Sveriges regering kommer att presentera ett förslag till ny läroplan för grundskolan som ska börja gälla läsåret 2011/2012. Syftet med denna uppsats är att utreda begreppet kreativitet och sätta det i relation till den nya läroplanen, för att försöka förutsäga i vilken omfattning kreativitet och skapande kommer att få utrymme i denna. Arbetet med detta kräver att jag även studerar tidigare läroplaner (Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94) och kartlägger utrymmet för kreativitet och skapande i dessa. Mina resultat är inte slutliga, i och med att den nya läroplanen inte ännu är presenterad. Jag har dock genom tolkning av relevanta dokument och diskussion kring dessa kommit fram till att den nya läroplanen kommer att ge färre tillfällen för kreativitet och skapande i svensk grundskola än nuvarande läroplan, Lpo 94..

Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i lärstilspedagogisk metodik och är en jämförelse av tre lärstilsanpassade metoder (MIP, CAP och PLS) utarbetade utifrån Dunns lärstilsmodell. Kopplingar görs också till Lpo 94 som bland annat föreskriver individualisering, historisk metodik samt lärandeperspektiv. Undervisningsområdet var klockan för klasser-na 2-4 och studien genomfördes på en skola med lärstilsprofilering. Den kvantitativa studien har en kvasiexperimentell design med beskrivande statistik och syftet var att testa lärstilsmetoderna MIP, CAP och PLS i undervisning av klockan samt ställa dessa lärstilsmetoder mot varandra. Syftet var också att testa elevernas minnesbehållning.

Syftet med utvecklingsarbetet var att studera eventuell förändring av elevernas motivation i lärandet om kostens betydelse för deras eget välmående. Undersökningen genomfördes i en grundskola i Norge. Undersökningsgruppen bestod av sex elever i år fyra. För att kunna studera detta använde vi oss av observationer där samtliga elever i år fyra observerades under varje lektionstillfälle. Under våra lektioner har vi haft olika moment där kosten varit det centrala.

Syftet med vårt arbete är att undersöka lärarens syn på disciplin i klassrummet. Examensarbete behandlar ämnet disciplin i klassrummet och dess påverkan när det gäller inlärningsmiljö och arbetsro i klassrummet. Vi observerade och intervjuade fyra lärare från årskurs 1, 2, 4, 5 i en grundskola. Deltagarna i vår intervju var mellan 32 -53 år, en manlig, resten var kvinnliga. Våra frågeställningar är: hur tänker lärare om innebörden av disciplin, vilka olika faktorer som enligt lärare kan resultera i ett bra disciplinerat klassrum, vad lärarna, anser påverkar ordningen respektive oordning samt pedagogers motiv till disciplin i klassrummet.

Eleven kan välja franska, spanska eller tyska inom ramen för moderna språk inför åk 6. Det är en möjlighet som finns sedan Lpo 94. Innan dess påbörjades det andra språket i åk 7. Språkvalet är dock ett (mjukt obligatorium) vilket i princip innebär att de kan välja bort ämnet moderna språk och istället läsa mer svenska eller engelska (Skolinspektionen, 2010). Språkvalet ställer på grund av den här valmöjligheten höga krav på grundskolan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka möjligheter för att genomföra matematikundervisning som tar till vara barns olika förutsättningar. Dessa har identifierats genom att vi kartlagt ett antal hinder, vilka vi fått fram dels genom tidigare forskning inom området och dels genom ett antal kvalitativa intervjuer med förskollärare, grundskollärare och specialpedagog. Några centrala hinder vi fått fram rör lärarnas höga arbetsbelastning, i vissa fall bristfällig ämneskompetens och ett antal yttre faktorer. Implementering av adekvata arbetssätt i förhållande till styrdokumentens mål och intentioner försvåras av ett antal hinder i skolans operativa verksamhet. Genom identifiering av dessa hinder kan nya möjligheter skapas för en gynnsam utveckling av matematikundervisningen..

Denna uppsats syftar till att analysera hur begreppen genus och etnicitet representeras i läroböcker för grundskoleelever i svensk grundskola. Fokus ligger på åldersgruppen 14-15 år och inriktningen gäller särskilt förhistoria och hur begreppen genus och etnicitet kommer till uttryck både vad gäller text som bild. En jämförelse och utgångspunkt i denna analys är diskussionen om människans ursprung så som den beskrivs i framförallt svensk populärvetenskap samt hur denna diskussion relaterar till genus- och etnicitetsbegreppen. Anledningen till att det är av särskild vikt att diskutera och analysera dessa begrepp är på grund av att den svenska skolans styrdokument är mycket tydliga i sina rekommendationer att implementera dessa båda begrepp för att på så sätt undvika polariseringar och värderingar av personer utifrån t.ex. kön eller härkomst..

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilket värde och syfte estetiska uttryck eller aktiviteter har i fritidshemmets verksamhet idag. Jag har undersökt vad fritidspedagoger och forskare inom fältet anser att värdet med estetiska aktiviteter är, samt vilka estetiska aktiviteter som erbjuds eleverna. I mitt examensarbete har jag till stor del valt att utgå från det radikala estetiska begreppet. Jag har även diskuterat hur estetiska uttryck och aktiviteter kan ge tillgång till ett språk, och att man som yrkesverksam i fritidshem idag måste förhålla sig till ett utvidgat textbegrepp. Jag har i min undersökning kommit fram till att de respondenter jag har intervjuat har tydliga uppfattningar om hur det estetiska på olika sätt kan vara värdefullt för eleverna och varför man erbjuder estetiska aktiviteter på det sätt som de gör..

