Syftet med vårt examensarbete var att undersöka genusskillnader ur ett jämställdhetsperspektiv i klassrummet samt om det sker någon förändring i synen på dessa skillnader hos flickor och pojkar från år 7 till år 9. Undersökningen valde vi att genomföra i två grundskolor. En enkät delades ut till fyra skolKlasser, två Klasser med elever i år 7 och två Klasser med elever i år 9. Observationer med observationsschema genomfördes i två Klasser med elever i år 7 och två Klasser med elever i år 9. De beteenden som vi valde att observera mellan flickor och pojkar i klassrummet var främst verbala yttranden, interaktionen mellan könen och känslouttryck.

Syftet är att undersöka om det är någon skillnad på hur elevernas läsförmåga utvecklas om de går i åldersblandad eller i åldershomogen klass.n annan del av syftet är att undersöka om det är någon skillnad på hur pojkar och flickor utvecklar sin läsförmåga i de båda olika klasstyperna. För att göra undersökningen har olika lästest använts. Genom att jämföra resultat i årskurs tre med resultat från inskolningsprov i årskurs ett har jag försökt att få ett mätbart värde på elevernas läsutveckling. Resultaten har i lämpliga fall bearbetats statistiskt och arbetet är kvantitativt till sin karaktär. Resultaten pekar på att det är större skillnad på pojkars och flickors läsförmåga och på deras läsytveckling än vad det är på elever från olika typer av Klasser. Det förligger dock en liten skillnad mellan de olika klasstyperna, de åldersblandade eleverna är något bätre.

Syftet med undersökningen är att undersöka de nyanländas situation i de internationellaKlasserna. Jag har använt intervjuer för att få fram de berördas erfarenheter av deinternationella Klasserna, samt utgått från de lokala och de nationella styrdokumenten. De somjag har intervjuat är; elever som går i internationell klass, elever som har gått i sådan klass,lärare i sådana Klasser, lärare i ordinarie klass samt skolans rektor. Av resultatet avintervjuerna har jag gjort en jämförande analys för att se skillnader och likheter iinformanternas svar.Slutsatserna visar att eleverna ställer sig positiva till den undervisning de fått. Lärarna ochrektor känner sig mer tveksamma och anser att undervisningen och organisationen alltid kanförbättras.

Vi kommer i vårt arbete att belysa hur elever med neuropsykiatrisk diagnos ser på skillnaderna med att gå i specialklass jämfört med att gå i vanlig klass. Vidare kartlägges om eleverna hade önskat eventuella förbättringar gällande undervisningssyftet. På skolorna finns det vanliga Klasser, men även speciella Klasser för elever med neuropsykiatriskt funktionshinder, såsom t.ex. ADHD, DAMP, ADD och Aspergers syndrom. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sex elever på två olika gymnasieskolor, där majoriteten av eleverna föredrog att gå i specialklass.

Vi kommer i vårt arbete att belysa hur elever med neuropsykiatrisk diagnos ser på skillnaderna med att gå i specialklass jämfört med att gå i vanlig klass. Vidare kartlägges om eleverna hade önskat eventuella förbättringar gällande undervisningssyftet. På skolorna finns det vanliga Klasser, men även speciella Klasser för elever med neuropsykiatriskt funktionshinder, såsom t.ex. ADHD, DAMP, ADD och Aspergers syndrom. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sex elever på två olika gymnasieskolor, där majoriteten av eleverna föredrog att gå i specialklass.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs sju och åtta, på en specifikt utvald sex till nio skola i Mellansverige, ser på begreppet hälsa. Vilka kunskaper de har om kost och fysisk aktivitets inverkan på hälsan samt om det finns någon skillnad i kunskaper inom dessa områden mellan elever som går i idrottsprofilerade Klasser samt elever i Klasser med annan profilering. För att undersöka detta görs dels en intervjuundersökning av 16 elever samt en enkätundersökning vilken 163 elever deltog i. På skolan finns det sex Klasser inom varje årskurs varav tre av dem har idrottsprofilering, medan de övriga tre har en profilering som inte har med idrott att göra. Av dessa sammanlagt 12 Klasser i årskurs sju och åtta, deltog åtta av dem i enkätundersökningen.

Sekretessbelagd.

I mötet med olika Klasser under våra VFU-perioder väcktes frågor angående klasstorlekens betydelse för elevers lärande samt interaktionen mellan lärare och elev. Dessa frågor förstärktes under AU2-utbildningen samt efter läsningen av Skolverkets statistiska redovisning där 11,8 % av eleverna i grundskolan inte kommer in på gymnasiet.Syftet med denna studie är att undersöka klasstorlekens betydelse ur ett relationsmedvetet och ett sociokulturellt perspektiv. Genom en systematisk litteraturstudie har därför sju avhandlingars och artiklars resultat sammanställts och analyserats i resultat och diskussion.Resultatet av litteraturstudien visar att elever ur minoritetsgrupper samt att lägrepresterande elever prestationsmässigt och resultatmässigt drar stor fördel av minskade Klasser. Läraren vinner tid på minskade Klasser vilket underlättar deras arbetssituation och gör så att mer tid kan spenderas åt att skapa bättre relationer mellan läraren och eleverna, samt att ge de elever som behöver extra tid..

