Syftet med uppsatsen Àr att studera huruvida start-up hightech bolag tillÀmpar klassisk förvÀrvsteori och att undersöka ifall och hur fusions- och förvÀrvsprocessen skiljer sig mellan dessa bolag och vad teorin visar pÄ..

The history of rhetorics in documentary film is a long one. The French brothers Louise and Auguste Lumiére were among the first persons who produced a documentary and their work has had a big impression in the history of documentary during the 1900 century. John Grierson has been called ?the father? of documentary film. He produced films in the English speaking part of the world and he is the founder of the concept ?documentary film?.

Denna uppsats Àr en komparativ studie av tvÄ pianister med olika kulturell bakgrund, Hans PÄlsson och Valentina Lisitsa. UtgÄngspunkt för arbetet Àr en undran över varför klassiska pianister tenderar att i viss mÄn gestalta ett stycke olika trots framförande av samma noterade stycke. FrÄgestÀllningarna lyder:Hur skiljer sig gestaltningsprocessen Ät mellan pianisterna?Hur skiljer sig tolkningar av tvÄ specifika verk Ät mellan pianisterna?GÄr det att koppla avvikande skillnader i tolkningarna till gestaltnings­processen för att besvara varför pianisterna i vissa avseenden spelar olika?Metoden för att utforska detta möjliggörs först genom en redogörelse av pianisternas gestaltningsprocess dÀr kÀllmaterialet Àr intervjuer, tv-program och skriftlig dokumentation i form av böcker och artiklar. DÀrefter en komparativ analys av audiovisuella inspelningar i form av youtube-klipp och tv-program av pianisternas interpretationer av samma verk.

I uppsatsen föreslÄs, undersöks och problematiseras ett möjligt sÀtt att definiera begreppet "retorisk funktion"..

Syftet med denna studie Àr att analysera vilka kommunikativa och retoriska strategier som anvÀnds i kriskommunikation samt hur bruket av dessa strategier pÄverkar förtroendet för sÀndaren. Genom en kvalitativ analys av dÄvarande utrikesminister Laila Freivalds och Fritidsresors informationschef Lottie Knutssons kommunikation i media under de första dagarna i anslutning till flodvÄgskatastrofen 2004, visar denna studie pÄ vilka retoriska och kriskommunikativa strategier som byggde respektive raserade förtroendet för dem. Krisberedskapsmyndighetens omfattande undersökning angÄende förtroende för inblandade aktörer utgör ett unikt ?facit? gÀllande allmÀnhetens uppfattning i förtroendefrÄgan. De kommunikativa praktikerna frÄn Freivalds och Knutssons sida granskas i ljuset av kriskommunikativ teori, samt retoriskt med fokus pÄ stil och tilltalssÀtt samt perspektiv.

I denna rapport har vi utforskat olika metoder som löser handelsresandeproblemetmed hjÀlp av rumsfyllande kurvor. Vi har utgÄtt frÄn en klassisk algoritm av Bartholdioch Platzman och förbÀttrat den med avseende pÄ lösningslÀngd med tvÄ egna algoritmer.Vi har under arbetets gÄng utvecklat programvara som anvÀnder dessa algoritmer.Vi har undersökt körningstid, lösningslÀngd och stabilitet för de olika algoritmerna ochanalyserat resultaten. Rapporten innehÄller Àven en inledande teoretisk beskrivning avplanfyllande kurvor och NP-komplexitet..

I denna rapport har vi utforskat olika metoder som löser handelsresandeproblemetmed hjÀlp av rumsfyllande kurvor. Vi har utgÄtt frÄn en klassisk algoritm av Bartholdioch Platzman och förbÀttrat den med avseende pÄ lösningslÀngd med tvÄ egna algoritmer.Vi har under arbetets gÄng utvecklat programvara som anvÀnder dessa algoritmer.Vi har undersökt körningstid, lösningslÀngd och stabilitet för de olika algoritmerna ochanalyserat resultaten. Rapporten innehÄller Àven en inledande teoretisk beskrivning avplanfyllande kurvor och NP-komplexitet..

