I den här studien har jag undersökt hur högstadieskolor i Lappland arbetar med elever som har en ADHD-problematik. Studien inkluderar både elever med en ADHD-diagnos och de som har en odiagnostiserad ADHD-liknande problematik. Undersökningen gjordes med hjälp av en enkät som skickades ut till samtliga 31 skolor i Lappland och av vilka 21 svarade. Studien bottnar i ett relationellt perspektiv och inkluderingsprinciper enligt Vygotskijs teorier. Bland skolorna i Lappland erbjuder man många olika typer av stöd. Alla de olika stödinsatser som gavs som svarsalternativ i enkäten förekom i skolorna och med tanke på denna variation bör det gå att hitta rätt stöd för varje individ.

ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som ungefär 3-5 procent av alla barn i skolålder är diagnostiserade för. Hälften av de barn som diagnostiseras har kvar symtomen i vuxen ålder. Samtidigt är ADHD en diagnos som varit omdiskuterad under många år, då somliga menar att det inte borde vara en diagnos utan kan vara ett personlighetsdrag och att en diagnostisering kan medföra negativa konsekvenser för en persons självbild. Syftet var att ta reda på hur våra fem respondenter, vuxna personer med en ADHD-diagnos, ser på sitt liv efter att de fått sin diagnos och vad diagnostiseringen har haft för betydelse för dem. Intervjuer med en narrativ ingång användes för att, utifrån den valda frågeställningen sammanfatta och strukturera upp respondenternas berättelser.

Vi har skrivit detta arbete framförallt för blivande men även för yrkesverksamma lärare. Syftet med vårt examens¬arbete var att försöka ta reda på hur en elev med DAMP/ADHD kan uppleva sin skolsituation samt hur arbetet i ett klassrum påverkas för en lärare som har en elev med DAMP/ADHD. Vi har genom intervjuer med pedagoger och en elev fått fram hur vardagen i skolan kan se ut från både elev ?och lärarperspektivet. Vi har även besökt Karolinaskolan där vi fick insikt i hur det kan se ut på ett internat för elever med DAMP/ADHD.

ADHD är ett funktionshinder som innebär avvikelser inom områdena uppmärksamhet, aktivitet samt impulsivitet. Som pedagog är det viktigt att ha en förståelse för funktionshindret och möta eleverna utifrån sina förutsättningar och ge det stöd de behöver. Syftet med studien är att studera några personers erfarenheter kring den pedagogiska verksamheten och hur den bör anpassas för att underlätta för elever med diagnosen ADHD. Frågorna som ligger till grund för studien är: Vilka pedagogiska strategier anser informanterna behövs för att undervisa elever med diagnosen ADHD? Vilka uppfattningar framkommer vad det gäller specifika hjälpmedel avsedda att hjälpa elever med diagnosen ADHD? Hur anses struktur skapas för elever med diagnosen ADHD enligt informanterna? Genom intervjuer har rådata insamlats.

Bakgrund Cirka sju procent av barnen i Sverige har diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), som ?r en neuropsykiatrisk funktionsneds?ttning som ofta f?ljs av sociala och empatiska sv?righeter. Lek utg?r en betydande del av barnets l?randeprocess. Genom lek socialiseras barn och utvecklas i samspel med andra.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda på hur lärare och specialpedagoger på en skola definierar begreppet inkludering och hur de tänker kring och arbetar med inkludering av elever med diagnosen ADHD. Vidare har även syftet varit att ta reda på hur skolformen har sett ut för elever med ADHD sedan diagnosen kom. Min undersökning har varit av kvalitativ art med ostrukturerade intervjuer som metod. Mina teorier har jag tagit från relevant litteratur om ADHD, pedagogik/specialpedagogik och inkludering. Teorierna och svaren från informanterna stämmer väl överens.

Den här studien jämförde grupperna; barn med beteendeproblem och ADHD-diagnos, samt barn med beteendeproblem men utan diagnos, och deras minskning av beteendeproblem efter att deras föräldrar medverkat i ett föräldrastödsprogram. Sammanlagt deltog 635 barn. Alla hade beteendeproblem i olika former. 54 av barnen hade diagnosticerats med ADHD. Tre separata mixed design Anova användes för att avgöra om grupperna skiljde sig åt i hur mycket beteendeproblem, ouppmärksamhet och hyperaktivitet minskade, samt om skillnaden var stabil över tid.

Syftet med studien var att undersöka om arbetsminnesrelaterad träning kanförbättra arbetsminnet och reducera symtomen för vuxna med ADHD. Niovuxna i åldrarna 22-38 år med diagnosen ADHD deltog i studien. Deltagarnagenomförde datoriserad träning under 25 tillfällen. De testades med kognitivatest, fyllde i självskattningsskalor och enkäter för kvalitativa data, före, direktefter, samt tre månader efter avslutad träning. Resultaten visade på beståendeförbättringar på sifferrepetition framlänges, samt på vissa transferuppgifter sommäter uppmärksamhet.

