Arbetet består av två delar. Den ena är denna rapport, samt även en gestaltande del (presenteras i rapporten) som ställdes ut på Konstfacks vårutställning 2013..

This Masters thesis concerns feature film services in Swedish public libraries. We have investigated the opinion of eight librarians concerning values and criteria for selection as regards film. The theory chosen comes from varied disciplines, for example sociology, adapted to our subject. The most important theories are Antonio Gramscis idea of hegemony, Herbert J. Gans concept of taste cultures and Carl Gustav Johannsens discussion about quality.

AbstractTitle: When book becomes film... ? a comparative analysis of the book and film Catch me if you can (När bok blir till film?En jämförande analys av boken och filmen Catch me if you can)Number of pages: 46Author: Majlinda JunikuTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Autumn term 2007University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University.Purpose/Aim: To study what model of dramaturgy belongs to the film Catch me if you can and to see what has been crossed out, altered and added from the book so the narrative will fit this model.Material/Method: The film Catch me if you can and the book with the same name has been used to analyze the differences between them. I have divided the differences into three categories: Crossed out, Altered and Added. In the analysis section these have been presented in each section of the film.Main results: Catch me if you can is definetly a film made with the design of the Anglosaxon model, mostly because of its timestructure and that it portrays an action and not just a condition which is normal in the epic-lyric model.

Denna uppsats är skriven inom ämnet allmänt utbildningsområde och behandlar frågeställningar kring filmens relation till historieundervisningen och hur film kan användas som pedagogiskt redskap inom historieämnet i grundskolans senare del samt i gymnasieskolan. De teoretiska grunder som främst används är två. Det ena är teorier kring historia, historieskrivning och film som historiskt dokument. Det andra är de didaktiska teorierna och hur dessa kan relateras till användandet av film i undervisningen.Som metod används teoretiska studier samt kvalitativa intervjuer med lärare inom historieämnet, verksamma inom både grundskola och gymnasieskola. Intervjuerna ger exempel på hur film används i historieundervisningen idag.Huvudlitteratur inom didaktiken är Gunns Imsens bok Lärarens värld, Magnus Hermansson Adlers bok Historieundervisningens byggstenar samt Christer Karlegärd och Klas-Göran Karlssons bok Historiedidaktik.Inom filmområdet är huvudlitteraturen Pelle Snickars och Cecilia Trenters bok Det förflutna som film och vice versa..

Uppsatsen handlar om cineliteracy; att öka sin kompetens att tillgodogöra sig rörliga bilder. Jag undersöker huruvida brittiska filminstitutets femstegsmetod är en fungerande modell för att stimulera elevernas lärandeprocess av komplex film. Som exempel använder jag mig av Jacques Tatis film Play Time..

Detta arbete diskuterar och belyser hur utvecklingen av mineralogiskanalysmetodik har sett ut genom att tillämpa samtbeskriva ett urval av både klassisk och modern metodik. Grundentill arbetet är en stensamling som byggts upp av HolgerJensen och beskrivits av hans son Rolf Jensen på 1940-talet.Den nya förteckningen som sammanställts jämförs med dengamla som Rolf gjorde. Den enda metoden som inte tillämpas ärgoniometri, vilken dock beskrivs på grund av dess historiskabetydelse i utvecklingen av kristallmorfologin. Klassisk metodikoch egenskaper som beskrivs och har tillämpats är exempelvisblåsrörsanalys, hårdhetstestning, streckfärg, spaltning ochbrott. Bland modern metodik valdes malmmikroskopi, röntgendiffraktion,elektronmikrosondanalys och Ramanspektroskopi.Tidigt under arbetets gång noterades att erfarenhet krävs oberoendemetodik för att få korrekt resultat och att det kommer dröjalänge innan de klassiska metoderna blir förlegade.

Varje år producerar Hollywood flertalet filmer med utgångspunkt i historien och dessa formar den allmänna uppfattningen om historiska händelser och personer. Även i klassrummen har filmen hittat in och blivit en naturlig del av undervisningen för många historielärare. Det är dock, som tidigare forskning har visat, oklart huruvida dessa filmvisande lärare har en pedagogisk tanke bakom att trycka på Play. Denna uppsats syftar till att ge en bild av historielärares didaktiska syn på att visa film i undervisningen utifrån frågorna vad, hur och varför de gör det. Kvalitativa djupintervjuer efter en intervjuguide har genomförts med fem gymnasielärare.

Den här studien handlar om hur ett antal lärare använder film och andra multimediala verktyg i engelskundervisningen. En del i undersökningen berör de tillfrågade lärarnas hänvisningar till styrdokumenten och de olika delar av läroplanen de väljer att citera. För att belysa lärarnas syn på olika läromedel innehåller arbetet också en kortare analys av hur man, enligt forskare, bör använda läromedel i skolan idag. I anslutning till debatten kring läromedel och variation av undervisningen diskuteras också lärarnas syn på motivation och elevernas intressen. Lärarnas syn på arbete kring film ses ur ett sociokulturellt perspektiv där samtalets och gruppens betydelse för inlärning diskuteras..

