Nordre älv är ett av två utflöden från Sveriges största vattendrag Göta älv. Estuariet som består av älvens mynning och en del av skärgården, är speciellt med blandning av sött och salt vatten och är utpekat till bland annat Natura 2000-område. I framtiden är det ett möjligt scenario att flytta delar av sjötrafiken som idag går i Göta älv genom Göteborg, till Nordre älv istället. Förutsättningarna för sjötrafiken genom Göteborg förändras i takt med att staden utvecklas och förväntade havsnivåhöjningar kan fordra större skyddsåtgärder för staden i framtiden. Här spelar både samhälls-, ekonomi- och miljöaspekter roll och en sammanvägning av konsekvenser behöver göras.

Tillämpningen av genetiskt modifierade (GM) grödor har varit utbredd över hela världen och har ökat markant sedan den första GM-grödan blev tillgänglig för kommersiellt bruk 1996. Sedan starten har det tillkommit mycket forskning kring risken för spridning av transgener från grödor till vilda populationer. För att en transgen ska kunna etableras i en vild population så måste tidiga generationer av hybrider överleva för att kunna återkorsas upprepade gånger med den vilda arten, det gör att det genetiska materialet från grödan succesivt reduceras i varje generation tills det att transgenen är det enda DNA från grödan kvar hos avkomman. För att denna process ska vara stabil krävs det en stark selektion för transgenen. Det här sättet för en gen att etableras i en population kallas för introgression och tros ha spelat en stor roll i växternas evolution.

The life cycle of the anadromous Atlantic salmon (Salmo salar) can span large geographic, political, and socio-economic boundaries. Management strategies and regulations that only concentrate on small spatial scales often overlook larger basin-wide problems, especially relating to post-spawn seaward migration. In this master thesis one entire migration cycle of wild adult Atlantic salmon in the unregulated northern Swedish river Vindelälven was monitored by radio-telemetry tracking during upstream spawning migration and downstream seaward migration back to the Baltic Sea. The effect of ladder passage variables (time to pass, total time in the ladder, passage day over the ladder) at a fish ladder downstream in the river Umeälven, as well as fish size, were evaluated to determine if differences in upstream migration distance in the river Vindelälven could be observed. Ladder passage variables did not affect migration distance, but size exhibited a negative relationship to migration distance.

Contemporary plant design can be examined by how it relates to two extremes - Nature and Art. This idea is explained by Noel Kingsbury in the book The Dynamic Landscape where he places designers and their projects on a gradient (Kingsbury, 2004). Nature, one of the extremes can be represented by a dynamic, species-rich plant design with native species and with nature as the ideal. The other extreme - Art implies a more static view on plant design. Here, the designs consist of colourful flowers, exotic species and cultivars with double flowers.

Många djurparker erbjuder närkontakt med djur. Det kan innebära att besökarna tillåts klappa traditionella husdjur eller gå in till mer exotiska djur i anläggningar som försöker efterlikna djurens naturliga habitat och ge besökaren en inblick i djurens liv i frihet. Detta ökar risken för spridning av zoonoser, antingen via direktkontakt eller genom inandning av damm och aerosoler. I det här kandidatarbetet har jag valt ut fyra sjukdomar som exempel på denna typ av smittspridning. Jag har inte tagit med sjukdomar där smittspridning sker endast av djur som uppvisar tydliga symtom eller beteendeförändringar, då jag förutsätter att de kommer under behandling istället för att förevisas publik. De fyra zoonoser jag presenterar är ornitos, tuberkulos, salmonellos och EHEC/VTEC. Ornitos orsakas av Chlamydophila psittaci, en hos fåglar mycket vanlig bakterie som de utsöndrar via sekret från näshålan och via feces.

