Vissa utländska forskare som kom till Sverige kunde från och med 1984 erbjudas skattelättnader genom en speciell lag om beskattning av utländska forskare. Syftet med lagstiftningen var att locka kompetent personal med spetskunskaper till anställningar i Sverige. Under slutet av 1990-talet uppkom frågan om det behövdes en reformering av lagstiftningen eftersom detta skett i andra nordiska länder. De reformerade expertbeskattningsreglerna infördes 2001. Lagstiftningen erbjuder sedan dess förutom forskare även experter, specialister, personer med företagsledande uppgifter och andra nyckelpersoner en möjlighet att få del av skattelättnader.

Syftet med denna studie är att försöka uppmärksamma några lärares arbete med elever med AD/HD-problematik i en grundskola i Stockholms förort. Ungefär en av åtta elever som börjar skolan i Sverige har dessa symptom (Gillberg, 1996). Vi har valt att undersöka vilka pedagogiska strategier lärarna på skolan använder sig av med barn med dessa svårigheter i sin undervisning och i sitt bemötande. Vi har även valt att undersöka hur dessa lärare utformat klassrumsmiljön för att eleven på bästa sätt ska anpassas till den pedagogiska verksamheten samt tagit reda på vilken hjälp lärarna får från skolan i form av extra resurser. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat klasslärare, rektor och specialpedagog och sedan jämfört informationen från våra informanter med tidigare forskning och litteratur.

Syfte: Syftet med studien var att ta del av fyra elevers upplevelser av klassrum samt rumsliga, didaktiska och sociala övergångar samt deras erfaranden av delaktighet i beslut om övergångarna i en inkluderande grundskola.Teori: För att förstå elevernas upplevelser av inkludering i deras livsvärld skola, har litteratur inom följande områden beskrivits: specialpedagogiska perspektiv, styrdokument, medicinska traditionen, biopsykosociala inriktningen och den sociokulturella teorin. Litteratur kopplad till autismspektrum, delaktighet och anpassad pedagogik finns också beskrivna.Forskningsansats och metod: I studien valdes livsvärldsfenomenologin som ansats för att fånga elevernas erfaranden och för att få syn på deras livsvärld. Att vara följsam mot sakerna betonas inom livsvärldsfenomenologin, denna följsamhet har utgått från elevernas möjligheter att beskriva sina upplevelser. Därför finns i studien en metodkreativitet för att kunna vara följsam mot dessa elever i deras erfaranden. Som metod har barnsamtal/intervjuer använts och i samtalen har ?tolk? och visualiseringsmaterial hjälpt till för att få fatt i elevernas upplevelser.

I projektarbetet gjordes en intervjuundersökning med avsikt att belysa äldre idrottslärares arbetssituation, sedd med ?deras egna ögon?. 17 lärare erbjöds att medverka, 7 deltog i undersökningen. Lärarna var födda 1940 ? 1949, vid intervjutillfället verksamma i grundskola och gymnasium.I intervjuerna låg tyngdpunkten på lärarnas egna berättelser, deras tankar om sitt arbetsliv och sin arbetssituation, vilka specifika problem de upplevde som äldre lärare i detta yrke med, inte minst, fysiskt starkt slitage.I fokus under intervjuerna fanns också lärarnas egna tankar om möjliga lösningar på de problem som fanns, och likaså om de utvecklingsmöjligheter i yrket som kunde finnas vid deras ålder och i deras situation.De äldre idrottslärare som intervjuats har var och en haft sin bild av ämnet idrott och sin egen arbetssituation.

BAKGRUND:Utvecklingsprojekt startas kontinuerligt upp inom skolan med avsikt att höja personalenskompetens och utveckla verksamheten. Vi ville undersöka hur personalen uppfattar ettutvecklingsprojekt inom matematik och om det uppfyller de intentioner som avses. Våruppfattning är att lärare känner behov av kompetenshöjning, men samtidigt kan upplevautvecklingsprojekt betungande och bli ytterligare en uppgift som läggs till allt annat. Dessauppfattningar grundar sig på egna erfarenheter som verksamma lärare och genomutbildningspraktik. Vi antog att det skulle finnas delar av projektet som enligt lärare skullevara positiva och verkningsfulla och att vissa delar i mindre omfattning skulle göra det,liksom att det kunde finnas skillnader i detta mellan olika lärarkategorier.SYFTE:Syftet med undersökningen var att belysa hur lärare som medverkar i ett kommunaltutvecklingsprojekt inom matematik ser på detta projekt.