EskilskÀllan Àr ett samarbete mellan Arkiv, Bibliotek och Museer i Eskilstuna och namnet pÄ deras gemensamma mötesplats. EskilskÀllan informerar om sin verksam­het i bland annat fyra skyltfönster pÄ Drottninggatan i Eskilstuna. Dagens texter Àr lÄnga, relativt opersonliga och innehÄller mycket information. Texterna Àr inte heller anpassade för sin kontext.Syftet med mitt examensarbete var att hitta kÀrnan i EskilskÀllans verksamhet och anvÀnda den i utformningen av texter som Àr övertygande och lockande, och som fÄr lÀsaren att besöka EskilskÀllans forskarrum. MÄlet var att texterna med sin retorik och stil, kombinerat med den grafiska utformningen, skulle trÀnga igenom olika typer av brus sÄ att de uppmÀrksammas och fyller sitt syfte.

Titel:?Ja tack, jag tar chansen att bli riktigt rik i PostkodLotteriet, samtidigt som jagstödjer vÄra barn, djuren och miljön...? ? en kvalitativ retorikanalys om argumenten iPostkodLotteriets direktreklamFörfattare:Kari Mette Bergkvist och Elisabeth OlofssonHandledare:Monica Djerf-PierreKurs:Medie- och kommunikationsvetenskapFördjupningskurs VT-07Sidantal:56Syfte:Syftet med vÄr uppsats Àr att se hur PostkodLotteriet argumenterar för sinverksamhets legitimitet i sin direktreklam.Metod och material:En kvalitativ retorikanalys av 10 stycken direktreklammaterial frÄn PostkodLotterietHuvudresultat:Vid en nÀrmare analys av materialet sÄ sÄg vi flera intressanta tendenser, dÀr detframkom tydligt att de i sin argumentation spelade mycket pÄ retorik. Vidare sÄg viargumenten för PostkodLotteriet som mest lyfter fram ett eget vinnande, kombineratmed den goda gÀrningen för förmÄnstagare som ett sÀtt att existera pÄ marknaden,dÀr företag och organisationer allt mer mÄste visa upp ett aktivt Corporate SocialResponsibility-arbete för att kunna legitimera sig. Slutligen blev det nÀstan paradoxaltatt förmÄnstagarna som ÀndÄ Àr grunden för PostkodLotteriet och som tydligt Àr ibehov av att synas pÄ marknaden i kombination med andra företag, till viss del sjÀlvabidrar till att upprÀtthÄlla ett avstÄnd och ?ett tredje rum? till dem man hjÀlper genomatt lÄta företaget man samarbetar med vinna mycket, mycket mer pÄ samarbetet..

Bakgrund & frÄgestÀllning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag Àr partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, vÀxande stöd och senaste framgÄngar i valet 2014 parallellt med uppmÀrksammande skandaler vÀckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med sÄ tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? AvgrÀnsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, bÄde implicit och explicit, för att övertyga.

Uppsatsen undersöker det grafiska och estetiska uttrycket frÄn klassiska spel ur genren shoot?em up, och hur man som grafiker, art director eller speldesigner kan överföra delar av detta uttryck till ett modernt spel skapat med andra förutsÀttningar. Uppsatsen ligger till grund för ett grafiskt verk kallat Hands of Deliverance, som bestÄr av spelgrafik som i sin helhet kan illustrera hur ett sÄdant modernt spel kan se ut..