Contortatall (Pinus contorta ssp. latifolia) började planteras storskaligt i Sverige runt år 1970 men det dröjde till 1987 förrän Sverige lagstiftade begränsningar för hur den fick användas i skogsbruket. Detta gjordes bland annat på grund av att det saknades information om dess spridningsförmåga. Contortans spridningsförmåga i Sverige är fortfarande okänd och lagstiftningen är densamma. För att kunna beräkna spridningsförmågan och i förlängningen den potentiella etableringsframgången behövs kännedom om contortans fröproduktion i Sverige.

The biodiversity of the Swedish forest has degenerated since the beginning of the 19th century when fire suppression and large scale logging first occurred. Together with a changed land use, these actions today have had a negative influence on many forest dwelling species, due to gradual reduction of natural processes, successions and different structures from the forest ecosystem. The Swedish Forest Act, together with different environment certifications, have today encouraged private persons and forest companies, among them Holmen Skog, to work actively to improve nature conservation. The aim of this study was to, by field inventories of already existing nature values, literature studies, recommendations from scientific reports and ecological gap analysis as a basis, make a management plan, for a non-production area, to conserve or improve the prerequisites for biodiversity. ?Storskogsberget? is located in the coastal area of Västerbotten County, 35 km from the city of Umeå.

Mårdhunden är en invasiv art i Europa och har tack vare sin generalistiska diet, hög reproduktivitet och stor anpassningsbarhet lyckats etablera sig i stora delar av Nord-, Öst- och Centraleuropa. Den introducerades i tidigare västra Sovjetunionen mellan 1929 och 1955 med syftet att få ett nytt pälsdjur att jaga. Då mårdhunden gärna vandrar långa sträckor spred den sig snart från utsättningsområdena och etablerades i Europa. I dagsläget finns det en oro för att den ska påverka andra arter och deras ekosystem samt att den ska sprida olika parasit- och virussjukdomar. Min studie undersöker om man sett någon påverkan på andra arter och huruvida mårdhunden fungerar som sjukdomsspridare.

Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementets Johan Gråberg ansåg att Sverige låg långt fram med sina insamlingskvantiteter av elavfall och att det vore bra om Sverige blev en förebild för övriga Europa. Men den svenska modellen med producentansvar reglerar idag endast producenternas ansvar att samla in och förbehandla elavfall, den säger mycket lite om hur transporterna ska ske med hänsyn till infrastruktur och miljö. Den svenska modellen går därför inte att använda i Europa då insamlingen och transporterna skulle öka transportbehovet och nyttjandet av tunga lastbilar med släp (Kallunki & Eknor 2005, s. 39-41). Detta går emot de miljömål och de miljöbestämmelser som finns i Europa (Nationalkommittén för Agenda21 och Habitat 2002, s.

Gulsparven Emberiza citrinella är en vanlig jordbruksfågel i Sverige. Beståndet har dock under senare tid kraftig minskat och mer än halverats sedan 1975-talet. Populationsned-gången antas beror på ett allt effektivare jordbruk, med en minskning av småbiotoper i slättbygderna, men även ökad användning av bekämpningsmedel. Studiens syfte är att undersöka effekten av obrukade åkerkantzoner på förekomsten av gulsparv på 38 gårdar i Mälar- och Hjälmarbygden. Målet är att närmare undersöka om (1) jordbruksblock med fasta gränser (t.ex. gräsbevuxna kanter och vägar) och (2) åkerholmar har en gynnande effekt på antalet häckande gulsparvar. Ett heterogent åkerlandskap med en högre andel obrukad mark förväntas att gynna gul-sparven, då det erbjuder lämpliga habitat för både födosök och häckning.

Schimpanser (Pan troglodytes) är människoapor under ordningen primater. De lever i grupper om 15-60 individer och bor i stora revir. De finns i vilt tillstånd främst i centrala och östra Afrika. Schimpanser har komplexa sociala strukturer, de förstår vad andra individer har för relation till varandra och kan utifrån detta välja att bilda koalitioner med andra för att anfalla konkurrerande hannar och endera direkt eller indirekt öka sin rang. Återintroduktion till det vilda är komplex, det finns olika skäl bakom varför man inför återplaceringsprogram. Det kan vara ur etiska grunder, avsaknad av tillräckligt genetiskt material, för att hjälpa utrotningshotade djurarter eller för att på nytt introducera en art till ett habitat där de tidigare funnits men nu utrotats på.

