I denna rapport undersöks hur mängden organiskt kol, TOC (Totalt organiskt kol), varierar i tid och rum i Mälarens avrinningsområde, samt vad det är som styr TOC-halten i Mälaren. Det är viktigt att förstå dynamiken hos TOC i Mälaren och i dess avrinningsområde eftersom ökat TOC i vattnet påverkar vattenkvaliteten och orsakar problem vid beredning av dricksvatten. TOC kan bland annat reagera med klor/UV-ljus och bilda cancerframkallande ämnen. Det kan också öka antal mikrober i vattnets distributionssystem.Arbetet omfattar analys av samband mellan elementen, transportberäkningar per ytenhet av elementen till Mälaren och en modelleringsansats för ett av avrinningsområdena. Rapporten innehåller även en jämförelse mellan de olika vattenföringsmodellerna samt uppmätt vattenföring för analys av eventuella systematiska skillnader mellan dessa som påverkar beräkningen av TOC och de andra elementens transport till Mälaren.Analysen av sambanden mellan variablerna TOC (mg/l), kaliumpermanganat förbrukning (KMnO4, mg/l), absorbans_F (F=filtrerad), järn (mg/l), mangan (mg/l) och SO4_IC (sulfat mätt med hjälp av jonkromatografi, mg/l), visade att vissa av dessa variabler är korrelerade med varandra.

En vanligt förekommande laminering är polyuretanskum, som används för att ge egenskaper som mjukhet, komfort och flexibilitet till textiler. Ett användningsområde som tillverkaren och leverantören Borgstena Group Sweden AB använder polyuretan till är lastbilars väggpaneler. De vill dock ersätta den polyuretanskumlaminerade dubbeljerseytrikån som används idag med endast en ren trikåkonstruktion för att slippa problem som dellaminering och minskade töjegenskaper. Dessutom så har den kemiska sammansättningen av polyuretan som används i lamineringen visat sig vara belastande för både miljö och människor. I denna rapport klargörs varför polyuretanskum behöver ersättas och vilka möjligheter som finns i dagsläget för att göra detta.

Lakvatten innehåller ofta stora mängder föroreningar som kan vara skadliga för människor och miljön. På Löt avfallsanläggning som ägs och drivs av Söderhalls renhållningsverk AB (SÖRAB) finns en aktiv deponi för icke-farligt avfall (IFA-deponi) som ger upphov till ett lakvattenflöde med höga halter av ammoniumkväve. Om höga halter av kväve läcker ut i naturen kan det påverka biologiska processer negativt och orsaka problem som övergödning.Fram till 31/12 2014 står Löt avfallsanläggning under prövotid. Under prövotiden har SÖRAB fått ålagt att bland annat utvärdera den kemiska karaktären på samtliga vattenströmmar på anläggningen och optimera vattenreningen för de olika delströmmarna utifrån vattnets karaktär. Under prövotiden har SÖRAB tilldelats provisoriska utsläppsvillkor i form av riktvärden.  På grund av de höga halterna av kväve i lakvattnet från IFA-deponin har SÖRAB haft svårt att klara de provisoriska riktvärden som satts upp för utsläpp av kväve.För att undvika skadlig miljöpåverkan i recipienten dit vatten från anläggningen avleds har SÖRAB utvecklat och konstruerat en pilotanläggning för kontinuerlig biologisk rening (KBR-anläggning) där lakvattnet från IFA-deponin ska behandlas för att reducera utsläppen av kväve från avfallsanläggningen.

Toxoplasma gondii är en obligat intracellulär parasit med kattdjur som huvudvärd och de flesta varmblodiga djur, inklusive människa, som mellanvärd. I mellanvärden bildas vävnadscystor, främst i nerv- och muskelceller, innehållande långsamt delande bradyzoiter. Smittan sprids framför allt via föda kontaminerad med oocystor från kattens faeces, otillräckligt upphettat kött innehållande infektiösa vävnadscystor eller via kongenital överföring. Infektionen är livslång och det har länge antagits att endast immunsupprimerade individer och gravida kvinnor uppvisar allvarliga kliniska symptom. Studier som visat beteendeförändringar hos infekterade immunkompetenta möss har dock lett till forskning gällande eventuella beteendeförändringar hos människa orsakade av T. gondii. Infektion med T.

