För drygt tio år sedan blev det allt vanligare på operationsavdelningarna i Sverige att använda sig av dubbla sterila operationshandskar vid kirurgiska operationer och interventioner, även i situationer då patienten inte hade en känd blodsmitta. Den sterila operationshandsken utgör en hygienisk barriär mellan personal och patient som förhindrar mikroorganismer att infektera dessa båda parter. Socialstyrelsen har rekommendationer för användning av dubbla operationshandskar men följsamheten bland operationspersonalen varierar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva evidens för användning av dubbla sterila operationshandskar vid sterila kirurgiska operationer och interventioner. Metoden är en allmän litteraturstudie med beskrivande design.

SAMMANFATTNINGBakgrundDe allt kortare vårdtiderna inom sjukvården ställer höga krav på patientinformationen som ges pre- och postoperativt. Forskning visar att patienternas informationsbehov inte alltid överensstämmer med mängden information som ges. Patienter upplever ofta att informationen som ges är otillräcklig och saknar relevans. God pre- och postoperativ information har många fördelar, då den leder till såväl ökad trygghet som bättre förutsättningar i det postoperativa förloppet. SyfteSyftet med denna studie var att undersöka hur kirurgiska patienter vid en hudmottagning och en urokirurgisk vårdavdelning uppfattade den pre- och postoperativa information de fick i samband med kirurgi. DesignStudien var en enkätstudie med kvantitativ ansats och inkluderade 30 respondenter. ResultatResultatet visade att huvuddelen av patienterna uppgav att de hade läst den skriftliga informationen de fick. De hade också uppfattat att informationen var lättillgänglig.

SAMMANFATTNINGBakgrund:Det skulle vara värdefullt att ha ett riskbedömningsinstrument för att identifiera äldre patienter som är i risk för komplikationer efter kolorektal kirurgi.Syfte:Att undersöka förekomst av postoperativa komplikationer hos äldre kolorektalpatienter och om riskbedömningsinstrument eller andra faktorer kan förutse dessa.Metod:En prospektiv studie med kvantitativ ansats och deskriptiv design.Urvalskriterier var patienter, män och kvinnor, ? 70 år, elektiv kirurgi för kolorektaltumör. Datainsamling gjordes före kirurgi genom intervju med standardiserade frågeformulär och test. Journalgranskning genomfördes 30 dagar efter kirurgi.Resultat:Trettiosex procent av patienterna utvecklade någon form av komplikation. Vanligaste komplikationerna var sårinfektion och urinvägsinfektion.

För drygt tio år sedan blev det allt vanligare på operationsavdelningarna i Sverige att använda sig av dubbla sterila operationshandskar vid kirurgiska operationer och interventioner, även i situationer då patienten inte hade en känd blodsmitta. Den sterila operationshandsken utgör en hygienisk barriär mellan personal och patient som förhindrar mikroorganismer att infektera dessa båda parter. Socialstyrelsen har rekommendationer för användning av dubbla operationshandskar men följsamheten bland operationspersonalen varierar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva evidens för användning av dubbla sterila operationshandskar vid sterila kirurgiska operationer och interventioner. Metoden är en allmän litteraturstudie med beskrivande design.

Bakgrund: Den senare tidens ökade effektiviseringskrav inom sjukvården har lett till att det numera är allt vanligare att patienter av motsatt kön får dela sal. Syfte: Att ta reda på manliga och kvinnliga patienters inställning till att dela vårdsal på kirurgiska vårdavdelningar. Metod: Kvantitativ deskriptiv enkätstudie av tvärsnittstyp med totalt 69 deltagare, vars medelålder var 64 år, vilka var inneliggande på två kirurgiska vårdavdelningar. Resultat: En övervägande del av patienterna ställde sig positiva till att dela sal med såväl flera patienter som patienter av motsatt kön. Dock tenderade kvinnorna att vara mindre toleranta till detta än männen.

 Introduktion: Tandlöshet är ett problem som drabbar många människor. Kraven på funktionella och snygga tänder i livets alla skeden har blivit tydligare på senare år. Dentala implantat är en möjlighet att ersätta förlorade tänder och har hjälpt många individer att få sin livskvalité tillbaka.Syfte: Att kartlägga mjukvävnads- och hårdvävnadskomplikationer som kan uppkomma efter en behandling med dentalt implantat och vilka orsaker det finns till dessa.Frågeställningar: Vad finns det för mjukvävnads- och hårdvävnadskomplikationer som kan uppkomma efter en behandling med dentalt implantat?Vad finns det för orsaker till komplikationer efter behandling med dentalt implantat?Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie.Resultat: Efter behandling med dentalt implantat kan olika mjukvävnads- och hårdvävnadskomplikationer uppstå. De två vanligaste mjukvävnadskomplikationer var peri-implantär mukosit och mukosal hyperplasi.

Syftet med studien var att sammanställa vetenskaplig litteratur angående patienternas livskvalitet samt sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder med avseende på orala komplikationer som är ett vanligt förekommande problem hos patienter inom palliativ vård. Våra frågeställningar var: Hur påverkar orala komplikationer livskvalitet hos patienter inom palliativ vård? Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan utföra dels för att patienter ska bibehålla god oral status och dels för att patienternas resurser stärks och balansen mellan dagliga livets krav och inre respektive yttre resurser upprätthålls? Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar. Som teoretisk referensram valdes Carnevalis balansmodell, Dagligt liv - Funktionellt hälsotillstånd. Resultatet visar att fysiska besvär och psykosocialt lidande till följd av orala komplikationer påverkade patienternas livskvalitet i stor utsträckning.

