Läkemedelsförskrivningen är idag hög på särskilda boenden. Det sker en överanvändning av antipsykotiska, lugnande och antidepressiva läkemedel. Då äldre har en ökad känslighet för läkemedelsbiverkningar är det av yttersta vikt att se möjligheterna med komplementära metoder. Nittio procent av individer med demenssjukdom drabbas av Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD). Syftet med detta examensarbete var att belysa om BPSD kan lindras av musik som omvårdnadsåtgärd hos vårdtagare på särskilda boenden.

Munkesjö, Maria: "Okej, jag kan sitta och lyssna på musik men jag tänker inte äta!" En kvalitativ intervjustudie om musikens funktion för patienter som gått i musikterapi för ätstörningsproblematik. Uppsats 15 hp inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.Syftet med denna kvalitativa intervjustudie har varit att undersöka hur patienter som gått i musikterapi för ätstörningsproblematik upplever och använder sig av musik. Frågeställningarna har handlat om vilken funktion musik har i deltagarnas liv och om detta har förändrats av musikterapi. I uppsatsen presenteras en genomgång av relevant litteratur och tidigare forskning inom områden som: musikterapi, musik och hälsa och ätstörningsproblematik.Sex kvinnliga patienter (medianålder 25 år) som genomgått musikterapeutisk behandling (i snitt 2,6 år) för sin ätstörningsproblematik intervjuades med hjälp av semistrukturerade dialogintervjuer.

Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse för hur man som förskollärare väljer att implementera bild, drama och musik utifrån den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (reviderad 2010). Vi ville också få en förståelse för vilken betydelse reflektion har i arbetet med de estetiska uttrycksformerna. För att samla empiri valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från olika förskolor. Utifrån litteratur och teorier har vi kommit fram till att mycket av arbetet med bild, drama och musik sker ogenomtänkt och utan reflektion. Vi lade även märke till att samtliga pedagoger finner en svårighet i att beskriva vad, hur och varför en aktivitet utförs på ett visst sätt.

Denna studie handlar om musikaktiviteter i förskolan och bygger på kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer i verksamheten. Syftet är att få ökad förståelse för förskolans arbete med musik och få insikt kring vilken roll pedagogerna har för barnens musikaliska utveckling. Resultatet visar på att musiken utgör en stor del i förskolan men pedagogerna saknar musikalisk utbildning, de eftersöker till viss del större kompetens genom bredare utbildning i lärarhögskolan. Resultatet visar att de planerade musikaktiviteterna styrs av pedagogerna och används främst som ett verktyg för social och språkligutveckling. Jag har också kommit fram till att barnen på förskolan använder sig av musik i sin fria lek..

Efter ett kirurgiskt ingrepp uppkommer alltid smärta, som ett svar på vävnadsskada, som ökar risken för postoperativa komplikationer. Därav har det blivit patientens rätt att få postoperativ smärtlindring. På de flesta sjukhus används huvudsakligen analgetika som postoperativ smärtlindring. Det förekommer inadekvat postoperativ smärtlindring vilket kräver nya strategier och förbättringar inom postoperativ smärthantering. Musik har visat sig kunna minska oro, sänka hjärtfrekvens och blodtryck samt bidra till ett ökat välbefinnande.

Syftet med detta arbete är att ta reda på om attityden till matematik påverkas när man integrerar musik med matematik. Vi har i två förskoleklasser dels genomfört undervisningsförsök under en vecka, dels intervjuat sex barn både före- och efter undervisningsförsöken. Tre av dessa elever är från undervisningsgruppen med musik och tre från gruppen utan musik. Undervisningsförsöken, som utgjorde den största och viktigaste delen av arbetet med faktainsamlingen, har resulterat i att musikgruppen har fått en positivare attityd till matematik som ämne, samt att de har befäst vissa kunskaper bättre. Den andra gruppen har blivit bättre på andra områden.

Studien utforskar hur min livsvärld påverkades och förändrades då jag undersökte mina strategier för saxofonövning. Utgångspunkten för studien utgår från instuderingen som gjordes av Paul Bonneaus stycke Suiet pour saxophone alto et piano och de loggboksanteckningar som skrevs i samband med varje övningspass. Denna kvalitativa studie genomfördes utifrån ett livsvärldsperspektiv som kommer ur den fenomenologiska filosofin. Analysen av instuderingsprocessen kretsade kring mina reflektioner över hur jag ser på övning utifrån min livsvärld. I resultatet framkommer ett mönster som visar en övergång från negativt tänkande till mer positivt tänkande.

Detta är en skriftlig presentation av mitt examensarbete från Kungliga Musikhögskolans musikerprogram på masternivå, med inriktningen jazzpiano. Tre inspelningar redovisas, för solopiano, för pianotrio och för kvintett. Dessutom har en studieresa till Indien företagits inom ramen för Internationella Programkontorets Minor Field Studies-program. Den kommer dock att redovisas separat vid ett senare tillfälle, men uppsatsen är skriven under tiden i Indien och detta skymtar då och då fram i texten. De tre inspelningarna består uteslutande av originalmusik, skriven till allra största delen under utbildningens gång.

