Denna uppsats fokus ligger pÄ den praktik inom socialt arbete dÀr kategorier produceras, upprÀtthÄlls, modifieras och bryts. Huvudsyftet har varit att studera professionell retorik i relation till det kategoriseringsarbete som sker inom vÀlfÀrdsstatliga miljöer. En diskursanalytisk metod har valts som grund i form av en kategoriseringsanalys. De teoretiska förutsÀttningarna har varit poststrukturalism, social konstruktionism och diskurspsykologi och mer specificerat i form av institutionell kategorisering, medan Jonathans Potters (1996) metodologiska retoriska verktyg kring faktakonstruktion tillÀmpats för att analysera hur respondenterna framstÀllt sina utsagor som trovÀrdiga och faktamÀssiga.Addiction Severity Index (ASI) manualen har anvÀnts som utgÄngspunkt för insamlandet av empiri, men Àven som ett sÀtt att försöka fÄnga in professionell hjÀlpverksamhets generella ambition att standardisera och sÀkra sitt arbetssÀtt. Sammanlagt har tio yrkesverksamma professionella hjÀlpare som aktivt anvÀnts sig av ASI manualen i sitt dagliga arbete intervjuats, dessa kom Àven frÄn en och samma institution.Analysresultatet visar att de professionella hjÀlparna beskriver tvÄ olika huvudkategorier som relevanta för deras verksamhet, nÀmligen sexualbrottslingen och missbrukaren.

SammanfattningÄmnet för det hĂ€r examensarbetet Ă€r retorik i ett pedagogiskt sammanhang. Syftet Ă€r undersöka hur undervisningen kan se ut, i tre olika klassrum, utifrĂ„n ett retoriskt perspektiv. Den metod som vi anvĂ€nt oss av, Ă€r observationer i form av att filma tre lĂ€rare i deras klassrum. Vi har utgĂ„tt ifrĂ„n hur lektionen disponerats och dĂ€refter analyserat utifrĂ„n retoriska mĂ„l som syftar till att (1) uppnĂ„ ett intresse hos eleverna, (2) uppnĂ„ en förstĂ„else hos eleverna, (3) skapa trovĂ€rdighet hos lĂ€raren samt (4) fĂ„ en bekrĂ€ftelse/reaktion pĂ„ att eleverna förstĂ„tt det som var avsett.För att uppnĂ„ dessa retoriska mĂ„l Ă€r det bland annat viktigt att ha tydliga syften och att Ă„terkoppla till detta i slutet av lektionen. Vi saknar det i majoriteten av lektionerna.

Sammanfattning UtgÄngspunkten i den hÀr studien har varit lÀrarens muntliga kommunikation och hur den kommer till uttryck i den konkreta undervisningssituationen med fokus pÄ skolÀmnet idrott och hÀlsa. Pedagogisk forskning om lÀrande och Àmnesdidaktisk forskning brister ofta i att hÀnsyn ej tas till lÀrarens roll och dennes muntliga kommunikation i undervisningen. OmrÄdet Àr relativt outforskat vilket Àr förvÄnande dÄ lÀrarens frÀmsta redskap Àr hennes tal. Syftet med den hÀr studien var att ge en bÀttre förstÄelse för hur lÀrares muntliga kommunikation kommer till uttryck och om Àmnets karaktÀr Àr av betydelse. För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsansats med intervjuer och observationer som undersökningsmetod.

Den hÀr studien analyserar lÀromedel i svenska ur ett historiskt perspektiv för att utreda hur retoriken och/eller den muntliga framstÀllningen med fokus pÄ tal inför Ähörare har presenterats under fem decennier. I uppsatsens syfte ingÄr att, med utgÄngspunkt frÄn hur lÀromedlen presenterar Àmnet, dra slutsatser angÄende retorikens och/eller den muntliga framstÀllningens funktion i den svenska skolan, speciellt med avseende pÄ retorik, argumentation och demokrati. Forskningsbakgrunden ger en genomgÄng av retorikens definition, praktiska funktioner och koppling till skolan. Metoden som anvÀnds Àr den komparativa textanalysen i vilken likheter och skillnader hos texter lyfts fram. PrimÀrmaterialet utgörs av lÀromedel i svenska frÄn 1960-talet till 2000-talet.Det visar sig bland annat att synen pÄ retorik som begrepp skiljer sig mellan de Àldre och de nyare lÀromedlen.

