Dewey och Piaget menade att undervisningen måste organiseras så att eleven står i centrum. Elevens intressen och behov måste få styra innehållet i undervisningen. Problemlösning, individualisering, undersökande arbetssätt och medbestämmande var saker de förespråkade. Det tematiska arbetssättet är ett försök att organisera undervisningen utifrån en ämnesövergripande rubrik istället för att utgå från de klassiska ämnena. I mitt examensarbete har jag gjort ett försök att beskriva hur man inom ett arbetslag på en skola arbetat med tema, vilka problem man haft, vilka de stora skillnaderna mellan tema och traditionell undervisning är och vilka kunskaper man når.

The secularization theses has over the last decade been a central issue within the sociology of religion. The two classic theses has been criticized for being one-sided and only focus on the change from traditional to modern society. The intention of this study is to evaluate this critique and to discuss what is defendable in the early secularization thesis in our contemporary world.This essay?s primary purpose is to compare the secularization theses Weber?s The Protestant Ethic and the Spirit of Capitalism and Durkheim?s The Elementary Forms of Religious Life. I use two analytical models, posing three levels and three categories of secularization, in order to make the comparison explicit.

Syftet med det här arbetet var att undersöka i vilka genrer fiollärarna på kommunala musikskolan undervisar, och ifall de använder sig av improvisation. Mina metoder har varit litteraturstudier, sökningar på internet och en enkätundersökning. Utifrån detta har jag gjort en liten sammanställning av fiolens historia och de genrer där den har förekommit, och en presentation av den forskning som jag har hittat. Resultatdelen är en sammanställning av de enkätsvar som kommit in. Jag skickade 100 enkäter till musik- och kulturskolor i hela Sverige och fick 48 svar.

Syftet har varit att undersöka och beskriva gymnasieelevers uppfattningar om dans i skolan samt om dessa präglas av sociala relationer och kulturella bakgrunder. Genom enkäter med 108 elever och intervjuer med fem elever vid en gymnasieskola har vi samlat information. Undersökningarna är utförda hos elever med skilda och ofta knappa erfarenheter av dans i skolan. Resultaten har visat på samband mellan deras uppfattningar och tidigare erfarenheter av dans. Många upplevde dans som positivt men saknade en personlig relation till dans i skolan.

Är TV-reklam populärkultur? De flesta av oss tar del av TV-reklam på ett eller annat vis och därför borde den också ha blivit en produkt av vår kultur, eftersom den bidrar till att skapa TV-serier, filmer och andra medietexter. Allt i vår kultur förs samman rent intertextuellt. Det är vad denna uppsats behandlar. Jag utgår ifrån begreppet populärkultur och vill se hur narrativ TV-reklam, alltså reklam där en berättelse för fram handlingen, förhåller sig till detta begrepp.

Detta arbete diskuterar och belyser hur utvecklingen av mineralogiskanalysmetodik har sett ut genom att tillämpa samtbeskriva ett urval av både klassisk och modern metodik. Grundentill arbetet är en stensamling som byggts upp av HolgerJensen och beskrivits av hans son Rolf Jensen på 1940-talet.Den nya förteckningen som sammanställts jämförs med dengamla som Rolf gjorde. Den enda metoden som inte tillämpas ärgoniometri, vilken dock beskrivs på grund av dess historiskabetydelse i utvecklingen av kristallmorfologin. Klassisk metodikoch egenskaper som beskrivs och har tillämpats är exempelvisblåsrörsanalys, hårdhetstestning, streckfärg, spaltning ochbrott. Bland modern metodik valdes malmmikroskopi, röntgendiffraktion,elektronmikrosondanalys och Ramanspektroskopi.Tidigt under arbetets gång noterades att erfarenhet krävs oberoendemetodik för att få korrekt resultat och att det kommer dröjalänge innan de klassiska metoderna blir förlegade.

Den här uppsatsen undersöker kompositionsprocessen av ett 48 minuter långt sammanhängande verk med en genrebred ensemble. Upphovspersonen avsåg att skapa en stilistiskt fungerande helhet där sex klassiska musiker, fyra jazzmusiker och åtta sångare samverkar med en förprogrammerad elektroakustisk stämma i surround. Även den elektroakustiska stämmans tillkomstprocess redogörs för, liksom de olika lösningar som behövdes för att, både musikaliskt och tekniskt, passa ihop den med ensemblen. Frågan om synkronisering mellan ensemblen och den elektroakustiska stämman tas upp, liksom lösningar av balansproblem. Valet att inte förstärka instrumenten elektriskt medförde ett stort ansvar hos upphovspersonen att instrumentera musiken omsorgsfullt och justera såväl rummet som vissa instrument.

Xbox One är en spelkonsol från företaget Microsoft och en uppföljare till Xbox 360. Konsolen presenterades officiellt vid en presskonferens den 21 maj 2013 och före presentationen så fanns det ett av många rykten om ett krav på att vara ständigt uppkopplad mot internet som rapporterades i media.Syftet med uppsatsen har varit att i utifrån efterförloppet av Microsofts premiärlansering av spelkonsolen Xbox One undersöka den diskursiva bild som nyhetsmedierna Forbes och Time använder för att skildra och rama in Xbox One under den första månaden efter produktens lansering.Vår frågeställning har varit:? Hur framställer Time och Forbes information om Xbox One, och ramar in detta under tidsperioden 21 maj ? 21 juni 2013?Denna uppsats har utgått från teori om mediekonvergens som beskriver att konvergens förändrar relationen mellan existerande teknologier, industrier, marknader och publiker. För att nå ett resultat så har en diskursiv analys gjorts i nämnda nyhetsmedier utifrån Teun A. van Dijk och hans makro- och mikroperspektiv på en strukturell nivå inom den kritiska diskursanalysen.I resultatet framkom sju stycken huvudteman som vi valt att kalla mediesystem, DRM, övervakning/privacy, Xbox One som marknadsföringsverktyg, ekonomi, PR och policyförändring.Studiens resultat pekar i en riktning där begrepp som ägandeskap, övervakning, digitalisering av upphovsrättsligt material, konvergens, makt och kultur som en kommersiell vara existerar, och berör områden inom medie- och kommunikationsvetenskap där en digital konvergens skett som gjort spelkonsoler till ett multimedialt medium.

