Syftet med denna studie har varit att undersöka huruvida det i barn- och ungdomspsykiatrins journaler förekommer dokumentation som visar på symtom som förekommer hos flickor som diagnostiserats med ADHD. Frågeställningarna är: Vilka symtom beskrivs hos flickor som diagnostiserats med ADHD? Vilka symtom beskrivs hos de flickor som har en tilläggsdiagnos utöver ADHD? I vilka ålderskategorier beskrivs symtomen som mest framträdande? I vilka miljöer framträder symtomen som beskrivs hos flickorna? Studiens tolkningsram är tidigare forskning och Erik H Eriksons modell över den psykosociala utvecklingen människans åtta åldrar. Metodvalet är kvalitativt med deduktiv ansats. Studien bygger på ett urval journaler, totalt 34 stycken, på flickor mellan 7 och 18 år som diagnostiserats med ADHD och som varit aktuella för utredning och behandling mellan 2005-03-01 och 2006-03-01 på en barn- och ungdomspsykiatrisk klinik i en mellansvensk stad.

Syftet med studien var att belysa vilken bild svensk storstadspress ger av grundskolans arbete med elever med ADHD. Vi ville också ta reda på vilka teman som dominerar i medierapporteringen av grundskolans arbete med elever med ADHD och vem som kommer till tals. Till sist avser vi också att se vilka pedagogiska arbetssätt för barn med ADHD som förekommer i media. Som teoretisk ram har gestaltningsteorin använts för att tolka och analysera resultatet. Enligt gestaltningsteorin har media inte bara ett intresse av att ge information på ett objektivt sätt utan har ofta till exempel ett ekonomiskt intresse och ett intresse av att påverka opinionen (Strömbäck, 2009).

Syftet med studien var att belysa och analysera faktorer, som påverkar upplevelsen av trivsel i skolan för fyra 12-åriga pojkar med diagnos ADHD. Vidare var syftet att beskriva och jämföra hur verksamheten organiseras och hur den fysiska och sociala miljön anpassas för dessa elever inom grundskolan och särskolan, för att skapa förutsättningar för social utveckling. Två undersökningsmetoder användes. Fyra 12-åriga pojkar intervjuades med hjälp av ett frågeformulär med svarsalternativ samt några öppna frågor. Intervjuerna bandades och valda delar transkriberades.

Sammanfattning Fridvall, Maria (2010) ADHD i grundskolan Fem klienters berättelser om sin skoltid Denna studier handlar om fem klienters upplevelser av sin egen tid i grundskolan. Gemensamt för intervjupersonerna är att de har fått diagnosen ADHD och att de, under intervjutillfället, befanns sig inom Kriminalvårdens regi, de var placerade på en anstalt. Studient undersök hur skolgången har upplevts av några unga män med kriminell belastning och en ADHD-diagnos samt vilka faktorer, företeelser och handlingar som de har upplevt som positiva respektive negativa. Syftet med denna undersökning är, att utifrån några klienters egna berättelser om sin skolgång, försöka finna gemensamma drag, gemensamma mönster som vi pedagoger kan lära oss av och utveckla i vår egen undervisning och vårt eget bemötande av våra elever med diagnosen ADHD. Den första delen av uppsatsen består av en kunskapsgenomgång om diagnosen ADHD samt en metoddel. I den andra delen av uppsatsen redovisas resultat/analysen samt sammanfattning/diskussion. Metoden jag valt att arbeta efter är en delad förståelse-modell, med inriktning mot den narrativa intervjumetoden. Jag har valt att undersöka hur skolgången har upplevts av unga män med kriminell belastning och en ADHD-diagnos samt vilka faktorer, företeelser och handlingar inom skolan som upplevts som positivt/negativt.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för vuxna med ADHD med fokus på verksamma strategier. Åtta halvstrukturerade intervjuer genomfördes med arbetsterapeuter verksamma inom öppenvårdspsykiatrin. Intervjuer analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier : Synliggöra behovet av förändring. Att tillsammans med klienten skapa en fungerande vardag med tillhörande underkategorier strategier för att skapa struktur i aktivitet övertid, skapa strategier för enskilda aktiviteter, strategier för sömn och sömnvanor.