Syfte: Studien syftar till att undersöka rektorers och lärares uppfattningar om hur en institutionsskola för elever med rörelsehinder och en kommunal skolas värld gestaltar sig i nuläget med tanke på delaktighet, samarbete och gemenskap i en för dem gemensam skola samt vilka framtidsvisioner som finns.Problemformulering:? Hur möts de båda världarna i nuläget i det praktiska vardagsarbetet?? Vilka framtidsvisioner finns?TeorianknytningExamensarbetet knyter an till det kategoriska och till relationella perspektivet som framställts av Persson (2003). I det kategoriska perspektivet utgår man från de konsekvenser, som följer efter det att det skett en diagnosticering grundad på en medicinpsykologisk modell som lägger fokus på avvikel-serna hos elever. I det relationella perspektivet förutsätts att de förändringar och anpassningar som görs i miljön genomförs efter faktumet att individerna är olika, beror snarare på en systemförändring än en individförändring. Metod: En kvalitativ fallstudie valdes och metoden för arbetet var semistrukturerade intervjuer med fyra rektorer och sex lärare.Resultat: I undersökningen framkom att rektorernas syn på nuläget för de båda skolformerna inte är samstämmiga när de gäller verksamhetsfrågor.

Inom den svenska byggbranschen arbetar beställare, brukare och entreprenör traditionellt sett skilda åt i klassiska general- eller totalentreprenader. En viss misstro till varandras tillförlitlighet har varit ett faktum som inte gått att förneka. Under det senaste decenniet har en arbetsform byggd på samarbete kallad strategisk partnering utvecklats. Strategisk Partnering är en arbetsform där samtliga aktörer är delaktiga i flera projekt och arbetar som Projektet AB. Då det i strategisk partnering skrivs kontrakt över flera år ingår alla aktörer i ett längre samarbete där allas del i kedjan är lika viktig.

The transformation within the swedish infrastructure has been a slow process from thebeginning of time. For almost a decade, the traditional form of contracting regardingbuildings and foremost infrastructure has evolved contracting involving the owner to definethe outcome of the product, regardless involvement from the supposed contractor. As forthe swedish market, the traditional design-bid-build (DBB) have been the primary choice ofcontracting. Although changes have been made over time regarding contracting formswithin the road administration, the railway sector has not improved or justified changesregarding choice of contracting, they have conducted same contracting relationshipsbetween them and the contractor.This bachelor thesis, conducted at the Swedish railway administration with supervision ofprofessor Kristian Widén at Lunds University, explores the forces behind the new era ofcontracting within the railway administration. This bachelor thesis focuses mainly oncontracting regarding design-build-operate-main (DBOM), the new contracting formulabetween the owner and the contractor.

Syftet med denna studie är att belysa slutbetyg för flickor och pojkar i årskurs 9 för grundskolans samtliga skolämnen. Studien avser att undersöka betygsskillnader under tidsperioden 2003 till 2012 inom en skola och jämföra möjliga skillnader mellan flickor och pojkar med mönster som blir synliga av betygsmeritmedelvärdena i svenska skolor.Betyg och jämförelsen av betygsskillnader mellan flickor och pojkar kan uttryckas med sifferdata till vilka kvantitativa statistiska analysmetoder är väl lämpade. Metodvalet har utgått från relevant forskning samt pågående debatt om skolprestationer kring mätbara och jämförbara betygsmeritmedelvärden. Studien är en tidsserieundersökning. Den utgår från en sekundär datakälla med offentlig ämnesvis slutbetygsdata uppdelad på flickor och pojkar för en utvald svensk skola och riket mellan tidsperioden 2003 och 2012 (SIRIS, 2013).

Martina Törn (2015) Fysisk aktivitet, ett verktyg inom specialpedagogik. (Physical Activities, an Instrument within Special Needs Education.) Malmö Högskola. Lärande och samhälle. Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogexamen. Sammanfattning/abstrakt Syftet med min undersökning är att undersöka specialpedagogers, verksamma i förskola och grundskola, uppfattningar kring fysisk aktivitets betydelse för elevers inlärning. Jag vill även undersöka vilka möjligheter eleverna ges till fysisk aktivitet i undervisningen inom ramen för hela skoldagen, bortsett från idrottslektioner. Jag har utgått ifrån frågeställningarna: På vilket sätt uppfattar specialpedagoger att fysisk aktivitet påverkar elevers utvecklings- och inlärningsförmåga? På vilket sätt anser specialpedagoger att de arbetar medvetet med fysisk aktivitet med elever? Vilket ansvar och vilken roll anser specialpedagogerna att de har för fysisk aktivitet i skolan? Hur ser elevers möjligheter ut till fysisk aktivitet i undervisning utanför idrottslektionerna? Metod För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ ansats där jag intervjuat sex specialpedagoger.

