Studiens syfte var att undersöka hur fyra mödrar beskriver sina upplevelser av att ha en son med Aspergers syndrom. Fokus låg särskilt på beskrivningar av hur vardagslivet såg ut i kontakt med professionella, så som myndigheter och skolan, samt det sociala nätverket i form av familj och vänner. För att uppfylla syftet formulerades följande frågeställningar: Hur upplever mödrar till söner med Aspergers syndrom sin vardag? Vilka copingstrategier använder de i vardagslivet? För att besvara frågeställningarna genomfördes semi-strukturerade intervjuer med tre teman. Studiens vetenskapsfilosofiska utgångspunkt var social konstruktivism.

Varje år insjuknar ungefär 300 barn i Sverige i cancer. Cancerbeskedet slår familjens tillvaro i spillror och föräldrarna försätts i ett emotionellt kaos med känslor som chock, tvivel, rädsla och maktlöshet. I vården av barn med cancer är det inte bara barnet utan hela familjen som behöver stöd och vård. Sjuksköterskor möter föräldrar till cancersjuka barn i många olika vårdsammanhang, det är därför viktigt att sjuksköterskor har kunskap om föräldrars upplevelser i samband med barnets cancersjukdom. Syftet med uppsatsen är att belysa föräldrars upplevelser av det dagliga livet när barnet har cancer.

Att bli förälder är en stor händelse som förändrar livet och som innebär ett nytt och stort ansvar. Inom barnhälsovården är ett av målen att stödja föräldrar i deras föräldraskap. Det har visat sig att pappor upplever att stödet riktas mer till mamman vilket kan göra att de känner sig förbisedda i barnhälsovården. Mammors upplevelser av stöd från sjuksköterskan är belyst i ett flertal studier medan pappors upplevelser är mer sparsamt dokumenterat. Att få kunskap om pappors upplevelser av stöd kan öka sjuksköterskans möjligheter att tillgodose pappors behov av stöd på BVC.

Bakgrund: I Sverige vårdades år 2011 drygt 7700 personer på sjukhus för självskador. Självskadebeteendet används ofta som en copingstrategi för att hantera och lindra psykisk smärta och ångest, men kan även vara ett rop på hjälp. Handlingarna väcker ofta starka känslor, såsom ilska, maktlöshet och antipati, hos sjukvårdspersonal. Patientgruppen upplevs ofta svår att ge bra vård till och patienterna utsätts för mycket tvångsvård och tvångsåtgärder. Syfte: Syftet är att belysa hur patienter med självskadebeteende upplever bemötandet i vården.

Trots forskning kring hur ett cancerbesked bör lämnas förekommer det idag oetiska tillvägagångssätt. Det existerar få studier om cancerpatienters upplevelser av cancerbeskedet, vilket behöver undersökas då cancerbeskedet kan innebära att cancerpatientens mentala hälsa och framtidssyn drastiskt försämras. Studiens syfte var att undersöka cancerpatienters upplevelser av cancerbeskedet i samband med att beskedet gavs. Deltagarna handplockades och bestod av tio kvinnor respektive sju män som var geografiskt utspridda i Sverige med diverse cancerdiagnoser. Deltagarna skulle mottagit sitt cancerbesked 10 månader till 15 år före deltagandet.

Syftet med den här studien är att undersöka sex gymnasieelevers upplevelser av betydelsen avde relationer de har till sina lärare. Frågeställningen rör relationens värde för eleven och vadsom påverkar dess kvalitet. Undersökningen är gjord utifrån den relationella pedagogikensperspektiv, vilket bland annat innebär att relation och undervisning är beroende av varandra. I undersökningen användes intervjuer som metod. Resultatet visar att relationens kvalitet harstor betydelse för de intervjuade eleverna och att faktorer som kommunikation, bemötande,trygghet och motivation är faktorer som är avgörande i elevernas beskrivningar av relationenskvalitet.

Bakgrund: Bröstmjölk har positiv inverkan på nyfödda barns hälsa, särskilt för förtidigt föddaoch sjuka barn. Donation av bröstmjölk ger fler nyfödda barn som behöver vård på sjukhusmöjligheten att få bröstmjölk som näring under deras första tid i livet.Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av att donera bröstmjölk samt att undersöka hurkvinnor som donerat bröstmjölk tror att antalet donatorer kan ökas.Metod: En kvalitativ enkätstudie. 23 enkäter skickades ut till kvinnor som donerat bröstmjölktill Akademiska Barnsjukhuset i Uppsala under perioden 130831 ? 140901.Resultat: Kvinnorna hade övervägande positiva upplevelser av att donera bröstmjölk. Denfrämsta anledningen till valet av donation var viljan att hjälpa behövande barn.

