Sök:

Sökresultat:

1488 Uppsatser om Klass-D förstäkare - Sida 47 av 100

'Vi' och 'dem' : -En diskursanalys av konstruktionen av gruppidentitet hos Moderaterna, Sverigedemokraterna och VĂ€nsterpartiet

The aim of this essay is to show if and how group identities are being constructed in maindocuments from three political parties in the Swedish parliament, focusing on class, genderand ethnic identities. The three parties who?s documents are being analyzed are theModerate Party, the Sweden Democrats and the Left Party. The conclusion of the essay isthat the Moderate Party is so focused on the individual that they are not promoting groupidentity based on class, gender or ethnicity. The Sweden Democrats are mostly discussing,and therefore creating a discourse of, cultural identity, where Swedish, Nordic, Europeanand Western culture are being created as the ?us?, and others are being created as ?them?.They are also promoting difference between men and women, therefore dividing the sexesin groups.

Samordningsansvar och produktionskrav : RehabiliteringshandlÀggares arbetssituation och yrkesroll inom FörsÀkringskassan

Inför mitt arbete har jag gjort en undersökning i en skolÄr tvÄ klass dÀr jag först lÄtit eleverna uppleva berÀttelser pÄ olika sÀtt och sedan intervjuat dem om deras möten med litteratur och om hur de vill uppleva berÀttelser. Detta har jag sedan satt i relation till teorier kring barns lÀsvanor och litteraturundervisning. Det jag undersökt Àr om eleverna som jag intervjuade vill uppleva berÀttelser pÄ det viset som vi anvÀnder litteratur i skolan eller om de saknar nÄgot. Forskningen visar att lÀsningen har minskat och lÀsvanorna skiljer sig mellan könen. HöglÀsningen har betydelse för lÀsinlÀrningen dÄ den ger ett rikare ordförrÄd och ökar allmÀnbildningen.

Inkludering/exkludering ur ett elevperspektiv

VÄrt stora intresse för elever i behov av sÀrskilt stöd har inspirerat oss att i vÄrt examensarbete ta reda pÄ hur eleverna sjÀlva upplever stödet i en inkluderande respektive exkluderande miljö och vilket de föredrar. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur eleverna anser att de lÀr sig bÀst, i ordinarie klass, i mindre grupp eller enskilt? Vi har intervjuat tolv elever pÄ tvÄ olika skolor, en 7-9 skola och ett skoldaghem. PÄ 7-9 skolan har Ätta elever intervjuats. Fyra av dessa elever fÄr stöd bÄde inkluderat och exkluderat och övriga fyra fÄr stöd endast exkluderat.

Gymnasieelevers instÀllning till religionsÀmnet

Syftet med vÄr uppsats Àr att mot bakgrund av det nu gÀllande styrdokumentet för gymnasieskolan, benÀmnt LÀroplanen för den frivilliga skolan (Lpf 94), undersöka gymnasieelevers instÀllning till religionsÀmnet. Med tanke pÄ den roll som socialisation och fostran har för ungdomars instÀllning till religion i allmÀnhet sÀtts vÄr undersökning in i ett samhÀllsperspektiv med fokus pÄ förÀndring över tiden, och dÀrmed förÀndrade villkor för religionen i samhÀlle, hem och skola. De nationella styrdokumenten och religionsÀmnets roll ser annorlunda ut i vÄrt mÄngkulturella samhÀlle i jÀmförelse med de dokument som var gÀllande i vÄrt traditionella enhetssamhÀlle. Uppsatsen utgÄr frÄn en litteraturstudie över förÀndringar i samhÀllet, religionsÀmnets status och roll, och hur styrdokumenten förÀndrats över tid. Mot bakgrund av denna litteraturstudie har vi genomfört en kvalitativ studie med enkÀt som metod riktad till elever i tredje klass pÄ en gymnasieskola i LuleÄ kommun.

Elevers attityder till idrott, hÀlsa samt Àmnet idrott och
hÀlsa: en jÀmförelse mellan svenska och amerikanska elever

Det huvudsakliga syftet med detta arbete har varit att jÀmföra svenska och amerikanska elever och deras attityd till idrott, hÀlsa samt Àmnet idrott och hÀlsa. Jag har valt att fokusera mig pÄ elever i nionde klass. För att uppnÄ mitt syfte har jag forskat kring ungdomars hÀlsovanor, idrottsvanor samt om skolÀmnet idrott och hÀlsa. Jag har gjort en kvantitativ studie dÀr jag har genomfört en enkÀtstudie. De som har fyllt i enkÀten Àr elever i nionde Ärsklass i bÄde Sverige och Amerika.