En retorisk analys av Johan Vilhelm Snellmans och Malla Silfverstolpes följdskrifter till Carl Jonas Love Almqvists roman Det gÄr an..

I vÄr tid omges vi av reklam nÀstan överallt. I hemmet till exempel i form av TV-reklam, dagstidningsreklam och direktreklam. PÄ stan till exempel i form av utomhusreklam och flygblad. I SOM-undersökningen 2005 visade det sig att endast 14 procent av de tillfrÄgade hade en positiv instÀllning till TV-reklam. Om det Àr sÄ fÄ som uppskattar TV-reklam, hur ska en reklamfilm utformas för att fler ska bli positiva?Syftet Àr att undersöka hur medie- och kommunikationsstudenter upplever storybaserade respektive informativa reklamfilmer ur ett retoriskt perspektiv.

Den hÀr uppsatsen Àr ett försök att ringa in och samla ihop tankar kring vad det Àr att vara nÀrvarande pÄ scen samt hur man kan lÀra ut det. Arbetet innehÄller citat och referat frÄn intervjuer med sju personer: En skÄdespelare, en koreograf, en jazzsaxofonist och improvisatör, tvÄ sÄngerskor och sÄngpedagoger, en sÄngerska och lÄtskrivare samt en klassisk altviolininst. HÀr finns ocksÄ citat och referat ur relevant litteratur. Arbetet ska ses som en ingÄng till Àmnet snarare Àn en djupdykning..

Köp och försÀljning Àr grunden för marknadsekonomin. Ny teknik och avreglerade marknader ger möjligheter till nya former för försÀljning. TelefonförsÀljning Àr ett exempel pÄ det. En del av sÀljföretagen kritiseras för dÄliga anstÀllningsförhÄllanden och oetiska försÀljningsmetoder. Mot den bakgrunden analyseras sÀljföretags platsannonser för att visa vad de kommunicerar i syfte att rekrytera personal.

Uppsatsen syftar till att ge en överskÄdlig bild av hur debatten kring eventuell kompensation för slaveriet och Jim Crow-segregationen i USA har vuxit fram, hur den ter sig vad gÀller argument och retorik, vilka som för debatten samt en kort analys av ovannÀmnda företeelser. Uppsatsen Àr frÀmst deskriptiv..

Uppsatsen undersöker retoriken runt konst pÄ fyra konstverksamheters hemsidor. Konsthallarna och gallerierna som undersöks Àr alla belÀgna pÄ landsbygden eller i mindre samhÀllen i Sverige. Dessa Àr BjurbÀcks konsthall, Virserums konsthall, Neon Gallery samt Galleri Astley. De frÄgor som stÀlls till materialet Àr: Vilken konst Àr det som presenteras och hur lyfts den fram? Vilka retoriska medel anvÀnder man sig av, och vem vÀnder man sig till? I vilka sammanhang presenteras konst? Vilken relation och vilket synsÀtt till konst förmedlas? Vilken relation till platsen och miljön dÀr konsthallen och galleriet Àr belÀgen förmedlas?För att undersöka hur konstverksamheternas retorik Àr upplagd pÄ hemsidorna har framförallt de klassiska begreppen ethos, logos och pathos fungerat som analysverktyg sÄ som de anvÀnds i metoden retorikanalys.

