Bakgrund: Hemodialys som kontinuerlig behandling krävs för överlevnaden av patienter med allvarlig kronisk njursvikt. De teoretiska referensramarna som användes var Katie Erikssons teori om den lidande människan samt livsvärldsteorin. Syfte: Syftet var att beskriva patienternas upplevelse av att leva med hemodialys relaterat till kronisk njursvikt. Metod: Studien som var en systematisk litteraturstudie baserades på nio kvalitativa artiklar. Artiklarna identifierades genom systematisk sökning i databaserna PubMed och Cinahl.

SammanfattningBody Dysmorphic Disorder (BDD) karaktäriseras av en fixering vid en inbillad defekt i utseendet. BDD leder till påtagligt lidande och svårigheter att fungera i vardagen. Diagnosen förknippas med depressivitet, social ångest och hög suicidrisk. Syftet med studien var att under svenska förhållanden prova en behandling bestående av exponering med responsprevention (ERP) och monitorering på patienter med svår BDD-problematik. I single-case designer av 5 patienter undersöktes effekten av ERP som specifik faktor utöver terapeutnärvaro och monitorering.

Bakgrund: Palliativ vård bygger på ett holistiskt synsätt där avsikten är att ge patienten ettså fullgott liv med så god livskvalitet som möjligt. Symtomlindring är en stor del i detpalliativa vårdandet. Komplementära behandlingar har visat sig vara ett gott komplementtill farmakologisk behandling. Mjuk massage syftar till att uppmärksamma hela människan,ge symtomlindring samt vara ett stöd. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysaden komplementära behandlingsmetoden mjuk massage i palliativ vård.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiskt svåra situationer i omvårdnad. Tjugosju vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Studien resulterade i tre kategorier: att möta sin egen oförmåga och svårighe-ter att påverka, att inte kunna möta patienters behov leder till stress och rädsla att göra fel, att medicinsk behandling ibland går för långt och upplevs omänsklig. Kvalitativ och kvantitativ beslutsmodell är två exempel på hur man kan analysera och lösa etiskt svåra situationer. Den fördjupade kunskapen om vilka situationer, sjuksköterskor upplever etiskt svåra tydliggör de-ras behov av stöd och förståelse.

Syftet med min uppsats var att få en djupare förståelse för den behandling som finns för anhöriga till missbrukare. Jag ville också se om det fanns någon skillnad på upplevelserna av en terapeutledd behandling och en i en självhjälpsgrupp. Intresset väcktes under min praktik på en öppenvårdsbehandling för missbrukare, där jag också kom i kontakt med anhöriga. För att få svar på mina frågeställningar användes en kvalitativ metod, eftersom jag hellre ville undersöka känslor, emotioner och erfarenheter än mer okomplicerade faktafrågor. Jag använde mig av semistrukturerade intervjuer med öppna frågor och intervjupersonerna fick tala relativt fritt kring olika teman.

Studien är en första utforskande studie kring kognitiv beteendeterapi isjälvhjälpsformat vid förlossningsrädsla. Studien undersöker ävensambanden mellan förlossningsrädsla och katastroftankar respektiveundvikande. 15 förlossningsrädda kvinnor rekryterades viaspecialistmödravården. Kvinnorna randomiserades till antingenbehandlingsgrupp som erhöll KBT i självhjälpsformat samt sedvanligbehandling eller kontrollgrupp som erhöll sedvanlig behandling.Kvinnorna uppvisade höga nivåer av förlossningsrädsla,katastroftankar kring förlossningssmärta och ångest. Resultaten visaratt katastroftankar kring förlossningssmärta respektive undvikande iform av vilja till kejsarsnitt har ett samband med förlossningsrädsla.Effekterna av självhjälpsbehandlingen var svåra att utvärdera dådeltagarantalet var lågt och få deltagare fullföljde behandlingen.Varken behandlingsgrupp eller kontrollgrupp uppvisade tydligaförändringar mellan för- och eftermätning.

I denna studie utvärderades effekterna av en individanpassad vägledd självhjälpsbehandling för primärvårdspatienter meddepressiva symtom, och i förekommande fall annan psykisk ohälsa såsom ångestproblematik. Uppsatsen avsåg även att iexplorativt syfte undersöka hur behandlare och patienter upplevt behandlingsmetoden. Uppsatsen var en del i ett större projektsom beräknades pågå fram till 2012. Urvalsgruppen i denna studie var de 39 patienter som erbjöds behandlingsstart senast 11februari 2011. Behandlingseffekterna beräknades dels utifrån de 24 patienter som vid tiden för datainsamling genomfört minst trebehandlingskapitel, och dels de 13 patienter som avslutat behandlingen och fyllt i eftermätningar.