Att leva med ADHD innefattar en rad problem som hos den drabbade individen kanleda till sociala svårigheter och i förlängningen till ytterligare psykiskasjukdomstillstånd, såsom ångest och depression. Det är därför angeläget att undersökaunga människors egna erfarenheter av vad det innebär att ha fått diagnosen ADHD,för att finna vägar som kan reducera riskerna som kommer med diagnosen. Dennastudie riktar sig till unga vuxna med ADHD och syftar till att öka kunskapen om deunga vuxnas erfarenheter av att ha fått diagnosen ADHD. Till studien rekryteradesfyra unga kvinnor som alla hade fått sin diagnos inom det gångna året. Informanternarandomiserades ur ett barnpsykiatriskt register inom Region Halland.

Denna kvalitativa är utförd utifrån en hermeneutisk ansats med syftet att skapa en förståelse för hur individer som är diagnostiserade med ADHD erfar, definierar samt förhåller sig till sin problematik.Empirin består av fem semistrukturerade intervjuer med vuxna människor som alla erhållit diagnosen ADHD. Intervjumaterialet har analyserats med utgångspunkt i anpassningsteorin enligt Merton, kunskapssociologin enligt Berger och Luckmann samt KASAM genom Aron Antonovsky. Intervjuerna visar att respondenterna upplever sig leva i ett strukturellt utanförskap med begränsade möjligheter att förändra sin situation. Att leva i ett stress-samhälle anses heller inte vara gynnsamt för de individer med ADHD-relaterade svårigheter, svårigheter som tangerar gränsen till att kunna betraktas i termer av stressrespons. Vad som dominerar utsagorna är dess tydliga referens till den psykiatriska förklaringsmodellens dominans vilken inverkar menligt på de diagnostiserades realisering av målbilder till förmån för en tämligen tydlig fokusering på begränsningar.Sammantaget utgör ADHD med stor sannolikhet exempel på en multifaktoriell problematik med tät koppling till externa, strukturella faktorer.

Sveriges Radio stores their data in large archives which makes it hard to retrieve specific information. The sheer size of the archives makes retrieving information about a specific event difficult and causes a big problem. To solve this problem a more consistent use of metadata is needed. This resulted in an investigation about metadata and keyword genera-tion.The appointed task was to automatically generate keywords from transcribed radio shows. This included an investigation of which systems and algorithms that can be used to generate keywords, based on previous works.

Bakgrund: Downs syndrom är den vanligaste formen av kromosomförändring hos människan. En person med Downs syndrom har totalt 47 kromosomer istället för människans vanliga 46 och bär på en extra kromosom 21. ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder vilket innebär uppmärksamhetsstörning, koncentrationssvårigheter och planeringssvårigheter, nedsatt arbetsminne samt dålig tidsuppfattning.Syfte: Att få större kunskap om hur föräldrar upplevde och reagerade, när de blev informerade om att deras barn har Downs syndrom eller ADHD. Med större kunskap ökar vår och andras förståelse och därmed möjlighet till förbättrade relationer till både föräldrar och barn.Metod: Examensskrivarna har intervjuat tre föräldrapar vars barn har fått diagnosen ADHD och två föräldrapar som fått barn med Downs syndrom. Genom intervjuerna och dess svar har vi jämfört föräldrarnas eventuellt olika sätt att bearbeta sin sorgResultat och analys: En mamma hade bara negativa tankar kring dotterns diagnos ? Downs syndrom.

ADHD är en vanligt förekommande neuropsykiatrisk störning bland barn, vilka uppvisar beteende som överaktivitet, uppmärksamhetsstörning och impulsivitet. För föräldrarna kan detta innebära svårigheter att hantera barnens beteende och sätta begränsningar. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelse från sitt dagliga liv med barn med ADHD problematik. Metoden som använts var en litteraturstudie som analyserades med kvalitativ innehållsanalys och baseras på sju vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet för studien. I resultatet framkom: Föräldrarnas uppfostringsförsök, Föräldrarnas relation, Ett minskat kontaktnät, Behov av stöd och hjälp, Hopp och förtvivlan samt Kulturkrock och rollförväntningar.

