Syftet med detta arbete Àr att granska relationen mellan teori och praktik avseende Malmö högskolas perspektiv i huvudÀmnet Svenska i ett mÄngkulturellt samhÀlle. I vÄrt arbete har vi valt att arbeta med kvalitativ metod i form av intervjuer, observationer och text/diskursanalys. Vi har intervjuat fem personer anstÀllda vid Malmö högskola, observerat sju lektionstillfÀllen och analyserat de dokument i vilka perspektiven Àr formulerade. VÄrt resultat visar att perspektiven i perspektivdokumenten presenteras mycket kortfattat och utan att de följer en gemensam mall. Texten i dokumenten Àr i stort formulerade sÄ att pÄstÄenden om samhÀllet, kunskap och individer framstÀlls som sjÀlvklara och odiskutabla sanningar.

The existence of social networks on the Internet is today seen as broad, and the number of users of the network is increasing. There seems to be many reasons to which people are using the social networks. Within the network, users can for various reasons create groups with different objectives. One of the reasons is that groups are created in order to influence a company. With a perceived feeling that companies handle the problem differently, we assume the source is the uncertainty about what the groups really are.

Ett av huvudmÄlen med Ärs- och hÄllbarhetsredovisningar har tidigare konstaterats vara att skapa förtroende för och att legitimera ett företags handlingar. Vid studier av redovisning utifrÄn ett retoriskt perspektiv blir dÀrför ethosbegreppet sÀrskilt intressant. Denna uppsats behandlar anvÀndandet av förtroendeskapande medel med sÀrskilt fokus pÄ ethosargumentation. Uppsatsen bygger vidare pÄ tidigare forskning inom legitimitetsskapande och retorisk kommunikation i Ärs- och hÄllbarhetsredovisning. VD-ord i fem hÄllbarhetsredovisningar frÄn svenska företag framgÄngsrika inom CSR studeras och argumenten kodas med teoretisk utgÄngspunkt i Aristoteles strategier för skapandet av förtroende (uppfyllandet av ethos), fronesis, arete och eunoia.

Varje dag utsÀtts vi för reklam frÄn företag som försöker nÄ ut med sina budskap. Det kan vara pÄ bussen, i pauserna under favoritprogrammet pÄ TV, i tidningen eller pÄ biografen. Konkurrensen om konsumenternas uppmÀrksamhet vÀxer stÀndigt (MÄrtenson, 2009; Parente, 2000). Vad ska dÄ företagare ta sig till för att ligga steget före sina konkurrenter? Gerillamarknadsföring Àr en relativt ny marknadsföringsmetod som Àmnar nÄ sina konsumenter genom okonventionella metoder.

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ fördjupade kunskaper i hur lÀrare i Ärskurs 3 arbetar med muntliga framstÀllningar och hur de stöttar elever med talÀngslan. Vi har anvÀnt en kvalitativ metod som tillvÀgagÄngssÀtt nÀr vi samlat in vÄrt material. För att samla in vÄrt resultat har vi intervjuat sex lÀrare i Ärskurs 3.I resultatet har det framkommit att de vanligaste metoderna Àr redovisningar efter ett avslutat ÀmnesomrÄde, höglÀsning samt berÀttande. LÀrarna vill fÄ muntliga framstÀllningar till en naturlig del av undervisningen och dÀrför arbetar de mycket med övningar dÀr eleverna fÄr tala utan att vara förberedda. För att eleverna ska utvecklas som talare arbetar de flesta lÀrarna med respons pÄ olika sÀtt.

MÄnga hÀvdar att terrordÄden i USA den 11 september 2001 förÀndrade vÀrlden. Efter dessahÀndelser har det i Sverige förts en debatt om hotet frÄn terrorism och hur detta hot kan förstÄsoch hanteras. Av debatten kan man tolka att samhÀllet i mÄnga stycken verkar ha en bristandeberedskap och förmÄga att hantera detta hot och att de politiska ÄtgÀrderna visar tecken pÄ bÄdeutredning, traditionell retorik och solidaritet med USA och det övriga vÀrldssamfundet i desskamp mot terrorismen. Kan en kamp mot terrorismen vinnas eller föder kampen i sig bara nyterrorism? Den hÀr uppsatsen undersöker vilka sÀkerhetspolitiska mÄl och medel som Sverigeinom ramen för EU har formulerat efter den 11 september 2001.

