Den här uppsatsen handlar om HTF:s och Sif:s arbete med jämställdhet och mångfald. Hur de som fackförbund är förebilder med möjlighet att påverka samhället. Uppsatsens syfte är att ur ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka och ge exempel på hur förbunden arbetar med jämställdhet och mångfald, internt mot de anställda och externt mot medlemmar samt hur de hanterar sin roll som förebild. De frågor som jag ställt mig har varit följande; Vilka exempel på skillnader finns det mellan retorik och praktik? Hur formuleras syftet med arbetet? Vad står begreppen jämställdhet och mångfald för, vilka attityder och inställningar finns? Vilka exempel på olikheter finns det på förbundens sätt att arbeta med frågor om jämställdhet och mångfald? Uppsatsen är uppbyggd kring tanken om att organisationen och dess medlemmar interagerar och återskapar tankar om genus och mångfald.

The purpose of this enquiry was to study how the rhetoric about immigrants (invandrarprat) influences the interpretation of reality in regards to new swedes. The study was conducted with the help of qualitative interviews with eight new swedes who, apart from their country of origin, by Swedish social standards would be considered average. Two questions were examined for the purpose of this study:1. How do new swedes react to rhetoric about immigrants?2.

Syftet med denna uppsats är att identifiera faktorer som kan påverka samverkansorganet Östsams framtida utvecklingsmöjligheter. Jag har valt att göra en intervjubaserad fallstudie på fallet Östsam. Intervjupersonerna består av utvalda aktörer som arbetar i processen med Östams övergång från att vara en ideell förening till att bilda ett samverkansorgan. Vidare i undersökningen har jag valt att jämföra intervjuerna med den proposition som ligger till grund för det riksdagsbeslut som antagits angående bildandet av samverkansorgan. Begreppen: motiv, samverkansmöjligheter, skapande av legitimitet, utvecklingsmöjligheter och vision har legat till grund för stora delar av undersökningen.

Denna uppsats behandlar argumentationen kring folkskolla?rarnas lo?nedebatt som presenteras i Svenska la?raretidning a?r 1906. Fokus ligger pa? argumentationen kring lo?nefo?rslaget som tidningen presenterar, vilka argument som anva?nds och vilka delar tidningen tar upp. Detta har gjorts genom en argumentationsanalys utga?ende fra?n Toulmins (1958) argumentationsmodell.

Idag är det flera teoretiker inom counterinsurgency (COIN) arenan som har uppfattningen att entusiasmen för klassisk COIN teori är missriktad. Flera menar att dagens insurgent grupper skiljer sig markant från de som har verkat tidigare då dagens konflikter är mera komplexa. En av dessa är den australiske counterinsurgency officeren David Kilcullen. Han har utvecklat en teori eller ramverk som bygger på tre pelare nämligen säkerhet, politik och ekonomi. Dessa tre pelare måste utvecklas parallellt och är lika viktiga för att nå framgång i en COIN operation.Syftet med uppsatsen är att undersöka om Frankrikes misslyckande i Algeriet kriget 1954-62 kan förklaras utifrån Kilcullens moderna teori med tre pelare modellen för upprorsbekämpning.Efter erfarenheter från kriget i Indokina hade fransmännen utvecklat en COIN doktrin som de kallade "counterrevolutionary warfare".

Kunders beteende är viktigt att förstå för ett företag som säljer produkter eller tjänster. Då alltmer handel nu sker på Internet finns ett intresse i att utreda hur en kund agerar vid inköp i en webbutik. Då det idag är dyrt att genomföra åtgärder för att attrahera nya kunder är det därför betydande att konsumenter återvänder efter ett första inköp. Syftet med denna studie är att utreda återköpsbeteendet hos kunder som handlar från butiker på Internet. Ett delsyfte är att undersöka om det finns skillnader i studenternas återköpsbeteende mellan Internetföretag och fysiska företag.

