Kemikalieindustrin i Europa står inför en stor förändring. En ny lagstiftning kallad REACH - Registration, Evaluation, Authorization of Chemicals ska ersätta ett 40- tal äldre lagar som reglerade hantering av kemiska preparat. Syftet med den nya kemikalielagstiftningen är bland annat att främja utbytet av farliga kemikalier till miljövänligare alternativ. Den stora förändringen består av att företag som inom EU ska tillverka eller importera kemiska produkter, måste registrera applikationsområdet för dessa produkter och de ingående ämnena. REACH är tänkt att öka transparensen i branschen och underlätta den administrativa hanteringen kring produkt och säkerhetsdata.

Frisörers arbete med preparat som påverkar hårets kemiska uppbyggnad ökar och därmed även felbehandlingar på salonger. Detta skapar frågor kring från gymnasieutbildningen nyexaminerade frisörers kunskaper kring hur frisörers arbetsmaterial, det vill säga kunden, fungerar i samverkan med den kemiska behandling som utförs. Forskning kring hår finns då produktionen av produkter är enorm, men frågan är om frisörerna som användare av produkterna sitter på kunskapen kring håret och om de använder den kunskapen när de arbetar med kunden.Fokus som använts i studien är grundade på tre områden. Dessa presenteras som: Kund som helhet eller bara hår? Undervisningens styrkor och svagheter samt Yrkesutövandets förutsättningar.Resultaten visar respondenters erfarenheter i arbetets fokusområden utifrån utbildningens inriktning.

Kemikalieindustrin i Europa står inför en stor förändring. En ny lagstiftning kallad REACH - Registration, Evaluation, Authorization of Chemicals ska ersätta ett 40- tal äldre lagar som reglerade hantering av kemiska preparat. Syftet med den nya kemikalielagstiftningen är bland annat att främja utbytet av farliga kemikalier till miljövänligare alternativ. Den stora förändringen består av att företag som inom EU ska tillverka eller importera kemiska produkter, måste registrera applikationsområdet för dessa produkter och de ingående ämnena. REACH är tänkt att öka transparensen i branschen och underlätta den administrativa hanteringen kring produkt och säkerhetsdata.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur verksamma förskollärare tolkar denaturvetenskapliga delarna i den reviderade läroplanen. Speciellt fokus ligger på begreppen?kemiska processer? och ?fysikaliska fenomen?. Studien har även för avsikt att utreda omförskollärare känner sig förtrogna med det naturvetenskapliga innehållet i uppdraget. För attundersöka syftet har 11 kvalitativa intervjuer med verksamma förskollärare genomförts.Urvalet har gjorts utifrån att försöka få så stor spridning på intervjuobjekten som möjligt.Resultatet har redovisats i anslutning till teman som rör frågeställningarna för studien.De slutsatser som framkommer från resultatet är att naturvetenskapen i förskolan kan tolkassom en typ av naturfostran.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares inställning till kemi och fysik i förskolan. Som metod för studien användes kvalitativa intervjuer där förskollärare i olika åldrar, antal verksamma år och kommuner intervjuades. Tidigare genomförd studie visade att förskollärare arbetar i mindre utsträckning eller inte alls med fysik och kemi. Skolverket fastslog att ett förtydligande av läroplansmålen gällande naturvetenskap behövde genomföras. I revideringen av läroplansmålet ersattes begreppet naturvetenskapliga fenomen med begreppen enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.

Av Sveriges totala yta utgörs 10 procent av odlad jord och ängsmark. Det finns både konventionella och ekologiska jordbruk i Sverige. Av Sveriges totala jordbruksproduktion utgör konventionella jordbruk den största delen.Dagens jordbruksproduktion går ut på att använda så få resurser som möjligt för att kunna utvinna mesta möjligt vinst. För att göra detta måste växtodlingarna skyddas mot angrepp för att säkerställa produktionsavkastning och god produktkvalitet. Skadeinsekter, ogräs och sjukdomar är tre komponenter som behöver förebyggas med hjälp av effektiva växtskyddsmedel.