MBL-laborationers effektivitet i gymnasieskolans fysikundervisning : -Modern teknik eller framgÄngsrik pedagogik?

Den hÀr uppsatsen Àr en didaktisk uppsats i fysik som beskriver ett projekt dÀr syftet var att undersöka om det Àr den moderna tekniken eller pedagogiken som Àr orsaken till MBL-laborationers effektivitet. Förkortningen MBL stÄr för Microcomputer Based Laboratory. Projektet genomfördes i en klass pÄ naturvetenskapliga programmet vid en gymnasieskola i Arvika.Eleverna fick utföra en MBL ? laboration som handlade om impuls och rörelsemÀngd. Halva gruppen fick utförliga instruktioner med stödfrÄgor enligt MBL-pedagogik och den andra gruppen fick en instruktion av formelverifikations typ och anvÀnde MBL ? utrustningen endast som tekniskt hjÀlpmedel.UtvÀrderingen av projektet bestod av att eleverna fick besvara en enkÀt med frÄgor om rörelsemÀngd och impuls före och efter laborationen.

Vi lÀr av varandra : En studie om berÀttelsen och religionsundervisning ur ett sociokulturellt perspektiv

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan Àr det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrÄgasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprÀtthÄlla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgÄ frÄn Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

Konflikter i skolan - en studie av en klass och lÀrarens konflikthantering

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gÄrd som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares syn pÄ förskolans gÄrd som pedagogisk miljö samt hur de anser sig anvÀnda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor. Det stÀlldes inga krav pÄ att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet pÄ förskolans gÄrd eftersom vi ville fÄ en allmÀn bild av hur förskollÀrarna ser pÄ gÄrden som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gÄrden anvÀnds i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

SprÄkutvecklande Àmnesundervisning: en studie av
Àmnesövergripande temaarbete ur ett andrasprÄksperspektiv

Det övergripande syftet med studien var att studera andrasprÄkselevers lÀrande pÄ en gymnasieskola, i en klass med bÄde första- och andrasprÄkselever. Studien strÀvade efter att belysa vad det innebar för lÀrare att undervisa elever pÄ ett andrasprÄk och vad det innebar för elever att lÀra sig Àmnen pÄ ett andrasprÄk. Den etnografiska studien hade observationer, fÀltnotiser, dagböcker, loggböcker, samtal och intervjuer som verktyg. Lektionsarbete, elevsamtal, muntliga redovisningar samt elev- och lÀrarutvÀrderingar dokumenterades. Resultatet av studien visar att lÀraren mÄste ta hÀnsyn till vad andrasprÄksperspektiv innebÀr för planering och genomförande av ett temaarbete.

BSR Diagnosverktyg ? Kommunikation över CAN och K-line bussen

Den hÀr rapporten beskriver ett examensarbete för högskoleingenjörsexamen i datorteknik vid VÀxjö universitet. Vid företaget BSR i VÀxjö pÄgÄr utvecklingen av ett diagnosverktyg benÀmt BSR Diagnostic Tool. Syftet med projektet Àr att kunna anvÀnda en hÄrdvaruklass som kommunikationsdel istÀllet för diagnosverktyg frÄn de olika biltillverkarna. Inom objektorienterad programmering Àr en klass ett avsnitt programkod som samlar en mÀngd relaterade attributer och funktioner för ett objekt. I rapporten beskrivs implementeringen av hÄrdvaruklassen samt tillhörande teori för kommunikationsbussen som anvÀnds, nÀmligen CAN.

