar till att undersöka om och på vilket sätt pedagoger anpassar sin undervisning och sitt arbetssätt till det mångkulturella Klassrummet i två förskoleklasser. I forskningsbakgrunden behandlar vi litteratur kring bland annat kulturell mångfald, betydelsen av vad pedagogen har för förhållande till elevers kulturella bakgrund, elevers språkutveckling och pedagogiska arbetssätt för ett mångkulturellt klassrum. I vår studie har vi använt oss av deltagande observation samt arrangerad forskningsintervju av två förskolelärare som undervisar i mångkulturella klassrum. Resultatet av vår studie har visat att den ena pedagogen delvis anpassade sin undervisning för det mångkulturella Klassrummet men att ingen av dem använde det som resurs..

Examensarbetet handlar om hur pedagoger arbetar med den fysiska miljön i Klassrummet. Vilka tankar de har när de planerar utformningen i Klassrummet. Det handlar också om elevernas tankar kring sitt klassrum. Studien är förlagd i två klasser, den ena i Lund och den andra i Hörby. Syftet med examensarbetet är att reda på pedagogernas syn på den fysiska miljöns betydelse för inlärningen, samt hur de använder miljön som redskap för att främja inlärningen.

Syftet med denna studie är att ur ett aktörsperspektiv få en djupare förståelse för hur gymnasielärare skapar, agerar och upprätthåller sin lärarroll i Klassrummet. Studien använder sig av interaktionsteorier för att kunna förklara hur lärare väljer att uppföra sig i interaktion med elever. Studien utfördes med en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer och en intervjuguide. Fem gymnasielärare som arbetar på samma skola med olika ämnen intervjuades. Den insamlade empirin har analyserats utifrån Herbert Blumers symboliska interaktionism och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv av individers roller.Resultatet i studien visar att gymnasielärarna vet hur de vill bli uppfattade av elever och att de reagera i klassrumssituationer utan att ha aktivt förberett sig inför interaktionen med eleverna.

Ledarstilar i Klassrummet kan rangordnas på ett kontrollkontinuum med hög grad av lärarkontroll i den ena ändenoch hög grad av elevers självkontroll i den andra änden. Syftet med studien var att undersöka vilken ledarstil gymnasieelever på ett naturvetenskapsprogram föredrar i Klassrummet. En enkätundersökning har genomförts med 31 elever i årskurs 1 och 24 elever i årskurs 3. Undersökningen visar att en majoritet av gymnasieleverna föredrar ledarstilar som präglas av lärarkontroll. Undersökningen visar också att eleverna överlag vill vara delaktiga i planeringen av undervisningen och bedömningen av kunskaper.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om man genom att medvetandegöra eleverna om det gemensamma talutrymmet i Klassrummet, kan öka jämställdheten mellan flickor och pojkar gällande den muntliga kommunikationen. Undersökningen genomfördes i en årskursblandad 5-6:a. Vi använde oss av "lyssnarövningar", där tyngdpunkten låg på aktivt lyssnande och koncentration. Jämsides med övningarna samtalade vi med eleverna om vad begreppet talutrymme innebär, vikten av att lyssna, samt diskuterade och reflekterade tillsammans i klassen runt övningarna. Resultatet av vårt arbete visar tendenser på att eleverna har medvetandegjorts om vad det gemensamma talutrymmet är, och har börjat reflektera över hur det används.

Syftet med denna studie var att undersöka hur klassisk bakgrundsmusik kan påverka arbetsmiljön i Klassrummet under lektioner då eleverna arbetar individuellt. Med hjälp av en före- och efterdesign med tillhörande enkäter och observationer, hoppades jag få en bra bild över hur den klassiska bakgrundsmusiken påverkade eleverna och miljön i Klassrummet. Genom två enkäter hoppades jag att få reda på hur eleverna upplevde arbetsmiljön i Klassrummet, före och under försöket. Vidare frågade jag hur vanligt det var bland eleverna att lyssna på musik under läxläsning och om de upplevde att det var lättare att koncentrera sig när musik spelades. Resultaten av studien visade att de flesta eleverna, innan försöket, tyckte att miljön i Klassrummet kunde bli bättre och då gärna lugnare och tystare.