Industrialiseringen av Sverige började under 1800-talet ta form och behovet av naturresurser ökade i och med det vilket ledde till att blickarna var tvungna att riktas mot nya horisonter. Att det blev just Kiruna som blev intressant var det faktum att där i det området fanns det naturresurser i form av malm, en fyndighet som skulle skänka dem möjligheter att fortsätta sin industrialisering med goda förutsättningar och med arbetsmöjligheter som resultat. 1890 fanns där bara fjäll, orörda vidder och samer med deras visten, 1904 hade redan ett samhälle etablerats och invånarantalet kommit upp i siffror kring 4000 personer, vandringen från ödemark till välorganiserat samhälle hade inletts. I och med industrialiseringens framfart utvecklades även skolväsendet, först nationellt och sedan som en följdeffekt av samhället Kirunas grundande även där. 1842 hade en folkskolestadga upprättats som bidrog till att alla därmed skulle gå i skolan för att få en allmän folkskolundervisning och det var något som direkt ansågs vara av vikt att följa i Kiruna.

Tuolluvaara gruva och samhälle ligger beläget cirka fyra kilometer öster om Kiruna centralort. Gruvverksamheten i Tuolluvaara startade samtidigt som brytningen i LKAB:s gruva i Kiirunavaara. Denna undersökning är en jämförande studie av tre gruvorter i Malmfälten, Nautanen, Kiruna och Tuolluvaara. Huvudsyftet med studien, är att undersöka de tre orterna mellan 1900-1930 för att kunna utröna om utvecklingen i gruvverksamheten och samhället i Tuolluvaara var sämre än i de bägge andra. Vidare syftar undersökningen till att belysa om det var skillnader i boende- och arbetsförhållanden på de tre orterna.

I utbildningen Samhällsbyggnad på Luleå Tekniska Universitet ingår ett examensarbete som en avslutande del av utbildningen.Examensarbete går ut på att undersöka och studera tidigare dokumentationer av kulturhistoriska byggnader som har dokumenterats innan avveckling. Detta för att få fram ett underlag till de kommande dokumentationsarbeten i Kiruna där ett flertal kulturhistoriskt värdefulla byggnader måste avvecklas i samband med stadsomvandlingen..

Denna rapport sammanfattar ett examensarbete som utförts hos Kiruna kommun. Kommunen arbetar med framtagning av en ny IT-säkerhetspolicy och ville då göra en säkerhetsanalys av sin verksamhet. Denna säkerhetsanalys skulle göras utifrån Krisberedskapsmyndighetens standard Basnivå för IT-säkerhet (BITS). Informationsinsamlingen har skett via intervjuer av personal på IT-avdelningen samt platsinspektioner på skolor och serverhall. Dessutom har en enkät skickats ut till alla anställda inom kommunen.

De vanligaste malmvagnsboggier som idag rullar på järnvägen runt om i världen är konstruerade på 50- och 60-talet. Konstruktionerna har förfinats genom åren vilket gjort att de blivit något lättare och fått bättre gångdynamik, men de flesta boggis är fortfarande tunga och omoderna. Syftet med examensarbetet är att ta fram ett koncept för en 30 % lättare boggi med övriga egenskaper likvärdiga den boggi som används av Kiruna wagon idag. En lättare boggi innebär både ekonomiska och miljömässiga fördelar. Rapporten behandlar olika boggityper, detaljlösningar och potentiella tillverkningsmetoder som kan tillämpas för att konstruera en lättviktsboggi.

Vårt examensarbete innebar att skapa ett system för digital lagring av trafikolyckor som inträffat i Kiruna centralort. De dataprogram vi använde oss av var ESRI Arc-view, Microsoft Access och Excel. Arbetsgång: Vi använde oss av Kiruna kommuns databas över vägnamn som via en länk kopplade ihop programmen Arc-view och Access. Alla vägnamn kommer därmed att finnas tillgängliga i Access databasen. Varje trafikolycka tilldelas ett unikt diarienummer vid inmatning i Access.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur värdering av marknadsvärden för fastigheter inom stadsomvandlingsområdet ska utföras enligt ersättningsbestämmelserna i expropriationslagen. Först utfördes en litteraturstudie som undersökte hur ersättning vid expropriation skulle bestämmas. Ersättningen skulle utgöra ett opåverkat marknadsvärde plus 25 procent samt övrig skada. Med opåverkat menas att de inte är påverkat av exproprationsändamålet. Om tillräckligt med genomförda köp fanns att tillgå var ortsprismetoden den mest lämpade metoden för värdering av småhusfastigheter.

Mitt examensarbete utförde jag åt LKAB i Kiruna. I denna rapport redovisas några av de problem med lösningar jag ställts inför som byggledare i ett tidspressat projekt med att iordningställa beslutade installationer, gång cykelvägar, träffplats mm inom Iggesundsparken. Det första delprojektet mellan LKAB och Kiruna Kommun inom Kirunas stadsomvandling. Ett unikt projekt. Uppdraget låg i att bevaka och stödja genomförandet med hjälp av anlitade entreprenörer i min roll och befattning som byggledare.