Kemiska bekämpningsmedel har länge varit det förhärskande sättet på vilket odlare skyddar grödor, men på senare år har alternativa och säkrare metoder för bekämpning av skadegörare blivit alltmer aktuella. Bakgrunden till detta är en ökad medvetenhet om riskerna förknippade med användningen av kemiska bekämpningsmedel, både för producent och konsument. Handlingsplaner för att minimera användningen av kemiska bekämpningsmedel har satts upp, men för att förverkliga detta krävs det att giftiga preparat ersätts med mindre giftiga alternativ. Genom åren har många alternativa bekämpningsmetoder tagits fram, men ofta har de inte varit tillräckligt pålitliga eller kostnadseffektiva för att odlare skall ta dem i bruk. En av metoderna som länge verkat lovande och som faktiskt nått stor framgång utomlands, är användningen av doftämnen, framför allt feromoner, för bekämpning av skadegörare. Trots att forskningen på feromoner pågått under en längre tid i Sverige, har tillämpningen inte nått någon större framgång annat än med klisterfällor i övervakningssyfte. Varför feromoner inte haft någon genomslagskraft i vårt land har fler orsaker, men beror kanske först och främst på att Sverige inte kunnat registrera produkter för användning annat än med passiva dispensrar.

Arbetsmiljön är en av de viktigaste bestämningsfaktorerna för vår hälsa. Fysiskt ansträngande arbete så som tunga lyft, monotona rörelser samt exponeringar för olika kemiska ämnen kan leda till ökad risk för ohälsa. Brandmän har jämfört med många andra yrkesgrupper annorlunda förutsättningar i sitt arbete, förutom att bekämpa bränder rycker de ut även ut vid exempelvis vid bil- och kemikalieolyckor samt vid djurräddning. I deras arbetsmiljö blir de utsätta för bland annat psykiska, fysiska och kemiska hälsorisker exempelvis genom bränder, bil- och kemikalieolyckor, som kan leda till olika former av cancer och andra fysiska skador/sjukdomar. Syftet med denna studie var att undersöka hur brandmän upplever de hälsorisker som kan förekomma i deras arbetsmiljö.

År 2009 kom EU-direktivet ?Hållbar användning av bekämpningsmedel? som bland annat innehåller begreppet integrerat växtskydd (IPM). Direktivet säger bland annat att år 2014 ska alla jordbruksproducenter inom EU använda sig av integrerat växtskydd. Integrerat växtskydd betyder att man tar hjälp av flera kontrollåtgärder tillsammans med kemisk bekämpning när man reglerar ogräs och växtskadegörare i jordbruket. Målsättningen är att när förebyggande och mekaniska åtgärder används för att kontrollera ogräs och växtskadegörare kan man minska mängden kemisk bekämpning.

Syftet med detta projekt är att med grafisk design upplysa om hälsorisker vi utsätts för genom kemiska tillsatser och bekämpningsmedel i maten. Jag vill förändra uppfattningen om den mat vi äter idag som inte är ekologisk, det val som man oftast gör på grund av att de är det billigaste alternativet. Med på köpet får vi en rad olika hälsorisker. Idag får allt fler barn diagnosen ADHD när de egentligen är glutamatförgiftade. Glutamat är en kemisk tillsats som används som smakförstärkare i livsmedel.

Pipelife Sverige AB, som är en del av Pipelife International, har två fabriker varav en ligger iLjung och en i Ölsremma. Företaget tillverkar plaströr för en mängd olikaanvändningsområden. Rören tillverkas huvudsakligen av termoplasterna PVC(polyvinylklorid, PE (polyeten)och PP (polypropen). Pipelife har i början av 2011 köpt in ettwebbaserat kemikalieregister från företaget Intersolia med namnet iChemistry. Syftet med dethär arbetet är att uppdatera varje kemikalie som företaget använder sig av med informationoch därefter göra riskbedömningar på dessa.