Omfattande forskning har gjorts på hur genus framställs i medier. Undersökningarna som har genomförts har fokuserat på hur genusframställningen ser ut i bland annat nyhetsmedier och livsstilsmagasin. Genusforskning på medietexter har visat klara skillnader i hur män och kvinnor framställs i text och bild.Denna uppsats berör ett hittills outforskat område, popjournalistik. Vi undersöker hur genus framställs av manliga och kvinnliga artister, om det förekommer stereotyper och hur dessa i sådana fall ser ut. Vår tes är att det förekommer klara stereotyper.

Att interagera med ett system genom att använda naturligtspråk görs genom att använda ett Natural Language Interface (NLI) som innebär svårigheter för både system och användare. Syftet med denna studie var att undersöka om taligenkänning är en användbar inmatningsmetod för naturligt språk baserat på ISO-definitionen av användbarhet. Detta gjordes genom att utveckla ett spel baserat på det klassiska textbaserade spelet Zork där användaren ger kommandon i naturligt språk som sedan användes för en användbarhetsstudie. Studien utfördes med mellangruppsdesign med två grupper av användare där den ena gruppen använde tangentbordsinmatning och den andra taligenkänning med Web Speech API. Både kvalitativ och kvantitativ data insamlades under testet om användarnas effektivitet, beteende och uppfattning av systemet.

Den klassiska approachen till navigering innefattar att agenten håller en intern representativ modell av omgivningen. Denna approach har emellertid många nackdelar, speciellt för dynamiska miljöer. En modernare approach är att förlita sig på den faktiska omgivningen istället för en modell av denna. Detta arbete presenterar en undersökning av navigeringsproblemet och hur väl det löses av agenter vars kontrollmekanismer utgörs artificiella neurala nätverk. Tillförlitligheten hos de två neurala arkitekturerna Extended sequential cascaded network och Self-organized recurrent network bestäms genom experiment.

Brister i social kognition antas ligga bakom de sociala svårigheter som kännetecknar autismspektrumtillstånd. Klassiska tester av social kognition har ofta misslyckats med att fånga de små brister som kan ses hos exempelvis personer med högfungerande autismspektrumtillstånd. Syftet med denna studie var att validera den svenska versionen av MASC, ett videobaserat, naturalistiskt instrument utvecklat för att mäta subtila brister i social kognition. En grupp vuxna med högfungerande autismspektrumtillstånd (n = 18) och vuxna kontroller (n = 19) testades med MASC, Reading the Mind in the Eyes och Strange Stories. MASC var det enda test som identifierade en skillnad i social kognition mellan grupperna och en ROC-analys visade att MASC hade en bättre diagnostisk validitet än de andra två testerna.

Syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur tärningen används som redskap för barns lärande av matematik. Vi vill även undersöka hur pedagogerna uttrycker att de synliggör matematiken för baren när de använder tärningen samt hur barnen använder sig av tärningen i leken. Vi har genomfört intervjuer med pedagoger och observationer av barn i deras lek. Resultatet visar att de flesta pedagoger är medvetna om matematiken i användandet av tärningen även om de inte synliggör matematiken för barnen. Vissa pedagoger använder tärningen även i andra situationer än vid tärningsspel. Exempel på sådana situationer är samling, rörelsepass och utevistelse.

Detta examensarbete handlar om bilder av lärare och lärarstudenter. Syftet är att formulera och undersöka de diskursiva konstruktioner som dagspress och fackpress förmedlar av dagens och morgondagens lärare. Undersökningens frågeställningar är: - Vad är det för bilder av lärare och lärarstudenter som skildras på debatt och ledarsidor i Sydsvenskan och Lärarnas tidning? - Vilka problem och möjligheter med läraryrket beskrivs i tidningstexterna? För att besvara de här frågorna har en analys gjorts på ledare och debattartiklar där det talas om lärare och lärarstudenter. Studien har sin utgångspunkt i de socialkonstruktivistiska teorierna med diskursanalys som metod.

Mitt arbete berör ämnet ergonomi och kroppsuppfattning hos gitarrister. Jag har genomfört en kvantitativ enkätundersökning där syftet är att undersöka hur aktivt övande elgitarrister respektive klassiska gitarrister beskriver sin fysiska hälsa gällande ergonomiska besvär. Enkäten skickades ut till de studenter på Sveriges sex musikhögskolor som har elgitarr eller klassisk gitarr som huvudinstrument och som läser ett musikerprogram eller motsvarande och till gitarrstudenter på tre folkhögskolor. Jag var intresserad av att se hur pass vanligt det är med skador och besvär hos gitarrister samt att se eventuella skillnader mellan klassisk- och elgitarreftersom mina tidigare erfarenheter säger mig att ämnet ergonomi är mer vanligt förekommande i klassisk gitarrundervisning än i elgitarrundervisning. Resultaten av undersökningen visar på att många lider av besvär till följd av sitt gitarrspel.