Hur kan information vara utformad, för att inspirera, informera och locka förstagångsresenärer att utforska områden och delta i de aktiviteter som Kiruna Turism erbjuder? Hur kan en ny text disponeras för att öka läsligheten, läsbarheten och läsvärdet jämfört med det befintliga materialet? Hur kan ny text och ny grafisk formgivning struktureras i en trycksak för att tillsammans förenkla kommunikationen till mottagaren?Syftet med arbetet har varit att göra ett förslag på ett intresseväckande informationsmaterial som skiljer sig i utseende från andra turistbroschyrer och samtidigt håller en hög läslighet och högt läsvärde..

Något unikt sker i Kiruna just nu när stora delar av staden måste rivas eller flyttas på grund av LKAB:s gruvbrytning. Ingen annastans i världen har en så omfattande flytt genomförts där så många företag och människor berörs. Hur kan företag ta samhällsansvar och bidra med värde vid så stora förändringar? Samhällsomvandlingsprocessen är enorm både ifråga om tid och antal berörda. Stadshuset ses som en symbol för staden och är det första hus som byggs i Kiruna nya centrum.

I dagens samhällsplanering strävar man ofta mot att utforma kommunikativa planeringsprocesser där skilda intressenter är delaktiga i planeringsförfarandet. Avsikten med en kommunikativ planeringsprocess är att inbjuda aktörerna i processen till samverkan och dialog i syfte att få till stånd ett gemensamt agerande. Syftet med min uppsats är att studera hur samverkan mellan två av aktörerna i planeringsprocessen för Kiruna stadsomvandling, Kiruna kommun och LKAB, fungerar. Aktörerna i planeringsprocessen för stadsomvandlingen har tidigare i processen uppfattats som två olika grupper som agerat ur ett ?vi och dom?-perspektiv.

Kiruna Värmeverk AB producerar el och fjärrvärme till Kiruna tätort. Rökgasreningen i verket ger upphov till tungmetallförorenat kondensatvatten. Kondensatvattnet filtreras genom ett sandfilter före utsläpp till recipienten Luossajoki. Länsstyrelsen i Norrbotten har i villkoren för gällande tillstånd ålagt Kiruna Värmeverk AB att vidta åtgärder för att sänka föroreningshalterna i det renade kondensatvattnet. Den potentiella sorptionen av tungmetaller till filtersand, masugnsslagg, torv och järnoxidtäckt olivinsand har utvärderats, i syfte att bedöma om materialen kan användas som filtermaterial.

LKAB:s brytning av järnmalm långt ned i berget orsakar rörelser och sättningar i marken som till stor del påverkar bebyggelsen i Kiruna centralort. I och med detta har det bestämts att Kiruna stad under närmsta åren kommer att flyttas och byggas om. Kiruna kommun utlyste i samband med offentliggörandet av stadsflytten en arkitekttävling gällande byggnationen av deras nya stadshus. Tävlingen vanns av danska firman Henning Larsen Architects vilka valde att i samarbete med konstruktörerna på WSP:s kontor i Luleå projektera Kirunas nya stadshus.I detta examensarbete utförs en studie av stadshusets atrium där klimatet studeras genom CFD simuleringar (datorbaserade flödessimuleringar). I studien har klimatanalyserna begränsats till sex stycken extremfall där temperaturfördelning, tryckfördelning samt lufthastighet beskrivs.

Det pågår idag två samhällsomvandlingar i norra Sverige, i Kiruna och i Malmberget, till följd av den expanderande gruvverksamheten där omlokaliseringen kräver att ytterligare mark tas i anspråk. Speciella omständigheter råder i Kiruna där särskilda skydd och bestämmelser föreligger som en följd av den juridiska odlingsgränsen. Syftet med studien är att ge ett brett perspektiv på den unika odlingsgränsen och visa på sambandet mellan den och förvärv statlig mark vid samhällsomvandling. För att uppnå syftet utreddes odlingsgränsens historia, samhällsomvandlingarna och riksintressen samt markförvärvsprocessen och hur denna kan förbättras. Metoderna som användes var litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och besök gjordes på plats i Kiruna och i Malmberget för att fördjupa kunskaperna.Staten började ta över en stor del av förvaltningen av den skyddade marken redan på 1500-talet och uppmuntrade en inflyttning till norra Sverige.

Städerna växer och samtidigt ökar efterfrågan på närodlade och ekologiska grödor. För att klara av att producera närodlat och mer hållbart skulle ett alternativ vara att odla i så kallade vertikala växthus. I Kiruna finns Sveriges största malmgruva som drivs av företaget LKAB vars olika processer leder till spillvärme. I Kiruna är klimatet kallt jämfört med större delen av Sverige och därför erfordras uppvärmning om odling ska kunna ske året runt i ett växthus. Examensarbetets uppgift är därför att undersöka hur man kan utnyttja spillvärme till ett vertikalt växthus i samband med en ny kontorsbyggnad på LKABs gruvområde.