Högåsens vattenverk som förser Nyköping och Oxelösunds tätorter med vatten använder sig av konstgjord grundvattenbildning. Verket har under en längre tid haft besvär med att producera önskad kvantitet dricksvatten. Kapaciteten begränsas av att ur marken pumpat vatten vid höga uttag innehåller järn- och manganhalter som överstiger lagstadgade gränsvärden. I förhoppning om att öka kapaciteten vid vattenverket borrades 2011 en ny grundvattenbrunn, benämnd V7. Kemiska analyser på vattnet från V7 i samband med provpumpning av brunnen visade dock på förhöjda halter järn, mangan samt COD Mn ? kemisk syreförbrukning.För att utreda möjligheterna att använda V7 för dricksvattenproduktion samt komma till rätta med Högåsens mangan- och järnproblem utfördes på vatten från V7 ett pilotförsök, där syresättning och filtrering användes för att reducera halterna av järn och mangan i vattnet.Resultaten visar på att järnhalten reduceras effektivt, medan manganhalten ej förändras genom pilotanläggningen.

Syftet med undersökningen var att se om elevernas förståelse och intresse för kemi påverkas av det sätt med vilken undervisningen bedrivs i ämnet.Arbetet bygger på en jämförande studie mellan två skolor. Den ena skolan arbetar med ett uppgiftsbaserat koncept och den andra bedriver en mer traditionell undervisning.Undersökningen består av fyra moment. Två olika typer av elevenkätundersökningar, auskultationer vid laborationer och teorilektioner, samt bedömning av elevsvar från två provfrågor vilka båda syftar till att belysa elevens förståelse för det efterfrågade. Alla moment har genomförts på de båda skolorna.Resultatet visar entydigt att de elever, som deltagit  i en uppgiftsbaserad undervisning, kan föra kemiska resonemang på en högre nivå och därmed visar de också en djupare förståelse för ämnet än vad de elever som blivit undervisade med så kallade traditionella metoder gör.Eleverna som deltagit i uppgiftsbaserad undervisning rankar kemiämnet högre  bland programmets olika ämnen jämfört med de andra eleverna. Samtidigt som de även visar ett större intresse för vidare studier inom kemi än de elever som deltagit i en mer traditionell undervisning.En anledning till skillnaderna  kan vara att eleverna i den uppgiftsbaserade undervisningen erbjuds många möjligheter till kemiska diskussioner med sina kamrater samtidigt som de uppmuntras till ett modelltänkande, vilket leder till att kemiämnet upplevs mindre abstrakt och därmed mer intressant..

Examensarbetet är utfört på smältverket Rönnskärsverken på uppdrag av Boliden Mineral AB. Kopparhyttan är en elektrisk smältugn för smältning av kopparslig och sekundära material i form av askor, fragmenterat skrot, krossad skärsten, slagger och slam. Beroende på hur det ingående materialet varierar kommer smältans kemiska sammansättning att variera. Variationerna i smältans kemiska sammansättning medför också att de fysikaliska egenskaperna hos smältan varierar och därmed också värmeöverföringen mellan smälta och tapputrustning. En hög värmelast på tapputrustningen medför ett ökat slitage på tapputrustningen och därför behövs en förståelse för de bakomliggande orsakerna för att förebygga och om möjligt undvika detta.De genomförda analyserna visar på att en hög värmelast på tapputrustningen framförallt är kopplad till kopparhalten.

Titel: Hudkrämer ? vad innehåller de? Med fokus på barns hälsa och miljö.Syfte: Att undersöka vad råvarorna i två olika hudvårdsprodukter för barn utgörs av samt deras påverkan på huden och miljön.Bakgrund: Idag används 100 000 olika kemiska ämnen i produkter. Deras reglering är begränsad till dess enskilda effekter men ingen vet hur deras kombinerade verkan är eller hur många som konsumenter kommer i kontakt med. Vid allergier försvåras utredningen i sjukvården, om den alls är möjlig att göra, pga. den stora mängden av kemiska ämnen.