Bakgrund: Osteoradionekros Àr en komplikation till strÄlbehandling mot huvud-hals-cancer. Personer som drabbasbehandlasiblandmed kÀkbensrekonstruktion.Mycket lite Àr kÀnt om hur dessa personer hanterar sin situation.Syfte: Att öka och fördjupa kunskapen om vilka strategier som personer som genomgÄtt kÀkbensrekonstruktionefter komplikation till cancerbehandling, anvÀnder för att hantera sin situation.Metod: Klassisk grounded theory anvÀndes vid analysen av 11 kvalitativa intervjuer, som utfördes medöppna frÄgorutifrÄn en temaguide.Konsekutivt och teoretiskt urval anvÀndes tills saturation uppnÄddes.Syftet med metoden Àr att förutsÀga och förklara det studerade fenomenet.Resultat:I analysen framkom kÀrnkategorin ?att orka bÀra sitt öde?.Personer som genomgÄtt en kÀkbensrekonstruktion p.g.a. osteoradionekros anvÀnder huvudsakligen fyra strategier för att hantera sin situation. De tar de chanser de fÄr;börjar om pÄ nytt genom att ta en dag i sÀnder; skaffar sig ett nytt perspektiv pÄ livet;och söker stöd hos andra i alla tillgÀngliga sfÀrer.Konklusion/Implikation:Ett ökat stöd behövs riktat till denna grupp av patienter.

ProblemomrÄde: Idag Àr anvÀndandet av peer-to-peer (P2P) - applikationer sÄsom KaZaa, ICQ och Seti@home utbrett bland privatpersoner. AnvÀndningen inom företag Àr dock Ànnu i sin linda. Vi kommer dÀrför i den hÀr uppsatsen utreda om ett eventuellt införande av P2P- teknik i ett företagsnÀtverk ger nÄgra fördelar jÀmfört med en klassisk Client/Server-lösning. Hypotes: Arbetet bygger pÄ hypotesen: ?En P2P-lösning ger fördelar för företaget jÀmfört med en Client/Server-lösning? Genomförande: För jÀmförelsen mellan P2P och Client/Server definierades och jÀmfördes fem omrÄden: SÀkerhet, AnvÀndbarhet, TillgÀnglighet, Bandbredd samt Utrustningskrav.

Programledarrollens utveckling mot mer öppenhet kring privatlivet gör att vi snart vet allt mer om programledaren Ă€n tidigare. Programledaren tar plats och breder ut sig, vĂ„gar tycka och bjuda pĂ„ detaljer frĂ„n sitt innersta. I samband med sjĂ€lvutlĂ€mning nĂ€mns begrepp som intimisering, som syftar till den nĂ€rhet som tittaren fĂ„r vid öppenhet.Med utgĂ„ngspunkt frĂ„n JĂŒrgen Habermas syn pĂ„ offentlighetens utveckling, tittar författaren nĂ€rmare pĂ„ hur sjĂ€lvutlĂ€mning syns i programledarens framförande. Med ett retoriskt perspektiv studeras tvĂ„ samtida pratprogram, Schulman Show och Hissen, dĂ€r författaren fokuserar pĂ„ programledarna och ser exempel pĂ„ sjĂ€lvutlĂ€mning i framförandet och i programledarnas stil. Resultatet visar att programledarna som ingĂ„tt i analysen Ă€r mer eller mindre sjĂ€lvutlĂ€mnande.

On the 12:th of April 2011, the Swedish tabloid magazine Expressen publishes a story, claiming that Ola Lindholm, presenter of critically acclaimed TV-show ?Wild Kids? has been suspected and apprehended on cocaine allegations. The serious allegation called for Ola Lindholm to defend himself against the allegations. His only public response was a blog-post where he claimed his innocence, albeit with some reservations.  The purpose of this paper is to analyze Lindholm?s rhetorical defense.