Svenska skolan har haft flera olika betygssystem. Hösten 1994 infördes dagens målrelaterade betygssystem där lärarna ska betygssätta varje elev i förhållande till betygskriterier. De första som fick slutbetyg enligt det nya betygssystemet lämnade grundskolan 1998. Syftet med arbete är att undersöka och ta reda på hur elever och lärare uppfattar dagens betygssystem samt ta reda på vilka kriterier elever och lärare anser ligger till grund för betygssättningen. Arbetet bygger på intervjuer samt enkäter med elever och behöriga lärare, verksamma vid en grundskola i södra Sverige våren 2006. Resultaten av arbetet visar att det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet fungerar otillfredsställande.

Uppsatsen handlar om begreppet flerstämmighet och syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på begreppet flerstämmighet och hur denna flerstämmighet kan visa sig i teori och praktik. Empirin har bestått av intervjuer med fem lärare som undervisar i de tidiga åldrarna på samma skola. Resultatet visar att begreppet flerstämmighet kan ses utifrån tre utgångspunkter, dels som en miljöbeskrivning, ur ett lärarperspektiv och utifrån ett elevperspektiv. Kännetecken för flerstämmighet som lyfts fram är ett tillåtande klimat, att det finns mottagare och ett mottagande för elevernas arbete och att eleverna upplever delaktighet. Det muntliga språkandet står i centrum men att skrivprocessarbete förekommer för att kommunicera med.

Denna uppsats handlade om vilken inställning lärarna hade till lek samt att se hur leken används i samverkan mellan förskoleklassen och år ett. I vår bakgrund i arbetet har vi använt oss av forskningslitteratur som behandlat samverkan och lek i skolan. Vi använde oss av intervjuer som metod för att ta del av de olika lärares inställning till lek och hur leken användes i samverkan. Vår undersökning visade att leken i samverkan användes till stor del för att skapa en gemenskap bland barnen. I skola A användes leken i samverkan även som ett lärande där barnen själva fick undersöka och experimentera med olika material.

Syftet med denna uppsats är att belysa pedagogers uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lärande i grundskolan och träningsskolan samt på vilket sätt pedagoger tillämpar lek i sin undervisning.Synen på lek har varierat under tidens gång. Leken har tillmätts stor betydelse för barn och dess utveckling. I vårt litteraturavsnitt har vi valt att skriva en allmän historisk bakgrund kring lek och olika teorier om lek.Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger i de båda verksamheterna har vi fått en bild av vad lek är för dem och i vilken utsträckning de använder sig av leken i sin undervisning.Resultatet av vår undersökning visar att pedagogerna i de båda verksamheterna anser att leken har betydelse för barnets utveckling och lärande. Leken används i båda verksamheterna på olika sätt och i varierande utsträckning..

Examensarbetet är en kvantitativ undersökning om vadniondeklassare på två grundskolor i en västsvensk kommun anserom bedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa. Valetutav niondeklassare beror på att de har erfarenhet från att tidigareha blivit bedömda och betygsatt. Syftet med det här examensarbetetär att undersöka vad eleverna i niondeklass har för syn påbedömning och betygsättning i ämnet Idrott och hälsa.Kunskaperna om betygskriterierna och kursmålen i ämnet Idrottoch hälsa är dåliga. Niondeklassarna är positiva till bedömningenoch betygsättningen i ämnet. Fler elever skulle inte delta i ämnetom man inte blev bedömd.

Denna undersökning syftar till att få reda på hur lärarna agerar vid fusk och hur fusket påverkar dem. Fuskhanterning och möjliga förändringar samt förebyggande åtgärder för att motverkar fusk i skolan är också aktuella i denna studie. Svaren fås genom intervjuer med lärarna på en kommunal grundskola och Komvux i Södra Sverige. Undersökningen visar att lärarnas agerande och fuskhantering varierar och att det inte finns någon officiell fuskpolicy på grundskolarna. Många lärare påverkas personligt vid fusk och de är osäkra på sin fuskhantering, men tycker inte fusk är ett stort problem i skolan.

Syftet med denna studie var att får mer kunskap om hur skolan kan bli bättre på att organisera lärares kompetensutveckling. Fem grundskollärare har intervjuats om vilken kompetensutveckling de anser sig behöva för att de ska kunna möta sina elevers behov. Den form för kompetensutveckling lärarna önskade stämmer väl överens med hur några forskare anser kompetensutveckling ska utformas för att den ska få effekt på elevers lärande och utveckling. Det innehåll lärarna önskade stämde väl överens med lokala och nationella utvecklingsområden. Det stämmer överens så mycket att jag ifrågasätter om elevernas behov verkligen tas i beaktande. Jag menar att utmaningen för skolledare blir att lyssna på lärarnas önskemål om innehåll och utformning av deras kompetensutveckling..