Uppsatsen är ett försök att redogöra för hur ett antal trum- och slagverkslärare tänker kring frågan: "varför är det så få tjejer som väljer att spela trummor? Hur uppfattas skillnaderna mellan tjejer och Killar i hur de närmar sig trummorna samt hur de blir bemötta i det pedagogiska rummet? Grunden för arbetet är ett antal intervjuer med trum- och slagverkslärare, som jobbar på kulturskolor och på gymnasieskolor och deras tankar och reflektioner. Resultaten och vår analys visar att lärarnas uppfattning är att det är traditionella könsmönster och traditioner som står i vägen för att fler tjejer skulle välja att spela trummor. Undersökningen visar att tjejer inte på något sätt är sämre än Killar på att spela trummor men att de saknar drivkraft och motivation i jämförelse med Killarna. Ett problem är att det saknas kvinnliga förebilder som spelar trummor..

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva tankar kring instrumentval och genus hos gymnasieelever vid estetiska programmet. Den huvudsakliga frågan är varför Killar och tjejer väljer de instrument de gör. I undersökningen intervjuades två killgrupper och två tjejgrupper från två olika gymnasieskolor. Resultatet visar att det är många faktorer somtillsammans avgör vilket instrument en elev väljer. Grupperna bekräftade att det inte var en jämn fördelning mellan kön och instrument och det var företrädelsevis tjejer som satsade på sång.

Syftet med studien är att undersöka om det nya personlighetsformuläret Pers Q fungerar på ungdomar samt studera eventuella könsskillnader i personlighet. Vidare undersöks om bakgrundsvariablerna årskurs, syskonplacering, sociokulturell bakgrund samt självuppskattad skolprestation har samband med personligheten. Studien är ett led i utprövningen av Pers Q som mäter verifierade personlighetsfaktorer med validitet för arbetskriterier. Respondenterna består av 138 Killar och 233 tjejer från gymnasiet (n=371). En explorativ principalkomponentanalys verifierade en tidigare faktorstruktur med sju personlighetsfaktorer: Omtanke om andra (alfa ,87), Noggrannhet (,84), Social förmåga (,84), Kreativitet (,82), Humörinstabilitet (,77), Stresstålighet (,76) samt Självförtroende (,72).

Studiens syfte är att undersöka den psykiska ohälsan hos elever som går på högstadiet ur kuratorers perspektiv. Detta för att lyfta deras syn på problematiken och det preventiva arbete som bedrivs. Forskning visar att elevers psykiska hälsa har försämrats de senaste 20 åren och att tjejer mår sämre än Killar. Med anledning av detta utgår denna studie med fokus på den sociala konstruktionen av roller och kategorier. Studiens frågeställningar är som följer:- Hur påverkar kön, klass, etnicitet och sexualitet tjejers psykiska ohälsa?- Vilken betydelse har konstruktionen av genus för hur tjejer och Killar mår? - Vad har tjejer för makt att påverka sitt eget mående? (ej behandlad pga.

Syftet med studien var att öka kunskapen om könsskillnader kring ungdomar som påbörjat behandling för alkohol eller droger. Studien går också ut på att se skillnader mellan könen och ungdomarnas primärdrog, frågeställningen löd: Kan man se att det skiljer sig mellan kön och debutålder vad det gäller alkohol och narkotika? Kan man se att det skiljer sig mellan kön och primärdrogen? För att få svar på frågorna har kvantitativ metod använts, data har samlats in med hjälp av databasen DOK. Formulären används vid in och utskrivning på en del behandlingsenheter runtom i Sverige. De tjejer och Killar som deltagit i enkätstudierna var mellan 12 -24 år.

Syftet med denna studie är att beskriva och förstå gitarrundervisning ur ett genusperpektiv. Fyra gitarrlärare på en kulturskola i Norrland intervjuades. Intervjuerna skrevs sedan ner ordagrant och analyserades, och i den processen bildades tre nyckelbegrepp som också var kopplade till studiens forskningsfrågor. Resultaten diskuteras sedan i relation till tidigare forskning. I diskussionen förklaras att tidigare forskning indikerar på att fler tjejer än Killar väljer att spela gitarr, oavsett ålder medan denna studies informanter beskriver att könsfördelningen bland deras elever är ganska jämn när de är yngre, men att i senare delen av högstadiet och i gymnasiet är det fler Killar som spelar gitarr.

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur metoden Aggression Replacement Training (ART) används i arbetet med ungdomar. I ART tränas den unge i att förändra sitt aggressiva beteende och sina värderingar och ersätta dessa med positiva tankar och handlingar. Metoden är multimodal vilket innebär att den kombinerar olika delar i en och samma metod för att genom strukturerade övningar komma fram till bäst resultat. I vår undersökning har vi gjort fem kvalitativa intervjuer som vi sedan har jämfört med varandra och tidigare forskning. Vi fann att Killar var överrepresenterade på ART träningen, att Killar tenderar vara mer aggressiva och utåtagerande än tjejer.

W. Ickes, L. Stinson, V, Bisonette och S. Garcia (1990) standard stimulus paradigm är en metod för att mäta avläsning av en individs tankar och känslor. För att undersöka tjejer och Killars empatiska avläsningsförmåga testades gymnasieelever med Ickes metod.