Förekomsten av barns övervikt och fetma ökar globalt och är ett stort hot mot befolkningens hälsa. Skolhälsovårdens uppdrag är att bevara och förbättra elevernas psykiska och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor.Syftet med denna studie är att belysa skolsköterskors upplevelser av att arbeta med barn som har övervikt och fetma.Metod.Studien utformades som en kvalitativ intervjustudie där åtta skolsköterskor verksamma i Mellansverige inkluderades. Intervjuerna transkriberades och analyserades därefter med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat.Analysen resulterade i fyra kategorier som belyser skolsköterskornas upplevelser av att arbeta med barn som har övervikt och fetma: Att arbeta med ett laddat ämne; Att inte räcka till;Att hjälpa familjen bryta en ond cirkel och Att arbeta med ett problem som kräver engagemang.Slutsats.Trots att det idag finns mycket kunskap som pekar på negativa konsekvenser för barnet, familjen och samhället av att vara överviktig så avspeglas detinte inomskolhälsovården. Ökade resurser är en förutsättning för att skolsköterskor ska kunna arbeta engagerat med barns övervikt..

BAKGRUND: Matematik utomhus är viktigt för att det ger andra sinnesintryck och enstor del av vår inlärning är beroende av sinnesupplevelser. Barnen lär sig genom att utforska omvärlden med hela kroppen, lyssna, lukta, smaka och känna. Utemiljön erbjuder många möjligheter att upptäcka och använda matematiska begrepp. Det blir konkreta upplevelser.SYFTE: Syftet med undersökning är att ta reda på hur pedagogerna beskriver utemiljönsom ett pedagogiskt verktyg i det matematiska lärandet hos barnen i naturinriktad förskolanMETOD: Vi har som metod valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuernabestår av sex pedagoger i två naturinriktade förskolor.RESULTAT: I vårt resultat har vi kommit fram till att pedagogerna arbetar medvetet medutomhusmatematik.

Att utforma en framga?ngsrik och vinstgivande restaurangmeny kra?ver sa?va?l kunskap som erfarenhet inom restaurangbranschen. Spra?kbruket utgo?r en viktig del i skapandet av en meny. Denna studie underso?ker hur 60 restauranger anva?nder sig av formord och inneha?llsord med hja?lp av data fra?n ett egenha?ndligt sammansta?llt s.k.

Uppsatsen redogör för manusförfattarnas uppkomst och utveckling, medgångar och motgångar, dels med hjälp av teori men personliga erfarenheter i Hollywood, intervjuer och samtal med manusförfattare och andra filmskapare spelar också en väsentlig roll.Uppsatsen innehåller huvudsakligen en teoretisk och praktisk analys av manusförfattarnas tillvaro, analysmetoden används som en referensram i övriga delar av uppsatsen.Historiskt undersöker vidtecknad den primitiva och klassiska perioden inom filmens utveckling där fackföreningarnas inverkan analyseras samt hur Europa påverkat manusförfattandet ur ett historiskt och filmteoretiskt perspektiv, dessutom undersöks vilket inflytande auteur-teorin haft på manusförfattarna som yrkesgrupp.Vidtecknad försöker att med hjälp av en teoretisk men samtidigt undersökande metod knyta samman teori och praktik för att göra en så underhållande och samtidigt lärorik uppsats som möjligt..

Föreliggande undersökning redovisar 6 intervjuer av elever med läs- och skrivsvårigheter samt ytterligare4 intervjuer med elevernas klass- respektive speciallärare. Syftet var främst att beskriva hur dessa elever upplever sin situation i skolan och hur de ser på framtiden. Av intervjuerna framgår att eleverna ofta bär på positiva upplevelser i skolan, samt att deras syn på framtiden inrymmer övervägande positiva bilder. Resultaten ger således en positivare bild än vad litteraturen ofta målar upp..

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av oväntade dödsfall bland barn på en neonatalavdelning. Tio sjuksköterskor på ett länssjukhus i Sverige deltog och intervjuades om sinaupplevelser. Dataanalyserades med kvalitativ innehållsanalys och tre teman framträdde: upplevelse av stöd, uppleva behovav bearbetning och återhämtning och reaktioner på ett barns dödsfall. Sjuksköterskorna beskriver att de upplevt både bra och mindre bra stöd, vikten av att ge stöd till föräldrarna och ävensjuksköterskornas egna känslor och reaktioner på det oväntade dödsfallet, både under återupplivningssituationen och tiden efter.

Kolorektal cancer är den tredje största cancerformen och det är en patientgrupp sjuksköterskor kommer att möta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med kolorektal cancer. Elva vetenskapliga artiklar samlades in och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att livet fick ett avbrott, Att få stöd är viktigt, Att behandling och symtom skapar känsla av oro och Att kämpa mot sjukdomen. Det beskrevs som en chock att få sin diagnos och osäkerhet genomsyrar hela sjukdomsperioden.

Alzheimersjukdom är den vanligaste av alla demenssjukdomar och den ökar i takt med att de äldre utgör allt större del av befolkningen. Det innebär en förändring för hela familjen när någon drabbas av denna kroniska sjukdom. Deras känslor pendlar mellan oro och ilska, mellan skuld och förtvivlan. Även de är offer - de tillgivna makar och övriga anhöriga som blir vittnen till hur en familjemedlem blir sämre för var dag. Under sjukdomsförloppet kunde det urskiljas en krisreaktion hos de anhöriga.