Problem: Betydelsen av ett starkt, välkommunicerat och originellt varumärke kan knappast överskattas i dagens globala marknad. Inom modeindustrin är betydelsen ofta än mer signifikant då varumärket och dess kärnvärden till stor del utgör företagets största konkurrensfördel gentemot konkurrenterna.Frågeställningar: Hur har GANT:s kärnvärden kommit till uttryck i företagets varumärkesreklam från 1980 fram till 2010 och hur har varumärkesreklamen i sin tur påverkat bilden av varumärket?Hur har GANT:s varumärkesreklam förändrats över tid?Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda hur ett framgångsrikt företag inom modeindustrin, GANT, har kommunicerat sina kärnvärden genom reklam mellan åren 1980 till 2010. Undersökningen ämnar även att gå igenom hur reklamen i sin tur har påverkat bilden varumärket samt hur reklamen har förändrats över tid.Metod: Vi har valt att undersöka reklamen och kopplingen till företagets kärnvärden utifrån en kombination av semiotik och retorik. För att få reda på företagets kärnvärden så har vi genomfört en intervju med en företrädare för företaget.Teori: De teoretiska perspektiven i undersökningen utgår från varumärkesteori i allmänhet samt kärnvärden, positionering och marknadskommunikation i synnerhet.Empiri: Vi ämnar studera representationen av GANT:s kärnvärden i sin reklam genom att analysera utvalda reklamuppslag från företagets produktkataloger mellan åren 1980-2010.Resultat: Undersökningen visar att kärnvärdena till viss mån går igen i reklamuppslagen, samtidigt som flera av GANT:s kärnvärden är så abstrakta att de är svåra att definiera och därmed även att identifiera.

Titel: Skjut inte på Kulturtanten med hagelbössa - hon kommer ändå!Författare: Zara Selander & Isabella WestbergUppdragsgivare: Arts & Business Sweden ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2013Handledare: Orla VigsöAntal ord: 18 712 (exklusive abstract, executive summary, appendix)Syfte: Undersöka hur verksamheter inom scenkonst i Göteborg arbetar med extern kommunikation för att skapa en relation med sin publik. Samt identifiera och lyfta fram faktorer som kan inverka.Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer med marknads- och kommunikationschefer på sju valda scenkonstverksamheter i Göteborg.Material: Analys av samtalsintervjuer, sammanlagt 7 personer.Huvudresultat: Studien beskriver en professionaliserad extern kommunikation med relationer och dialog i fokus. Scenkonstverksamheterna kommunicerar med en bred publik såväl inom fysiska väggar som i digitala medier. Arbetet påverkas av fem huvudfaktorer somstudien identifierar: organisationens struktur, ett offentligt uppdrags ramar, digitalisering, utbudet av konkurrerande kulturaktiviteter samt människans komplexitet. Nämnda faktorer ställer höga krav på scenkonstverksamheterna att hålla en ständig dialog och kommunicera till breda grupper i en mängd kanaler.

Jag har undersökt förhållandet mellan plats, skapandeprocess och mig själv som platsskapare. Platsskapande är ett centralt tema inom landskapsarkitekturen och väcker därför mitt intresse och viljan att bättre förstå hur skapandeprocessen går till.Underlaget till min diskussion om plats, skapandeprocess och mig själv som platsskapare består av tre delar med olika angreppssätt. Genom en dagbok dokumenterar jag en faktisk plats ? Karlskronaplan ? och gestaltningsarbetet som syftar till att ge denna plats en ny form. Denna del är ytterst personlig och rör i stor utsträckning mina känslor för och upplevelser av såväl plats som skapandeprocess.

 In his book Wittgenstein on Rules and Private Language (1982) Saul Kripke claims that Wittgenstein argues for a certain form of scepticism in his book Philosophical Investigations (1953), namely a new form of philosophical scepticism, a result of Wittgenstein´s idea of language as language games. Nihilism, scepticism of meaning or of concept, constitutive scepticism are other commentators´ different names of the same phenomenon. The philosophy of Wittgenstein accounts for how our words, including the words of mathematics, have no meaning and there are no a priori justified objective facts as to what I mean about a word. We follow the rules blindly and without justification. We are unable to find any facts against this proposal.