Min uppsats handlar om hip hop som ungdomsfenomen. Syftet är att belysa breaking som en del av hip hop-kulturen och vad breaking består av. Hip hoppens utveckling och kulturella drag i relation till hip hoppens fyra element rapmusik, breakdance, dj: s och graffiti beskrivs. Jag har också undersökt vad breaking betyder för utövarna och vad de vill uttrycka med dansen. I mitt resultat sammanfattas mina observationer, intervjuer och studier av texter.

Sexuella närmanden som sker via nätet är dokumenterat i ett flertal studier. Dessa närmanden kan se ut på olika sätt, ofta i form av trakasserier. Anonymitet är en förutsättning för att kunna utsätta andra för sexuella närmanden. Bakom en dataskärm kan individer låtsas vara någon annan och därmed tänja på gränserna. Människor använder internet i olika syften, bland annat för att finna sexuella partners och kärlekspartners.

SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR Genom vår studie vill vi beskriva den inverkan Instagram har på tjejer och Killar i årskurs tre på gymnasiet vad gäller kroppsideal avseende självidentitet, kultur och makt.Hur påverkar medier ungas uppfattning omkroppsideal? Vilken roll har Instagram vad gäller ungdomars syn på kroppsideal och identitetsskapande?METOD &MATERIAL Kvalitativ metod med två fokusgruppsdiskussioner som totalt innefattar tolv personer, sex tjejer och sex Killar. Resultatet från våra fokusgrupper har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.RESULTAT Vi har i vår studie sett tydliga samband mellan media, identitet och bekräftelse på så sätt att media påverkar ungas uppfattning om kroppsideal, deras identitet och bekräftelsebehov. .

Syftet med undersökningen är att inom laborativa moment i naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet skapa inblick i om det finns generella skillnader i hur Killar respektive tjejer arbetar och om detta medför några skillnader i förutsättningar att klara av laborativa moment.Metod: Teorigenererande observationsstudie med låg grad av struktur.Bakgrund till arbetet är rapporter som gör gällande tjejers och Killars fallande resultat inom naturvetenskap. Laborativa moment inom naturvetenskapliga ämnen sätter såväl praktiska som teoretiska kunskaper inom ämnet på prövning därför är empirin vald som plattform för arbetet. Examensarbetet har som ansats att ge inblick i om det finns generella skillnader i hur tjejer respektive Killar förhåller sig till laborativt arbete inom naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet.Resultat: I undersökningen har gruppkonstellationer bestående av könshomogena tjejgrupper, könshomogena killgrupper samt könsheterogena grupper studerats. I samtliga gruppkonstellationer utkristalliserades några olika mönster med avseende på interaktion i grupp, interaktion mellan grupper, lärarkontakt, sätt att handskas med laborationen och därmed olika förutsättningar till lärande. Man kan, dock inte utan undantag, se antydan till skillnader i hur tjejer och Killar generellt arbetar med naturvetenskapliga laborationer..

Uppsatsens syfte är att undersöka högstadieelevers syn på läsning, både allmänt och skönlitterärt. Syftet är även att försöka utröna om eventuella skillnader och likheter kan identifieras vad gäller tjejer och Killar, där frågeställningarna rör synen på läsning och resultatets didaktiska värde. Uppsatsen bygger på två teoretiska utgångspunkter, vilka är litteracitet och genus.Begrepp av värde, litteracitet och genus presenteras före bakgrunden. I enlighet med genusteorin betraktas tjejer och Killar som en grupp individer framför två separata grupper. Bakgrunden koncentrerar på läsning kopplat till skolan, samt tidigare forskning på litteratur och skola med ett genusperspektiv.Undersökningsmaterialet består av tre undersökningsgrupper från tre olika skolor.

SyfteSyftet med den här uppsatsen var att undersöka om elever på gymnasieskolans Estetiska program inriktning musik upplevde jämställdhet i ensembleundervisningen. Eleverna på fyra olika skolor inom Skaraborg, årskurs två, har fått svara på en enkät där frågorna utgick ifrån syftet samt våra frågeställningar, vilka var: Bemöts tjejer och Killar på samma sätt? Upplever eleverna att vissa instrument är förknippade med Killar respektive tjejer? Hur speglas de ?traditionella könsrollerna? i musikundervisningen?MetodVi gjorde en kvantiativ studie och samlade in ett stort antal fakta genom en enkätundersökning med hög standardisering som byggde på påståenden med några öppna frågor, fasta svarsalternativ samt kommentarsfält där eleven kunde yttra sig ytterligare. Vi hade även en öppen fråga om förebilder och varför man valt just det instrumentet man valt. Avslutningsvis fick även eleven redogöra för om han/hon tyckte att olika instrument hade en manlig/kvinnlig eller könsneutral ställning.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa problematiken kring dataspelsberoende och ta reda på hur unga män (Killar) förhåller sig till detta. Vi ville ta reda på hur de ser på risken för att bli beroende på ett negativt sätt av att spela dataspel. Ser Killarna det som ett allvarligt problem och har de några strategier för att inte påverkas negativt. Studien genomfördes i form av intervjuer i två fokusgrupper som bestod av fyra Killar i varje grupp. Som grundläggande material för arbetet valde vi att använda oss av teorier om modernisering, stämpling, hyperverklighet och neutralisation.