Svensk sjukvård började rörelsen mot elektroniska patientjournalsystem någonstans under början av nittiotalet. Idag har praktiskt taget alla landsting sjukhusövergripande IT-system för hanteringen av patientinformation. Dessa (ofta stora) implementeringsprojekt har i många fall haft problem och det finns därför anledning att undersöka förutsättningarna för sådana projekt. Ur ett samhällsperspektiv finns mycket att tjäna om man kan undvika dessa införandeproblem och förbättra implementeringsprocessen i denna typ av organisationer. Givet en syn på sjukhus som en kraftigt institutionaliserad organisation finns anledning att ifrågasätta tillämpligheten av, vad som kan betecknas som, klassisk organisationsteori.

Detta arbete handlar om timplanen och dess inverkan pa? elevers la?rande och vilken roll elevinflytande pa?verkar la?rarens sa?tt att fo?rha?lla sig till uppsatta ma?l utifra?n timplanens utformning. Va?r studie a?r en mindre underso?kning och vi vill inte pa?skina att va?r studie pa? na?got sa?tt a?r va?gledande men vi ser ga?rna mera forskning i a?mnet. Studien har hja?lpt oss som framtida musikpedagoger att sja?lv fa? en inblick i na?gra musikla?rares vardag och fa? olika syn pa? la?randet i stort.Vi fann i va?r underso?kning att det ra?der missfo?rsta?nd eller okunskap na?r det ga?ller timplanens roll i en la?rares vardag, respondenterna hade sva?rt att definiera vad begreppet timplan inneba?r.

BakgrundMotorisk utveckling delas in i grov- och finmotorik. De grundläggande grovmotoriska rörel-serna som barn utvecklar främst i förskolan är springa, klättra, balansera och hoppa. Finmo-toriken handlar främst om handen och fingrarnas rörelse. Barn tycker om att röra sig till musik. Vilket gör musiken till ett bra hjälpmedel i arbetet med motoriken.SyfteSyfte med studien är att undersöka hur pedagoger beskriver att de arbetar för att stimulera barns motoriska utveckling i förskolan.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att studera effekten av musik som omvårdnadsåtgärd vid olika akuta smärttillstånd och att beskriva musikinterventionens innehåll och administrering. Med akut smärta avsågs postoperativ smärta, smärta som uppstår efter skada, vid olika behandlingar och vid förlossning. Vetenskapliga artiklar togs fram via databassökning. Vid sökningen gjordes begränsning till svensk, norsk och engelskspråkiga tidsskrifter, publicerade 1999 och framåt. De funna artiklarna granskades med avseende på vetenskaplig kvalitet och poängsattes utifrån för ändamålet avsedda granskningsmallar.

På grund av mina tidigare intressen för såväl arkitektur som musik så har jag valt att arbeta med rumslig visualisering av musik. Till ordet rumslig tillkommer i det här fallet även de rörelser som äger rum där. Arkitektur handlar framför allt om att skapa förusättningar för rörelse. Därför har jag valt att likställa de två begreppen.Formatet jag valt att arbeta i är film. Jag skapat en kortfilm med dans och musik genom ett nära samarbete med två dansare, en fotograf, en klippare och en kostymmakare.I dansen och scenografin har jag bearbetat kontrasterande begrepp såsom natt och dag, avskalad och dekorerad, kontrollerad och okontrollerad samt introvert och extrovert.

MUSIK FÖR ATT FRÄMJA PSYKISK HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE HOS UNGA Lindqvist Gatti, Birgitta Musik för att främja psykisk hälsa och välbefinnande. Examensarbete i psykiatrisk omvårdnad, 15 högskolepoäng. Specialistsjuksköterskeprogrammet. Avancerad nivå. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, 2010 Inledning: Musik är en viktig del i unga människors dagliga liv. Musik har under mycket lång tid och av många olika kulturer använts på skilda sätt och musikens betydelse anses vara både subkulturell, kulturell och universell.

Sammanfattning (Abstract)Studien syftade till att ge kunskap om musikanvändandet i förskoleklass och hur pedagoger förbereder barnen att nå målen i lågstadiets kursplan i musik då förskoleklassen ska vara skolförberedande. Vi ville förstå vilka förutsättningar pedagogerna menar att de skapar för barnen inför lågstadiet och hur det fungerar rent praktiskt ute i verksamheterna. Frågorna vi ställde var: Vilka musikaliska verksamheter genomförs i praktiken? Vilka inställningar har pedagogerna till musikverksamhet i förskoleklass? Hur relaterar pedagoger verksamheten i förskoleklass till innehållet i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11, 2011) med avseende på kursplanen i musik för årskurs 1-3? Metoden vi använde är kvalitativ och semi-strukturerad intervju. Vi intervjuade sex pedagoger samt två rektorer.