Kvinnor som leder khutbahUppsatsen bygger på tre primära frågor varav den ena är vad Koranen säger om kvinnans ställning inom islam, den andra vad som krävs av en kvinna för att leda bön och den tredje om det skiljer sig att vara kvinna i en västerländsk kontext från att vara kvinna i en muslimsk kontext för att kunna erhålla rollen som böneledare. De kvinnliga muslimska feministerna, som redovisas i uppsatsen, är västerländska konvertiter med en hög akademisk västerländsk utbildning inom islam. De muslimska indonesiska feministerna har även de inhemsk akademisk utbildning. Uppfattningen från dessa kvinnor är att västerländsk feminism är ett fenomen som ställer sig mot män och där den pekar ut män som roten till att alla kvinnor lider. Västerländsk feminism sägs vara ett verktyg från väst för att förinta islam.

Syfte och frågeställningar: Syftet är att belysa hur ICA och Lidl kommunicerar och marknadsför sig via Facebook, samt att se huruvida de även använder det för att skapa mer symmetriska band med sin publik. Frågeställningar berör vilka mönster som finns i kommunikationen och hur interaktionerna mellan företagen och de som kommenterade ser ut. Metod och teori: En kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys har används i uppsatsen. Materialet består av Facebook-inlägg från respektive företag, samt tillhörande kommentarer. Dessa har analyserats med hjälp av teorier inom kommunikation, marknadsföring, retorik samt tidigare forskning kring inlägg företag lägger upp på Facebook och hur det påverkar läsarens beteende.

Avslutande diskussion Naturen tar stor plats i den tecknade serien om Bamse. Hemmiljön är en idyllisk dal där natur och kultur smälter samman. Det finns klara kopplingar till att denna hemmiljö kan betraktas som pastoral, men det finns även mycket moderna inslag. Det är dock i mötet med den moderna civilisationen som det pastorala blir synligt. Krösus Sork vill ofta använda Bamsedalen till ändamål som motorväg eller att borra efter olja, samtidigt som Bamse och hans vänner vill ha kvar sin dal som den är.

Risker och risktagande är en central del i det dagliga arbetet hos banker. Diskussionerna har varit många vad gäller om banker på ett effektivt sätt arbetar för att minimera riskerna. Allmänheten är beroende av banker samtidigt som bankerna är lika beroende av sina kunder. Därför har vi valt att i denna uppsats studera hur riskhanteringen i banker fungerar samt att se om dessa metoder har förändrats sedan finanskrisen. Syftet med uppsatsen är att studera riskhanteringen under finanskrisen och vad som gjorts för att minimera riskerna på några av Swedbanks lokala kontor i Sverige. Den metod vi har använt oss av är en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat sex personer från tre olika kontor och på olika positioner inom banken. Då vi ville få respondenternas personliga åsikter var det här den metod som passade vår studie bäst.

SammanfattningI denna undersökning har intresset varit den kommunikation läraren använder sig av och hur den visar sig i en klassrumssituation oavsett det ämne läraren undervisar i. Hur gör läraren i den aktuella situationen i samspelt med eleverna? Genom att förena retoriska begrepp med lärarens talaktiviteter i klassrummet tillsammans med de praktiska didaktiska metodfrågorna i en analys av valda delar i undervisning.Syftet har varit att genom observationer av lärarens kommunikationsaktiviteter vid ett utvalt undervisningstillfälle betrakta den förekommande kommunikation ur ett retoriskt perspektiv, för att på detta sätt upptäcka vad, hos sig själv eller i sin egen kommunikation, läraren använder sig av i kommunikationssituationer med eleverna. De kompletterande frågorna som ställts har varit vilka retoriska aktiviteter läraren använder sig av i undervisningstillfället, samt vilka didaktiska konsekvenser får användandet av dessa aktiviteter för undervisningen?Genom att utföra en klassrumsobservation och en kvalitativ intervju med en lärare samlades lämpligt material in för undersökningen och det materialet utgör grunden för analysen.Grundläggande retoriska teorier och begrepp har beskrivits och även didaktiska och retoriska teorier för att ge en teoretisk bakgrund för de kommande analyserna.