The most common neuropsychiatric diagnose among children and adolescents in Swedish schools today is Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Many of these pupils are in need of special support and it is therefore important that special teachers and special educational needs coordinators (SENCO:s) have the competence required to meet their needs. The purpose of this essay was to study special teacher and SENCO students? knowledge and attitudes regarding ADHD. This was done using a norm critical and gender perspective.

This study intends to investigate the experiences of labeling on people with a ADHD diagnos and how individuals with an ADHD diagnosis handles labeling. In today's society normality is is something that is pursued and the individuals that do not meet the normality are perceived as deviant. The study is conducted with a qualitative method and is based on three autobiographies where individuals with an ADHD diagnosis writes about their life. The study deals with postmodern constructivism which is explaining that the normalization and deviances are constantly changing, both depending on time and context. The results and analysis of this study are presented under three main headings that are related to the study's research questions.

Sammanställningen som Socialstyrelsen utfört visar att det blir vanligare att elever får genomgå utredningar samt diagnostiseras med ADHD. Studien syftade till att undersöka om lärare omedvetet tillskriver negativa egenskapsattribut till elever med ADHD. Två olika webenkäter fördelades på 71 respondenter. Enkäterna innehöll inledande vinjetter vilka beskrev den fiktive eleven ?Simon?, vilken skulle komma att anlända till en ny skola.

Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor på en pediatrisk avdelning upplever sitt möte av barn med ADHD och deras föräldrar.Bakgrund: Fem procent av alla barn i skolåldern i Sverige är diagnostiserade med ADHD. När barn med ADHD är inneliggande på sjukhus upplever föräldrar att vårdpersonal saknar resurser, förståelse och har svårt att anpassa och hantera situationen. Det är av betydelse att sjuksköterskan har rätt kompetens och kunskap för att förstå barn med ADHD och kunna ge stöd till föräldrarna.Design: En kvalitativ studiedesign valdes för att beskriva syftet.Metod: Tio sjuksköterskor deltog i studien och intervjuades under år 2015. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Två teman konstruerades: Att ge en anpassad, jämlik och stödjande vård med fyra subteman: Att behandla alla barn och föräldrar lika, Att stödja och uppmärksamma föräldrar, Att vara medveten om speciella behov hos barnen och Att anpassa information, omvårdnadsåtgärder och miljö, samt temat Att inte räcka till med tre subteman: Att känna tidsbrist, Att känna okunskap och informationsbrist och Att känna försvagat förtroende. Slutsatser: För att kunna anpassa omvårdnad av barn med ADHD och deras föräldrar behöver sjuksköterskor ha mer tid och ökad kunskap om diagnosen.

Syftet med studien var att identifiera och beskriva massmediala diskurser kring diagnosen ADHD samt analysera hur dessa diskurser förhåller sig till varandra. Vidare studerades hur diskursernas dialektiska samspel med den omgivande sociala praktiken kan förstås. Studien är en kritisk diskursanalys av en artikelserie i den svenska dagstidningen Sydsvenska Dagbladet bestående av åtta delar med sammanlagt tretton artiklar som belyser olika aspekter av diagnosen ADHD. Studien genomfördes på två nivåer där den första, makrodiskursiva nivån, belyser hur diagnosen ADHD och de svårigheter den står för förklaras. Två huvudsakliga diskurser identifierades, en biologisk diskurs och en miljödiskurs.

Denna studie handlar om ramfaktorer som påverkar undervisningen av elever med ADHD, enligt högstadielärare. Åtta intervjuer genomfördes med högstadielärare med erfarenhet av denna typ av undervisning och frågeställningarna var: Vilka ramfaktorer anser lärarna har betydelse för undervisning av elever med ADHD? Hur upplever lärarna det egna arbetet med denna typ av undervisning till exempel vad avser tilldelning av resurser från skolans ledning? Vad skulle underlätta undervisningen för elever med ADHD-problematik? Resultaten visar att lärarna anser att viktiga ramfaktorer är möjligheter till kompetensutveckling, tillgång till information, arbete med att analysera och diagnostisera, strukturer på arbetsplatsen samt den fysiska arbetsmiljön. Lärarna upplever också att undervisning och miljön inte är tillräckligt individanpassad, att stödet från skolledning och elevhälsoteam är svagt samt att det saknas resurser från ledning och skolorganisation. De önskar sig även mer specifik handledning kring enskilda elever från elevhälsoteamet.

Syftet med denna uppsats var att studera mediebilden som stora svenska dags- och kvällstidningar förmedlar av den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD. Under ett år publicerades de 132 texter i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter som ingått i min undersökning. En hypotes är att medierna, medvetet eller omedvetet, bidrar till att förstärka myterna om ADHD. För att se hur ADHD framställs i dessa medier har jag använt mig av en kvantitativ innehållsanalys och kompletterat den med en mindre kvalitativ textanalys.Den kvantitativa undersökningen har dels använts till att undersöka i vilken utsträckning och omfattning ADHD förekommer i de aktuella medierna samt i vilka sammanhang funktionsnedsättningen figurerar. I och med detta har jag kunnat urskilja vilka teman som är vanliga i rapporteringen samt om det förekommer någon över respektive underrepresentation kopplat till  kön eller åldersgrupp.