I denna kandidatuppsats har syftet varit att undersöka hur vi kan förstÄ retoriken kring eleven i olika dokument med koppling till skolans verksamhet samt vilka elever som skapas i denna retorik. De frÄgestÀllningar som konstruerats för att besvara syftet Àr i vilken kontext denna retorik kan ses, vad det Àr som framkommer, hur det framkommer och vad det Àr som utelÀmnas i denna retorik samt vad denna retorik syftar till.  DÀrför har en diskursanalys i en foucaultisk anda gjorts av dokument med kopplingar till just skolans verksamhet. Denna diskursanalys pekar pÄ att skapandet av eleverna i dokumenten Àr kopplat till en ekonomisk diskurs som naturliggör olika krav som stÀlls pÄ individen. De elever som efterfrÄgas i dokumenten Àr tÀnkta att leva upp till dessa krav och bli en del av en sjÀlvreproducerande, ekonomisk vinstmaskin. Denna ÀndamÄlsenlighet, förvÀntningar, prestation och ekonomisk vinst leder till ökad styrning och kontroll för att sÀkra avkastningen.

Denna undersökning utgÄr ifrÄn sex olika lÀroböcker för svenska pÄ gymnasieskolan. Böckerna blir undersökta utifrÄn retorikens grundtankar, med lÀroplanens mÄl om anpassning till situation och mottagare som en grundlÀggande bas. Syftet har varit att granska hur och i vilken utstrÀckning Àmnet retorik behandlas i lÀroböcker för svenska pÄ gymnasieskolan.De olika lÀroböckerna Àr riktade mot yrkesförberedande- och studieförberedandeprogram, men mÄlen som finns i lÀroplanen Àr desamma för alla program. Eftersom lÀroplanen stÀller krav pÄ anpassning till situation och mottagare i tal och skrift krÀvs det att eleverna fÄr lÀra sig metoder för att anpassa. Metoder att anpassa finns i retoriken, vilket bl.a.

Syftet med det hÀr projektet Àr att komma fram till en ny lösning som ska underlÀtta för anvÀndare att fÄ en bÀttre överblick av sitt klÀdbestÄnd samt att fÄ anvÀndaren att ifrÄgasÀtta sitt klÀdbestÄnd. FÄ att nÄ resultatet har jag gjort anvÀndartester inom min mÄlgrupp, intervjuat formgivare i branschen och arbetar med undersökande formarbete. Resultatet blev en flexibel herrbetjÀnt med ett feminimt formsprÄk som passar lika bra i det lilla hemmet som i den stora villan och kan följa anvÀndaren under en lÄng tid. .

Denna reflekterande text innehÄller teorier och arbetsmetoder jag anvÀnt mig av för att kunna skriva en ironisk sÄngtext, att samarbeta med en extern musikkompositör och att göra en animerad musikvideo.Texten beskriver bakgrunden och mina mÄl samt förklarar begrepp och teorier som anvÀnts under arbetet. Teoridelen behandlar retorik (HÀgg, 1998) (HÀgg, 2002) och ironi (Booth, 1974) (Gustafsson, 2001), kontra- och synkroniseringspunkter (Chion, 1994) (Cook, 1981) och slutligen olika symbolers och ideograms betydelser (Liungman, 1974).Vidare presenteras problem som uppstÄtt under arbetets gÄng och hur jag har valt att lösa dessa. Det ges Àven kortare beskrivningar av hur arbetsprocessen sett ut för att skriva en ironisk sÄngtext, att fÄ en musikkompositör att förstÄ min vision utan att jag har kunskaper inom musikproduktion eller dess terminologi, och hur jag gÄtt tillvÀga under modellering, animering och postproduktion.Texten avslutas med en diskussion dÀr jag reflekterar över hur arbetet fungerat under projektets gÄng och vilka funderingar jag har över det slutliga resultatet. Slutsatsen Àr att ironi skapas med hjÀlp av att författaren lÀmnar ledtrÄdar i texten, kÀnslan av konflikt kan skapas med hjÀlp av disharmoni och krockar mellan bildriktningar och att förberedelser och kommunikation Àr en av nycklarna till att delge utomstÄende en vision..