Skyddande faktorer mot ungdomsbrottslighet ? En kvalitativ studie om svenska ungdomars avstÄndstagande frÄn kriminellt beteendeDenna uppsats baseras pÄ fem stycken semistrukturerade intervjuer med svenska ungdomar. Syftet med studien Àr att undersöka konformt beteende inom en svensk ungdomskontext och hur detta verkar preventivt mot kriminellt beteende. Studien anvÀnder sig av thornberrys interaktionistiska teori som integrerar klassisk durheimsk kontrollteori med inlÀrningsteori. Studiens teoretiska ramverk tar utgÄngspunkt i socialisationens betydelse samt de normer och vÀrderingar som en individ omges av som styrande för om en individ utvecklar ett liv som gÄr i konventionell riktning eller i avvikande riktning.

I dagens samhÀlle blir mÀnniskans kommunikationsförmÄga allt viktigare, sÄ Àven i skolan. DÀrför Àr syftet med denna undersökning att ta reda pÄ hur gymnasieelevers upplevelser av muntlig framstÀllning ser ut. Jag avser Àven undersöka vilka faktorer som pÄverkar elevernas upplevelser och hur undervisningen kan organiseras sÄ att elevernas upplevelser blir mer positiva. För att ta reda pÄ detta har enkÀter med öppna frÄgor anvÀnts. Efter en analys av enkÀtsvaren framkom att eleverna gÄr att dela in i fyra kategorier.

In this essay, I want to achieve an accessible and applicable entrance to Alexander Technique as a method for learning to use the body in such a way as to allow emotional expression in music. It is necessary to see the real need of Alexander Technique for the active musician, and therefore important components of music-making will be presented. These components are presented from an Alexander-perspective in order to produce a clear picture of the method of application.The prerequisite for emotional expression in music is musicians and music listeners with the ability to generate, and respond after emotional impressions. Alexander Technique provides an approach to make it easier for musicians, especially guitarists, to express emotions in a performance situation.After years of practice and obtaining musical knowledge and practical skills at the instrument, it is common that muscle tension and ingrained patterns contribute to limited expression. Muscle tensions arising from pressured situations such as auditions, competitions and concerts.

Föreliggande uppsats syftar till att analysera hur den amerikanska globalstrategin harutvecklats under tidsperioden 11 september 2001 till FN resolutionen 1441 mot Irak (8november 2002). Den politiska retoriken har analyserats i förhÄllande till de teoretiskaströmningarna realism och idealism respektive internationalism och isolationism. Analysenbygger pÄ en modell presenterad av Lars Maddox, bestÄende av en matris dÀr dessaströmningar stÀlls mot varandra. För att analysera retoriken mot andra stater har Peter ViggoJakobsens teori om tvÄngsdiplomati anvÀnts. I de fall dÄ anvÀndande av tvÄngsdiplomati harkunnat identifieras har retoriken prövats mot det som Jakobsen benÀmner som idealpolitik.Analysen visar att den amerikanska globalstrategin har förÀndrats under den studeradetidsperioden.

Mitt huvudsakliga syfte med denna uppsats har varit att fördjupa mig i subjektiva upplevelser och erfarenheter av flyktingskap och invandrarskap och dess villkor i det svenska samhÀllet utifrÄn nÄgra berÀttande kvinnors perspektiv. Avsikten var att gÄ bortom de rÄdande stereotypa förestÀllningarna och i stÀllet synliggöra kvinnorna genom deras egna historier och anstrÀngningar att skapa ett nytt och normalt liv i Sverige. Jag intervjuade nÄgra bosniska kvinnor, krigsflyktingar som kom till Sverige för ungefÀr tio Är sedan. De intervjuade kvinnorna Àr över 40 Är gamla och var yrkesarbetande i Bosnien. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod med ostrukturerade intervjuer.