Syftet med vårt examensarbete är att undersöka huruvida det är rimligt att Studie- och yrkesvägledarutbildningen är inriktad mot skolväsendet (grundskola, gymnasium och Komvux). Vi har i detta arbete frågat oss vilka uppfattningar vår undersökningsgrupp har och vilka konsekvenser det har för dem att utbildningen är inriktad mot skolväsendet. Vi undrar även vilka faktorer som varit viktiga vid anställning och i det sammanhanget, vilken betydelse praktiken haft. Vi har genomfört en kvantitativ webbenkät via Facebook, riktad till vår undersökningsgrupp som bestod av 33 personer. De deltagande har genomgått studie- och yrkesvägledarutbildningen på Campus Malmö högskola 2006-2009. Vi har även utfört en kvalitativ intervjuundersökning med Anders Lovén som är programansvarig för studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö högskola. Resultatet av våra genomförda undersökningar visar på att det finns en önskan om större inflytande gällande praktiken hos undersökningsgruppen.

Under min tid som lärare i vuxenutbildningen har jag träffat många elever som har negativa erfarenheter av att studera. Flera av dem har misslyckats i sina tidigare studier av olika orsaker, men min erfarenhet är att många av dessa elever lyckas i vuxenutbildningen. Syftet med denna studie är att belysa hur vuxenelever ser på sitt lärande i ämnet svenska, dels under sin nuvarande studietid i vuxenutbildningen, dels under sina tidigare studier i grundskola samt gymnasieskola. Metoden som använts i studien är en kvalitativ intervjustudie utifrån en fenomenologisk-hermeneutisk ansats. I studien deltar sju vuxenelever som berättar om sina upplevelser av sitt lärande i ämnet svenska.

Tanken bakom det här examensarbetet var att undersöka vad som leder till en effektiv undervisning och ett effektivt lärande för både lärare och elever. För att kunna göra den här sortens undersökning så utarbetades en elev- och en lärarenkät, som användes både på högstadiet och på gymnasiet (här undersöktes bara NV-elever). En av våra frågeställningar byggde på en jämförelse mellan elevernas fysikkunskaper och deras upplevda eller önskade lektionsfördelningar. Här hittade vi inte några tydliga samband, som direkt kunde kopplas till att en viss undervisningsmetod hade använts. Det fanns dock ett svagt positivt samband, främst för högstadiet, mellan fysiktestet och faktorer som elevernas påverkansmöjligheter på sina lektionsfördelningar och elevernas syn på vilken nytta de har av fysiken i deras framtida liv.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att undersöka hur några lärare i den svenska grundskolan ser på sitt uppdrag i relation till styrdokument, arbetsuppgifter och arbetstid. Utifrån syftet med uppsatsen är frågeställningarna följande:1. Hur ser några lärare på sitt uppdrag i relation till styrdokumenten?2. Hur ser några lärare på sitt uppdrag i relation till arbetsuppgifterna?3.

Syftet med denna studie är att belysa hur några ungdomar med cerebral synnedsättning upplever sin grundskoletid. Frågeställningarna handlar om ungdomarnas erfarenheter av skolarbetet, vad de berättar om sin sociala situation samt hur de tycker att stödet i skolan ska utformas. Det tycks inte finnas mycket skrivet om detta område, vilket medför att tidigare forskning till en del handlar om studier där elever med funktionsnedsättning i allmänhet intervjuats om sin syn på skolan. För att ge en kortfattad introduktion av ämnesområdet består bakgrunden även av forskning om cerebral synnedsättning. Sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har genomförts för att besvara frågeställningarna.

SyfteSyftet med detta arbete var att utifrån ett inlärningspsykologiskt perspektiv belysa hur olika yrkeskategorier i skolan bedriver undervisning om kost. Detta syfte var indelat i tre frågeställningar:1. Hur, med vilka pedagogiska medel, förmedlar skolan kunskaper om kost?2. Vilken teoretisk kunskap om kost förmedlar skolan till eleverna?3.

En person som blir utsatt för ett frihetsberövande på grund av misstanke om brott är berättigad till ersättning från staten om hen sedermera inte blir dömd. Enligt frihetsberövandelagen kan sådan ersättning omfatta kostnader för utgifter, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och lidande. Syftet med uppsatsen är att beskriva och utreda hur lidandet ersätts av JK och staten samt vilka faktorer som kan påverka lidandet för den felaktigt frihetsberövade personen. För att klargöra vad som faktiskt anses påverka lidande har förarbetena till lagen samt ett flertal olika JK-avgöranden och domstolsavgöranden studerats. Ersättning för en persons lidande utgår med ett normalbelopp enligt en intern mall hos JK, som baseras på en förutbestämd summa pengar per månad.