Early Swedish films from the 1910?s and 1920?s are not only an important part of Sweden?s cultural heritage, but also an important part of the international film heritage. This period is often refereed to as the golden age of Swedish film history. Despite this fact, the possibility to watch Swedish films from this period is very small and the main purpose of this thesis is to examine why the availability of these films has such low priority in the Swedish film policy and at the Swedish Film Institute. With the use of policy analysis, I study governmental policies and policies from the Swedish Film Institute for early Swedish films and seek to identify the policy problem and its different parts.

Syftet med denna uppsats handlar om att undersöka och jämföra hur tre svensklärare beskriver sitt arbete med film i svenskämnet och hur de ser på filmens roll i svenskämnet. För att uppnå syftet ställs tre frågor: Hur ser de på film i relation till styrdokumenten och som ett eget textbegrepp? Hur ser de på film i relation till litteratur? Hur ser de på film i relation till ungdomar? Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer som gjorts med tre svensklärare på gymnasiet. Intervjuerna har spelats in med diktafon, transkriberats, analyserats och jämförts.     Resultatet visar på att film används för att illustrera en epok eller ett litterärt verk eller som en jämförelse i samband med tematiska arbeten. Två av de tre lärarna beskriver filmens roll i relation till styrdokumenten.

Mitt arbete berör ämnet ergonomi och kroppsuppfattning hos gitarrister. Jag har genomfört en kvantitativ enkätundersökning där syftet är att undersöka hur aktivt övande elgitarrister respektive klassiska gitarrister beskriver sin fysiska hälsa gällande ergonomiska besvär. Enkäten skickades ut till de studenter på Sveriges sex musikhögskolor som har elgitarr eller klassisk gitarr som huvudinstrument och som läser ett musikerprogram eller motsvarande och till gitarrstudenter på tre folkhögskolor. Jag var intresserad av att se hur pass vanligt det är med skador och besvär hos gitarrister samt att se eventuella skillnader mellan klassisk- och elgitarreftersom mina tidigare erfarenheter säger mig att ämnet ergonomi är mer vanligt förekommande i klassisk gitarrundervisning än i elgitarrundervisning. Resultaten av undersökningen visar på att många lider av besvär till följd av sitt gitarrspel.

This paper is a study of documentary film production with focus on the filmmakers choice and usage of sound equipment. Using professional articles and literature have first of all helped us determine a standard for the conventional use of sound equipment in documentary film. Afterwards, by analyzing our own interviews we?ve received answers on how filmmakers relate to the conventional usage and why they select equipment as they do. Thereafter, we describe a technical method which helps a filmmaker to be able to record sound for documentary film on his/her own, using simple measures without reducing quality.

Med denna uppsats har vi velat kombinera våra kunskaper inom filmvetenskapen med våra kunskaper i företagsekonomi, då speciellt marknadsföring. Vi delar upp film efter två olika begrepp, high concept och low concept. Kärnan i high concept är att filmen ska vara säljbar och att handlingen ska vara så enkel att den går att beskriva med ett fåtal ord. Användandet av kända skådespelare samt uppföljare som surfar på tidigare succéer är vanliga knep. De storsäljande Hollywoodfilmerna, även kallade Blockbusters, är ofta i detta format.

Att filmmusiken är en viktig del i en film nog de flesta beredda att hålla med om. Men vad har musiken egentligen för betydelse för hur vi som åskådare upplever film? Med hjälp av två visuellt identiska filmer vars enda skillnad är filmmusiken undersöker jag hur olika typ av musik kan ge en annorlunda upplevelse av samma film. Ett antal personer får ta del av filmerna och svara på frågor i enkätundersökning, vars resultat sammanställs och analyseras. Med hjälp av det slutgiltiga resultatet kan jag avgöra om frågeställningen är besvarad och vad det får för betydelse för forskningen inom ämnet, och inte minst hur man kan bygga vidare på undersökningen för att få en djupare förståelse för filmmusik och hur den påverkar åskådarens upplevelse av film..

Rapporten syftar att redovisa det arbete som är involverat i skapandet av digitala karaktärer lämpade för film och reklamfilmsproduktion. Då Milford Film & Animation i synnerhet producerar reklamfilm kommer fokus i denna uppsats att ligga på denna typ av produktion. Denna rapport kommer huvudsakligen att fokusera på arbetsprocessen som helhet och förklara dess roll i sammanhanget, det vill säga skapandet av en animerad reklamfilm. Poängen är att belysa den roll den ansvariga för karaktärsutvecklingen har, med inriktning på modellering och texturering. Under min tid på Milford Film & Animation har jag handgripligen arbetat med alla de steg involverande modellering och texturering som beskrivs i uppsatsen och jag har på så sett beskaffat mig den erfarenhet inom ämnet som jag använt mig av för att komma fram till de slutsatser som beskrivs i denna rapport..