Syftet var att undersöka huruvida den litteraturpedagogik man bedriver i klassrummet kan påverka elevernas attityd till skönlitteratur. Jag har jämfört två Klasser för att se om det kan finnas skillnader i attityden till skönlitteratur mellan elever med svenska som modersmål och de elever som inte har det. De metoder jag har använt mig av är enkäter, intervjuer med elever och lärare och observationer i de båda klassrummen. Undersökningen har skett i två olika Klasser på två olika skolor med olika förutsättningar i elevgrupperna. Materialet består av 83 stycken enkäter från fyra Klasser i år 5, åtta elevintervjuer, två lärarintervjuer samt två observationer.

För att kunna bedriva undervisning i skolan behövs fungerande Klasser, där elever och lärare likt kollegor på en arbetsplats kan arbeta ihop. Eftersom undervisningen till stor del sker kollektivt är det angeläget för lärare att ha kunskap om grupper och grupputveckling. Forskning visar att alla grupper genomgår en utveckling och att vissa grupper behöver hjälp i den processen för att kunna fungera ihop och känna någon form av samhörighet. Som gruppledare i skolan har läraren det yttersta ansvaret för att hjälpa Klasserna med detta. Studiens syfte var därför att undersöka hur lärare kan arbeta för en god sammanhållning i sina Klasser, samt hur lärare kan se på sin egen roll som gruppledare i processen.

Arbetet syftar till att göra en jämförande undersökning av läs- och skrivundervisningen i åldersblandade och åldershomogena Klasser i de tidigare åren. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning av två skolor på olika orter i södra Sverige, där ena skolan arbetar åldersblandat och den andra åldershomogent. Jag har genomfört klassrumsobservationer på sammanlagt ca 12 timmar. Jag har också intervjuat respektive klasslärare. Resultaten tyder på att det finns några likheter, men främst skillnader i hur läs- och skrivundervisningen ser ut.

 Tidigare forskning har visat att attityden till matematik har försämrats. Är attityden dålig så försämras även motivationen till att lära sig. Detta resulteras i en försämring i förståelse inom matematiken. Tidigare forskning visar på att det är läraren som håller i matematikundervisningen. Läraren ska vara elevernas förebilder och hjälpa dem till förståelse och vidareutveckling.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på hur lärare medvetet arbetar för att utveckla och stärka elevernas kommunikativa förmåga inom matematiken och vilka hinder som kan föreligga. Forskning betonar samtalets betydelse för att utveckla en bra förståelse i matematikämnet. Med kommunikativ förmåga menar vi hur eleverna språkligt talar och uttrycker sig i det matematiska språket. Vi har genomfört kvalitativa djupintervjuer med fyra lärare som undervisar i Klasserna 1-6. Vi använde öppna frågor av lågt strukturerad art utan fasta svarsalternativ.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på hur lärare medvetet arbetar för att utveckla och stärka elevernas kommunikativa förmåga inom matematiken och vilka hinder som kan föreligga. Forskning betonar samtalets betydelse för att utveckla en bra förståelse i matematikämnet. Med kommunikativ förmåga menar vi hur eleverna språkligt talar och uttrycker sig i det matematiska språket. Vi har genomfört kvalitativa djupintervjuer med fyra lärare som undervisar i Klasserna 1-6. Vi använde öppna frågor av lågt strukturerad art utan fasta svarsalternativ. Vi kunde efter undersökningen dra följande slutsatser: • Pedagogerna är väl medvetna om språkets vikt i matematiken. • Lärarna har de kunskaper, den önskan och de idéer som krävs för att arbeta på ett lärorikt och inspirerande sätt. • Ingen av de intervjuade nämnde att de vid sin matematikundervisning utgick från styrdokument eller vetenskapliga teorier, vilket gör att vi ifrågasätter i vilken grad de var medvetna om samtalets betydelse. • Lärarna varierar sig i hur de arbetar med matematiken och med dess språk. • Tre av lärarna arbetar idag inte med samtalet i den utsträckning de skulle vilja. De hinder som förekommer består bland annat av stora Klasser, stora nivåskillnader mellan eleverna, oroliga Klasser och tidsbrist..

Elever med annat modersmål än svenska besitter oftast inte den språkliga kompetens som förväntas av dem när de når skolåldern. Detta blir problematiskt vid begreppsinlärningen i matematik. Syftet med denna studie är att beskriva hur verksamma lärare arbetar med begreppsinlärning i Klasser som har elever med annat modersmål än svenska. I studien har verksamma lärare intervjuats och observerats med fokus på begreppsinlärning och på elever med annat modersmål än svenska. Resultatet av studien visar att de verksamma lärarna är överens om att i Klasser med elever med annat modersmål än svenska går det inte utgå ifrån att alla elever förstår begrepp genom ord.