Since 1993 the Swedish Forestry Administration conducts a nation-wide inventory of wood-land Key habitats covering all forest land in Sweden. The inventory aims at mapping and describing habitats where redlisted species occur or can be expected to occur. According to the inventory stand history is crucial to the presence of red-listed species. However, the current knowledge of stand history in woodland Key habitats is very limited. The purpose of this work is to describe stand history in woodland Key habitats, i.e. fire history, human activities - mainly cuttings - and structural changes.

Målet med min undersökning är att besvara frågorna ?Hur påverkar stenmuren produktionen i det moderna lantbruksföretaget?? och ?Hur har lagstiftningen som berör kulturelement förändrats??. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur stenmuren uppfattas i odlingslandskapet.Storskiftet 1857, enskiftet 1807 och laga skifte 1827 förändrade jordbrukets medeltida struktur och sedan dess har utvecklingen gått mot allt färre men större brukningsenheter. Stenmurarna kom till i samband med skiftesreformer då gårdarna flyttades ut från byn för att få hela sin areal samlad kring ett gårdscentrum. Det är oftast dessa stenmurar som idag upplevs som odlingshinder i det moderna jordbruket då gamla ägogränser numera finns inom gården genom förvärv av grannfastigheter.

Denna uppsats syftar till att undersöka potentialen för att integrera ekosystemtjänster ibostadsområden, vilket i denna studie innebär i betydelsen att öka nyttjandet av grönska ochvattens mångfunktionella egenskaper i bostadsområden. Detta undersöks utifrån ettaktörsperspektiv, det vill säga hur olika aktörer involverade i planering, byggnation ochgestaltning av bostadsområden ser på möjligheten att integrera en mångfunktionellanvändning av grönska och vatten i bostadsmiljöer. Studien redogör även för själva begreppetekosystemtjänster och en analys av dess möjlighet att påverka en ökad mångfunktionellanvändning av grönska i bostadsmiljöer görs.Städers struktur och form resulterar i olika typer av problematik. Exempelvis orsakarbebyggelse och hårdgjorda ytor värmeöar, hög avrinning av dagvatten samt en fragmenteringav habitat för olika arter, problematik som grönska och vattens klimat-och vattenreglerandefunktioner kan minska. Att undersöka hur involverade aktörer som på olika sätt arbetar medutformning av bostadsmiljöer ser på ett faktiskt mångfunktionellt nyttjande av grönska ochvatten kan bidra till att kartlägga möjligheter och begränsningar med ett sådant arbete medgrönska i stadsplanering.Uppsatsens empiriska del består av en intervjustudie med tjänstemän inom olika kommunalaförvaltningar som är delaktiga i planering av bostadsområden samt av projektledare,landskapsarkitekter, arkitekter och förvaltare av två flerbostadshus på Platån i VästraEriksberg i Göteborg.

Idag, när industriernas storhetstid är över i Sverige, har nya områden för utveckling öppnats upp. Det handlar om ytor som förr tillhörde industrin men idag blivit något som kallas ruderatmark. För att spara på värdefull naturmark utanför städernas gränser väljer många städer att idag förtäta på dessa marker. Ruderatmark benämns även som skräpmark som trots namnet är en yta som ofta innehåller unika habitat för flora och fauna och är en speciell stadsbiotop som bidrar till en rik biodiversitet i städerna. Samtidigt är den i många fall förorenad med gifter och ses som ett hot mot människorna i staden. Ruderatmarkerna är dessutom i allra högsta grad en kulturell betingelse.