The public libraries in Sweden has an obligation to serve all of its citizens, but despite of this they often fail to include their LGBTQ-patrons. Since the year of 2008 RFSL (the Swedish Federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights) have arranged a specially designed certification-process based on normcritical criterias that a chosen institution should fulfill to make their work more inclusive for LGBTQ-people. Sollentuna is the first municipal in Sweden to certificate all of their libraries. This study aims to examine what the certification have meant for the public library in Sollentuna and how a normcritical view can contribute to include LGBTQ-patrons at the library. As a method we used a qualitative interview-study to get a full picture of the certification-process and its influence on the public library of Sollentuna.

Author: Niklas JohanssonDirector: Olle DuhlinTitle: In policy and practice ? a study of how the cultural policy have effected the language of two cultural institutions.Background: The swedish cultural policy?s raison d?ĂȘtre is to safeguard all the inhabitants right to experience culture. Since 1997 the development in the field has resulted in an economisation and commersialisation were the culture more commonly is looked upon as a mean of reaching a higher rate of employment or financial growth. The concept of cultural planning and new public management are today part of the cultural pollicy debate which in its turn has effected the goals and ways to evaluate fulfillment.Purpose: The purpose of this study is to show how the cultural policy in the swedish regions effect the language in the annual reports of the cultural institutions and how these documents have developed since 1997. This to further the knowledge of ho wchanges in the cultural policy effects the comunication of the cultural organisations.Method: This is a qulaitative study conducted in a inductivly.

AbstractTitel: Försöken att övertala respektive konsten att övertyga.- En retorisk argumentationsanalys av hur tvÄ landsortstidningar anvÀnder retoriken för att rikta sig till sina mottagare Författare: Malin BjörklundHandledare: Eva EkstrandExaminator: Margareta Rönnberg Nyckelord: Retorisk argumentationsanalys, retorik, Gefle Dagblad, VÀsterbottens-Kuriren, kulturhuvudstad 2014, opinion, övertala, övertyga, landsortstidning. Problem: Retoriken kan anvÀndas pÄ tvÄ olika sÀtt, bÄde för att övertala och för att övertyga sina mottagare. AnvÀnds en text för att övertala, fÄr mottagaren sjÀlv inte skapa sig en egen uppfattning. I journalistiken kan retoriken mÄnga gÄnger övertala, Àven fast det inte alls var journalistens syfte med texten. Syfte: Syftet med den hÀr undersökningen Àr att se hur Gefle Dagblad och VÀsterbottens-Kuriren anvÀnder sig av retoriken för att nÄ ut till sina mottagare. Vilka argument och grepp anvÀnds för att övertala och vilka anvÀnds för att övertyga? FrÄgestÀllning: Den övergripande frÄgestÀllningen Àr om Gefle Dagblad och VÀsterbottens-Kuriren anvÀnder retoriken för att övertala eller övertyga sina mottagare? Metod: Retorisk argumentationsanalys  Slutsatser: Den starkaste slutsatsen Àr att Gefle Dagblad anvÀnder retoriken för att övertala sina mottagare, medan VÀsterbottens-Kuriren anvÀnder retoriken för att övertyga. .

Uppsatsen undersöker hur abortfrÄgan diskuterades pÄ lokal nivÄ i GÀvle i tvÄ kvinnoorganisationer av motsatt politisk stÄndpunkt och drar paralleller till hur frÄgan diskuterades pÄ nationell nivÄ under 1930-talet. Genom att studera kÀllmaterialet mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk förs Àven en diskussion om den moraliska synen pÄ kvinnlig sexualitet och ogifta mödrar under den studerade perioden.  .

Bakgrund: Förtroendet Àr en av de viktigaste förutsÀttningarna för en framgÄngsrik och likvid aktiemarknad. Stora fluktuationer pÄ aktiemarknaden riskerar minska investerares förtroende för marknaden och dess effektivitet. Anomalier Àr ett typexempel pÄ oförklarade upp- och nedgÄngar pÄ aktiemarknaden som studerats i samband med marknadseffektivitet. Vad som driver anomalier rÄder det inom forskningen delade meningar om. Klassisk ekonomisk teori har fÄtt störst genomslag inom forskningsomrÄdet, dock har ingen entydig förklaring till fenomenet kunnat ges.