Examensarbetets syfte är att fungera som en förberedelse i hur man som lärare kan hantera konflikter i klassrummet mellan sig själv som lärare och elever. Arbetets frågeställningar har varit: Vad är en konflikt? Vilka orsaker till konflikter finns i klassrummet mellan lärare och elever? Hur kan man förebygga och hantera konflikter i klassrummet mellan lärare och elever? En kvalitativ studie har gjorts med en teoretisk och en empirisk del. Litteraturstudien bygger på olika författares syn på konfliktdefinition, orsaker till konflikter rent allmänt och vilka orsaker till konflikter som finns i klassrummet, och hur de tycker man som lärare skall gå tillväga vid konflikthantering. Modeller och mer konkreta förslag har hittats.

Eriksson, Martin (2009). Lärande i mentorskap. En studie av lärandet i Malmö högskolas mentorsverksamhet Näktergalen. Martin Eriksson (2009). Learning in mentorship. A study of the learning in the mentoring programme Näktergalen at Malmö University. Varje år går ca 90 högskolestudenter igenom Malmö högskolas mentorsprogram Näktergalen.

Studien bygger på en enkätundersökning riktad till elever som mellan 2007 och 2011 av olika skäl flyttat till Sverige från andra länder och som var tolv år eller äldre då de kom hit. Den är genomförd i en medelstor svensk stad där relativt få invånare är födda i ett annat land. Avsikten är att beskriva hur vägen genom skolsystemet kan se ut för den aktuella elevgruppen. Resultatet ger bilden av en strategi för sent anlända elever som går ut på att först bygga en bas av kunskaper motsvarande den som alla elever i svensk grundskola måste ha för att kunna söka in på ett nationellt gymnasieprogram. De bärande delarna är förberedelseverksamheten, som alla nyanlända barn och ungdomar först kommer till, och språkintroduktionsprogrammet ? även det särskilt utformat för andraspråkselever ? samt övriga introduktionsprogram på gymnasiet.

Syftet med mitt arbete var att undersöka attityder till hemläxor. Detta ur både lärares och elevers perspektiv. I min bakgrund har jag använt mig av forskningslitteratur som be-handlar hemläxor både i allmänhet samt ur ett lärar- respektive elevperspektiv. Under-sökningen genomfördes med pedagoger verksamma i årskurs 4 samt deras elever i samma årskurs. Till min undersökning valde jag att använda mig av kvalitativa intervjuer där frågorna konstruerades i nära anslutning till de tre attitydkomponenterna den kognitiva, affektiva och handlingsbenägna delen.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur elever ser på ämnet matematik och matematikundervisning. Vår ambition har även varit att få syn på vad elever finner lustfyllt och mindre lustfyllt med matematiken och matematikundervisning.Utgångspunkten till det valda ämnet är att många elever som slutar grundskolan inte når upp till betyget Godkänd i matematik (SOU, 2004). Med hjälp av enkätfrågor ställda till 30 stycken elever i år 4, varav 7 elever som ingår i en mindre undervisningsgrupp under matematiklektioner, försökte vi finna svar på våra frågor. De 7 elever som ingår i den mindre undervisningsgruppen har även svarat på enkäten utifrån hur de upplevde matematiklektionerna när de var integrerade i den stora undervisningsgruppen. Vårt syfte med detta har varit att göra en jämförelse mellan de olika gruppernas upplevelse.Resultatet av enkätundersökningen visade att majoriteten av eleverna i den mindre undervisningsgruppen tycker att matematik är "så där", vilket handlar om att eleverna upplevde matematik både som roligt och tråkigt.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare motiverar elever i årskurs nio till lärande i ämnena idrott och hälsa samt textilslöjd på en grundskola i Mellansverige.I studien används metoderna intervjuer och observationer. Totalt intervjuas 20 personer. Två lärare i ämnet idrott och hälsa och två lärare i textilslöjd. Åtta elever i åk 9 intervjuas två gånger, en gång med fokus på idrott och hälsa samt en gång med fokus på textilslöjd. Till studien genomförs också fyra observationer, två stycken i respektive ämne idrott och hälsa samt textilslöjd.I intervjuerna med lärarna framkom att det är väsentligt med en positiv inställning som genomsyrar undervisningen.

Hållbar utveckling är ett av FN:s övergripande mål. Utbildning ses som ett av de viktigaste verktygen för att förändra människors attityder och ge dem förmåga att lösa de problem som hör ihop med hållbar utveckling. I den svenska strategin för hållbar utveckling ges utbildning en viktig roll. Skolans verksamhet regleras av ett antal styrdokument på både nationell och lokal nivå. Dessa används för att genomföra nationella målsättningar om hållbar utveckling i skolan.

I denna undersökning är syftet att undersöka huruvida de intervjuade lärarna erbjuder föräldrar till nyanlända möjligheter till samverkan. Eftersom föräldrasamverkan är ett så brett område ligger fokus på föräldramöten och webbaserade lärplattformar. Undersökningen har utförts genom öppna intervjuer med fem lärare som undervisar i introduktionsklasser på högstadienivå. Analysen utgår ifrån hermeneutiska principer och lärarnas uttalanden knyts an till tidigare forskning, samt läroplan och skollag. Undersökningens resultat synliggör tydliga brister rörande föräldrasamverkan i flera av de undersökta fallen.