TvÄsprÄkiga elevers upplevelse av meningsfullhet med svenska som andrasprÄk

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan Àr det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrÄgasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprÀtthÄlla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgÄ frÄn Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

Ett perspektiv pÄ skolvalsreformen : En studie om hur fyra skolledare ser pÄ reformen det fria skolvalet och dess pÄverkan pÄ den svenska skolan gÀllande skolsegregation och kunskapsresultat utifrÄn mÄlet en likvÀrdig skola

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ge lÀsaren en djupare inblick i reformen det fria skolvalet som trÀdde i kraft i början av 1990-talet i Sverige. Med uppsatsen skapas en kÀnnedom för lÀsaren i hur reformen gick i kraft samt hur den i efterhand kan problematiseras utifrÄn forskning samt intervjuer med viktiga personer inom skolvÀsendet. Metoden som har anvÀnts i uppsatsen Àr en kvalitativ metod dÀr individer subjektivt valts ut för semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan transkriberats och stÀllts i förhÄllande till Max Webers teori om vÀrderationella handlande, status och klass samt Pierre Bourdieus teori om habitus, klassreproduktion och kapital. Studien visar pÄ marginella konsekvenser av det fria skolvalet i den kommun dÀr den Àr gjord, dock finns möjliga tendenser till att ett fritt skolval kommer att pÄverka mer i framtiden..

Det finns bara en av mig och det Àr jag: inlÀrningsstilar
kopplade till Gardners multipla intelligenser utifrÄn ett
elevperspektiv

I en och samma klass finns en mÄngfald av individer med varierande intressen, behov och förutsÀttningar: ingen elev Àr den andra lik. Men ÀndÄ har alla elever nÄgonting gemensamt, nÀmligen det att alla, i varierande grad, har nÄgon form av kunskap inom sig. Syftet Àr att beskriva vilka lÀrstilar eleverna anser sig ha stött pÄ och vilka de föredrar i olika kÀrnÀmnen samt att genomföra en studie angÄende elevernas intelligenskategorier. Syftet Àr belyst bÄde ur ett genus- och programperspektiv. Efter bearbetning, tolkning och analys av det erhÄllna kvantitativa enkÀt resultatet, kom vi fram till att det rÄder en viss skillnad emellan könen angÄende vilken lÀrstil de stött pÄ mest.

Yngre elevers motivation till skolbloggsskrivande

Detta examensarbete visar pÄ vilka faktorer somyngre elever finner motiverande nÀr det kommer till att skriva en skolblogg. Undermin senaste verksamhetsförlagda utbildning genomförde jag projektet skolblogg.Alla elever i Äk 5 fick starta varsin skolblogg. Under mina fem veckors praktiksÄ observerade jag att eleverna tyckte detta var ett roligt sÀtt att arbeta pÄ.Jag har intervjuat 12 av eleverna i denna klass för att ta reda pÄmotivationsfaktorerna till skolbloggsskrivandet. De faktorer som jag kom framtill Àr: att andra kan lÀsa, att fÄ göra nÄgot nytt och annorlunda, att fÄ mertid med datorn, att fÄ skriva, att kunna lÀsa klasskompisarnas skolbloggar, attfixa med designen mm. Kunskap om elevers motivation fÄr oss lÀrare att förstÄeleverna bÀttre vilket i sin tur leder till att vi kan anpassa undervisningen.Förhoppningsvis kan detta arbete leda till att lÀrare kan fÄ en insyn iskolbloggen som undervisningsmöjlighet och bidra till en förstÄelse för attInternet ger oss den möjligheten..

Invandrare och svenskar i fÀngelse : - Skiljer de sig Ät betrÀffande uppfostran, etnisk identitet och sjÀlvkÀnsla?

Kriminalitet Àr ett samhÀllsproblem och ett Äterkommande tema i den allmÀnna debatten. Invandrares kriminalitet i synnerhet utgör ett problem som Àr politiskt kÀnsligt, men dÀr forskningen Àr sÀrskilt viktig, dÄ stereotypa förutfattade meningar sedan lÀnge florerat kring denna. Syftet med studien var att följa och fördjupa det spÄr som tar sin början i barndomen, genom uppvÀxten, etnicitetens betydelse och sjÀlvuppfattningen, för att dÀrigenom söka generella bakomliggande förklaringar varför dels svenskar och dels mÀn med invandrarbakgrund döms till fÀngelse. Undersökningsdeltagarna var 82 stycken lÄngtidsdömda fÀngelseintagna mÀn. Den kvantitativa studien baserades pÄ en enkÀt som mÀtte variablerna; deras minnen av sin uppfostran, deras etniska identitet och sjÀlvkÀnsla.

<- FöregÄende sida 47 NÀsta sida ->