Två arbetsplatser inom äldreomsorgen i Malmö undersöktes med en enkät. Båda arbetsplatserna hade en hög sjukfrånvaro. Den ena arbetsplatsen hade 80 sjukdagar per anställd och den andra hade 40 dagar. Arbetsplats med högst sjukfrånvaro hade 61 anställda och den andra hade 48 anställdaSyftet med undersökningen var att undersöka samband mellan sjukfrånvaro, psykosocial arbetsmiljö och syn på arbete. Hypotesen var att de med instrumentell syn på arbete oftare blir sjukskrivna då den psykosociala arbetsmiljön är dålig.

Syftet med denna studie är att belysa slutbetyg för flickor och pojkar i årskurs 9 för grundskolans samtliga skolämnen. Studien avser att undersöka betygsskillnader under tidsperioden 2003 till 2012 inom en skola och jämföra möjliga skillnader mellan flickor och pojkar med mönster som blir synliga av betygsmeritmedelvärdena i svenska skolor.Betyg och jämförelsen av betygsskillnader mellan flickor och pojkar kan uttryckas med sifferdata till vilka kvantitativa statistiska analysmetoder är väl lämpade. Metodvalet har utgått från relevant forskning samt pågående debatt om skolprestationer kring mätbara och jämförbara betygsmeritmedelvärden. Studien är en tidsserieundersökning. Den utgår från en sekundär datakälla med offentlig ämnesvis slutbetygsdata uppdelad på flickor och pojkar för en utvald svensk skola och riket mellan tidsperioden 2003 och 2012 (SIRIS, 2013).

Detta arbete kommer att handla om elevers upplevelse av inflytande och deras förmåga och möjlighet att vara delaktiga i planering, val av läromedel, arbetsmetoder och övriga aktiviteter i skolan. Det är framför allt inflytande över elevernas skolvardag i förhållandet till deras koncentrationssvårigheter som intresserar mig i min studie. De fyra eleverna, som står i centrum för denna undersökning, deltar i skolår 3-5 på en grundskola i södra Skåne. Pojkarna har det gemensamt att de har koncentrationssvårigheter vilket medför att de har svårt att fokusera på skolarbetet samt begränsad förmåga att planera på egen hand. Den verksamhet som bedrivs är väl strukturerad med tydliga regler och ett tydligt förhållningssätt.

Ohållbar elavfallshantering är ett växande globalt problem. Stora delar av världens elavfall skeppas idag till utvecklingsländer där det dumpas på soptippar. Fattiga människor inom den informella sektorn lockas till dessa soptippar i hopp om att kunna återvinna vissa material som de sedan kan sälja för sin försörjning och överlevnad. Tyvärr hanterar dessa informella aktörer ofta elavfallet med olämpliga och ohållbara metoder som resulterar i att giftiga kemikalier okontrollerat läcker ut och sprids. På grund av bristande kunskap och utrustning utsätter dessa människor därmed både sin egen hälsa samt miljön för stora risker och skador.

Utgångspunkten för denna studie är att arbete och studier är och förblir en stor del av människors identitet. Idag är arbetslösheten bland unga hög och inte alla väljer att studera vidare efter avslutad grundskola. Vi ämnar undersöka hur unga vuxna, genom narrativ, skapar sin identitet i en position mellan skola och arbete, samt undersöka hur dessa narrativ kan analyseras och förstås utifrån rådande diskurser i dagens senmoderna samhälle. Frågorna denna studie har för avsikt att besvara är: Hur talar unga vuxna mellan skola och arbete om sin identitet? Vilka faktorer påverkar den identitetsskapande processen i detta mellanrum? Hur kan de identitetsskapande narrativen förstås utifrån det senmoderna samhället och rådande diskurser? Metoden är kvalitativ i form av livsberättelseintervjuer av åtta unga vuxna i åldrarna 20-29 år som samtliga befinner sig, eller fram till ganska nyligen befunnit sig, mellan skola och arbete.