SAMMANFATTNINGFöräldraskap, moderskap och faderskap kan ses som sociala konstruktioner skapade med utgångspunkt i det aktuella samhälle och kultur en individ lever i. I skrivna utredningar inom socialtjänsten bedöms mödrar och fäders förmåga olika. Relationen mellan socialarbetare och klient kan betraktas som mycket ojämlik avseende makt. I samhället överlag finns en norm som förordar det jämställda levnadssättet och föräldraskapet. Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv undersöka familjebehandlares upplevelser gällande föräldraskapet i behandling inom socialtjänsten och hur maktaspekter i behandlingssituationen med föräldrar kan påverka detta.

Den här studien utgår ifrån en intervjuundersökning med förskolebarn i en kommun i Mellansverige utförd efter Skolinspektionens besök i kommunens förskolor och med utgångspunkt från en av de åtgärdspunkter förskolorna fick att arbeta med efter inspektionen. Den åtgärdspunkt som föranledde intervjuundersökningen handlade om att få ett underlag till den plan mot kränkande behandling och diskriminering som varje enhet inom skolväsendet skall upprätta årligen. Underlaget skulle bestå i att förskolebarnen var delaktiga i den process som föregick upprättandet av denna plan. Den del av studien som avhandlas i detta arbete utgick ifrån intervjuerna som utfördes på en av dessa förskolor. De viktigaste frågorna i denna studie var att undersöka om förskolebarnen upplevde sig vara inneslutna i eller uteslutna från lek med andra barn och om de upplevde sig vara utsatta för någon form av kränkande behandling på någon plats i den pedagogiska miljön samt om de ansåg sig ha något inflytande över sin vardag på förskolan.

Bakgrund: Ätstörningar är allvarliga hälsoproblem som drabbar 15- 114 per 100 000 kvinnor i Sverige varje år. En ätstörning karakteriseras som en ihållande dysfunktion i ett ätbeteende eller ett viktkontrollerande, som evident försämrar den fysiska hälsan eller påverkar förmågan att fungera psykosocialt. Då unga kvinnor insjuknar kan familjen skuldbeläggas som orsaken till ätstörningen, därför har de ibland uteslutits från behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att belysa familjens betydelse för unga kvinnors behandling av ätstörningar. Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Uppsatsen syftar till att kartlägga attityder till alkoholism bland behandlare samt klienter som har behandlats eller är i behandling för sitt missbruk. Fokus för denna kartläggning står i respondenternas benägenhet att betrakta alkoholism som sjukdom, vidare syftar uppsatsen även till att studera eventuella för- och nackdelar med detta. Empirin består av sex intervjuer, fyra med klienter och två med behandlare på två olika behandlingshem. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna ansåg att alkoholism var en sjukdom, de andra var ambivalenta kring begreppet men trodde ändå att det är ärftligt.

Bakgrund: Meditation har utövats i över 5000 år på grund av de positivaeffekterna på hälsa och välbefinnande. ?Mindfulness? har kommit till våra länderfrämst genom Mindfulnessbaserade interventioner. Studier har visat effekt påbland annat stress, ångest och depression. Missbruk och beroende kommer sällanensamt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur behandlingsplaner används vid en barnpsykiatrisk behandlingsenhet, Ericastiftelsen. Tidigare undersökningar om föräldrars upplevelse av kontakten med Ericastiftelsen har visat att föräldrar är nöjda men ibland uttrycker att de inte förstår grunden till barnets behandling. Behandlingsplaner som formuleras tillsammans med föräldrarna infördes för att öka tydligheten och föräldrarnas delaktighet. I denna studie gjordes en genomgång av behandlingsplaner för att beskriva hur behandlingsplanerna har formulerats i ärenden med barn upp till 13 års ålder. Intervjuer med tre psykoterapeuter genomfördes för en kvalitativ beskrivning av hur psykoterapeuterna uppfattade användningen av behandlingsplaner.

Myofasciella triggerpunkter (MTrP) har beskrivits som en vanlig orsak till smärta och dysfunktion och definieras som känsliga punkter lokaliserade i strama band av skelettala muskler. En rad olika behandlingar mot MTrP har använts, evidensen har dock varit bristande. Att undersöka vilken uppfattning sjukgymnaster hade om MTrP samt hur ofta de mötte denna patientgrupp, vilka specifika behandlingsmetoder de själva erbjöd sina patienter, vilka de föredrog, behandlingens effekter samt vad de grundar sitt val av behandling på. Samtidigt ville vi undersöka om några skillnader förelåg gällande hur sjukgymnaster arbetar med MTrP. Metod: En elektronisk enkät skickades ut till sjukgymnaster verksamma inom primärvården i sju landsting.

The main purpose of this thesis was to take part of girl?s descriptions and experiences of their treatment for deliberate self-harm and to investigate whether they still experience effects of the treatment today. Our main research questions where; how do the girls describe their experiences of the treatment method, do the girls describe that they still experience any effects of the treatment, and finally how do the girls look back on their treatment today? In order to answer these questions, we carried out eight qualitative telephone interviews with girls that had undergone treatment in a specific treatment centre. We chose to analyze the material from the salutogenic theory and the concepts of SOC (sense of coherence) and with a hermeneutic approach.