This case study examines how upper secondary schools in a municipality in the northern parts of Sweden structure their special pedagogy with students who have ADHD and dyslexia, students? and parents? experiences of this, and what regulates the schools management in this particular aspect. The results show that all the schools have special pedagogues and other support staff employed, though in varied extent. Furthermore, the resources are distributed differently from school to school. The focus, however, is always around communication between the concerned parties.

Syftet med denna uppsats är att skapa en socialpsykologisk studie om hur det kan vara att leva och växa upp med ADHD som ung. Sociala processer och interaktionens betydelse lyfts fram för att diskutera upplevelser av ensamhet, stigmatisering och tillhörighet. Studien undersöker unga mäns upplevelser i retrospektiv av att ha växt upp med ADHD och hur deras erfarenheter av omgivningens bemötande har påverkat deras självuppfattning och identitet. Studien avser även undersöka vilken betydelse det kan ha för unga med ADHD att umgås med varandra inom ramen för en organiserad gruppverksamhet. Studien har en fenomenologisk ansats och bygger på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer av fyra personer med ADHD.Människor med ADHD löper risk att stigmatiseras med följder av utanförskap och ensamhet.

Bakgrund: Barn med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) har svårigheter med uppmärksamhetsförmåga samt impulsivt och hyperaktivt beteende. Arbetsterapeuter genomför interventioner med mål att förbättra barns förutsättningar för lärande och att utvecklas socialt, teoretiskt och aktivitetsmässigt. Studiens syfte är att beskriva arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter på inlärningsförmågan hos barn i åldern 6-12 år med Attention Deficit Hyperactivity Disorder.Metod: Studien är gjord i form av en litteraturöversikt utifrån aktuell publicerad empirisk forskning. Resultatet bygger på 13 artiklar som beskriver effekten av arbetsterapeutiska interventioner.Resultat: Resultatet beskriver hur arbetsterapeuter arbetar med barn med ADHD genom att anpassa miljön, arbeta med barns förmåga att fungera i social kontext, påverka barns kognitiva kapacitet och anpassa aktivitet. Interventionerna beskrevs generellt ha en positiv effekt på den problematik målgruppen barn med ADHD har.Slutsats: Interventionerna påverkar och visar effekt på faktorer viktiga för barns inlärningsförmåga och utveckling.

Syftet med studien har varit att undersöka om och i så fall hur det är något som ändras i lärarnas undervisning när elever får diagnosen ADHD. Jag ville veta om eleverna får några andra förutsättningar i och med det att de får en diagnos. Metoden som jag använt för denna studie var att genomföra kvalitativa intervjuer med lärare som haft elever både före och efter deras ADHD diagnos. Resultatet visade att de flesta förändringar var gjorda för eleven redan före det att diagnosen var ställd. Det ansågs viktigt för både föräldrar och för vissa lärare att de efter diagnosen kunde tolka barnets beteende på ett nytt sätt.

Det område som undersöks i detta examensarbete är pedagogisk anpassning inom idrott och hälsa för elever med ADHD (Attention Dificit Hyperactivity Disorder). Syftet med undersökningen är att genom användning av vetenskapsteoretiska utgångspunkten ?Grundad teori? undersöka vilka metoder, pedagogiska anpassningar, lärare säger att de använder för att få elever med ADHD att lära sig i ämnet idrott och hälsa i dagens skola. Detta empiriska material jämförs sedan med vad forskningen inom området visar, för att på så sätt visa ifall forskningen når ut till verksamma lärare eller inte. För att kunna göra dessa jämförelser, har vi intervjuat åtta lärare i idrott och hälsa från fyra olika rektorsområden i en mellanstor stad i södra Sverige.