Preoperativ stress och oro är vanligt förekommande i dagens sjukvård. Patienter med hög intensitet av preoperativ stress och oro får ofta postoperativa komplikationer såsom längre återhämtningsfas och svårare sårläkning. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsåtgärder som kan påverka preoperativ stress och oro. Litteraturstudiens resultat bygger på en analys av 16 vetenskapliga artiklar som söktes utifrån litteraturstudiens syfte. Tre omvårdnadsåtgärder som är en del av sjuksköterskeprofessionen eller som finns tillgängliga på vårdavdelningar är information, sjuksköterskans förhållningssätt samt musik.

Bakgrund: Hjärtkirurgi är idag ett av de vanligaste större kirurgiska ingreppen i Sverige. Smärta efter hjärtkirurgi kan hindra patienter från att ta djupa andetag eller att röra sig. Om smärtan blir underbehandlad kan det resultera i postoperativa komplikationer. Intensivvårdssjuksköterskor ska ha kunskap om postoperativ smärta, smärtbehandling samt regelbundet dokumentera patienternas smärta. Syfte: Att undersöka postoperativ smärta hos patienter som genomgått hjärtkirurgi med median sternotomi.

Syftet men denna systematiska litteraturstudie har varit att beskriva vilka komplikationer, som kunde leda till malnutrition hos cancerpatienter när de genomgått cytostatikabehandling. Studien syftar även till att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kunde vidta för att förebygga och lindra dessa komplikationer hos patienter med cancer. Artikelsökningen har skett via databaserna Elin@Dalarna, Blackwell Synergy och ScienceDirect (Elsevier). Sökorden som användes var cancer, constipation, fatigue, malnutrition, nutrition, nursing, pain, support, treatment, chemotherapy, side-effects, prevention, oral, complication, nausea, nutritional support, weight loss, BMR, oncology och care. Resultatet visade att komplikationerna som cancerpatienterna kunde drabbas av var fatigue, diareér, kräkningar, såriga slemhinnor och illamående.

Diabetes är idag en vanlig sjukdom både i Sverige och globalt, ca 285 miljoner människor lever med diabetes runtom i världen. Det finns risker för att personer med diabetes utvecklar komplikationer. Dessa kan delas upp i mikro- och makrovaskulära komplikationer. Studiens syfte var att beskriva omvårdnadsåtgärder som kan förebygga komplikationer hos personer med diabetes typ 1 och typ 2. Studien är en litteraturstudie och genom sökningar i databaserna Cinahl och PubMed hittades 9 studier.

För att förebygga komplikationer vid kirurgiska ingrepp är den preoperativa fasen viktig. Sjuksköterskans roll innebär bland annat att försöka skapa trygghet samt ge adekvat information till patienten. Syftet med studien var att undersöka följsamheten gällande preoperativa riktlinjer och allmänna omvårdnadsåtgärder. Vid datainsamlingen utfördes totalt nio observationer på sju sjuksköterskor i deras arbetsmiljö. Studien utgör en kvalitets¬säkring och sammanställdes med stöd av innehållsanalys.

 Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors kunskaper och rutiner för positionering och mobilisering under operationer med en anestesitid över 3 timmar. Studien genomfördes som en kvantitativ enkätundersökning, med en kvalitativ aspekt. Data insamlades genom en enkät som lämnades ut till samtliga anestesisjuksköterskor på ett länssjukhus och ett länsdelssjukhus i Mellansverige. Resultatet visade att ca hälften av respondenterna önskar sig mer kunskap om vikten av positionering för att kunna förebygga skador. Anestesisjuksköterskor som ansåg sig ha tillräckliga kunskaper om positionering undersöker oftare patientens hudstatus inför en längre operation.

Bakgrund Diabetes typ 1 är en vanlig sjukdom. Sjukdomen kan medföra komplikationer som kan påverkar livskvalitet hos de drabbade. Denna typ av sjukdom kräver livsstilsförändringar som påverkar till exempel kost och motion. Dessa förändringar är viktiga för både individen och behandlingseffekten. En av de viktigaste delarna i behandlingen av sjukdomen, är att ha kontroll över sin blodsockernivå för att på så sätt ha ett relativt bra liv.Syfte Syftet var att beskriva den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med diabetes typ 1.Metod Metoden var en beskrivande litteraturöversikt där författarna har använt 15 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Typ 1 diabetes är en kronisk sjukdom som kräver behandling i form av dagliga insulininjektioner. Årligen insjuknar 30-40 personer per 100 000 invånare i Skandinavien och incidensen för typ 1 diabetes i Sverige har sedan slutet av 1980-talet fördubblats. Om behandlingen av sjukdomen inte sköts ordentligt föreligger det risk för både akuta och framtida komplikationer. Syfte: Att genom litteraturstudie undersöka vuxnas upplevelse av att leva med typ 1 diabetes. Metod: En litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar granskats och analyserats.