Sverige har en stor gruvindustri sett i Europeiska sammanhang vilket resulterar i stora mängder gruvavfall som ska omhändertas på ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt. Gruvavfall består av antingen gråberg, som är omineraliserat/oekonomiskt berg som måste brytas av praktiska skäl för att komma åt malmen, eller anrikningssand, som är en restprodukt från anrikningsprocessen. Den vanligaste malmen som bryts är metallsulfidmalm, av 13 aktiva metallgruvor i slutet av 2009 bröts det sulfidmalm i 11 gruvor. Sulfidmalmen har ofta metallhalter av några procent vilket resulterar i stora mängder anrikningssand. Anrikningssanden lagras i stora upplag på plats vid gruvan och när anrikningssanden utsätts för syre oxiderar sulfiderna i anrikningssanden.

Detta är en studie i vilka tekniker som finns för att återskapa naturlig vegetation och problematiken kring detta, med fokus på tillvaratagandet av avbaningsmassor. För att kunna återskapa natur måste man ha förståelse för hur den fungerar. Det är ett ekosystem där växter och jord samspelar med varandra. Jorden i marken är ett samhälle med många olika organismer som verkar tillsammans i ett kretslopp. När jorden läggs på upplag påverkas den, då detta inte är ett naturligt sätt att vara.

Dagvatten bildas då regnvatten inte kan infiltrera marken på grund av hårdgjorda ytor såsom vägar och hustak. Dagvatten är ofta kontaminerat av metaller, näringsämnen och andra föroreningar och bör därför renas i en anläggning innan det når recipient. En allt populärare metod för att omhänderta dagvatten är att anlägga dagvattendammar. I dammarna renas det inkommande dagvattnet genom flera olika processer, varav sedimentation är den viktigaste. År 2006 startades projektet NOS-dagvatten (Norrortskommuner i samverkan) i syfte att erhålla ökade kunskaper om funktionerna hos fem dagvattenanläggningar i Stockholmsområdet. I detta arbete utreds sambandet mellan den kemiska vattenkvaliteten och ekosystemens hälsostatus i Ladbro- och Tibbledammen som ingår i NOS-dagvatten.

I föreliggande rapport redovisas examensarbetet ? Undersökningar av metoder för att minska utsläppen av molybden från reningsverket och deponin för metallhydroxidslam på Sandvik AB iSandviken?. Meningen med examensarbetet var att öka kunskapen om processteg som utfällning och flockning med målet att öka avskiljningen av molybden ur avloppsflödet som renas i reningsverket för Sandvik AB:s anläggningar i Sandviken, samt minska utlakningen av molybden från den deponi för farligt avfall som metallhydroxidslam förvaras på. Molybden används inom Sandvik AB som legeringsmetall, främst för att öka stålprodukters styrka, hårdhet och motstånd mot korrosion.Efter en inledande litteratursökning kunde flera saker konstateras; dels är kunskapen om molybden och dess specier och deras kemiska egenskaper relativt outforskade i jämförelse med de flesta andra metaller, dels är svårigheter med rening av molybdenhaltiga vatten ett problemområde inom vilket inte mycket nytt har hänt sedan sjuttiotalet, mycket beroende på att molybden inte ansetts utgöra någon större risk mot miljö och hälsa. Efter litteraturstudien utfördes en serie laboratorieförsök:Baserat bland annat på en lyckad reningsprocess som används på vatten från en nedlagd gruva,Brenda Mines, utfördes försök där järn(III)hydroxid fälldes ut vid pH-värdena 4,5 och 5,0.

SammanfattningGymnasielärarens naturvetenskapliga förmåga att förankra hållbar kunskap bygger på gymnasieelevernas inre motivation och drivkraft. Utvecklingsmöjligheter för bildningsprocessen är enorma, när läraren har kapaciteten att stimulera och styra tankebanorna mot uppsatta mål. Syftet med skapandet av ett naturvetenskapligt labbkompendium var att utforma en grund för kreativt och analytiskt tänkande för att kunna integrera och synkronisera naturvetenskapliga moment inom biologi, kemi och matematik. Även om didaktiken har gjort framsteg och nya metoder har tagits fram finns det ändå implementeringsproblem att lösa. Problembaserad lärande (PBL) har förutsättningarna att utveckla och stärka elevernas initiativtagande förmåga, analyserande färdigheter och innovativa lösningar.

Avfall och fossila bränslen står för två svåra miljöproblem i världen idag. I takt med att populationen ökar i världen ökar konsumtion och därmed avfallsmängden men också användningen av fossila bränslen. När avfallsmängden ökar växer också behovet för sofistikerade avfallsbehandlingsmetoder och när fossila bränslen fortsätter att dominera energimarknaden så krävs alternativa bränslen. Detta arbete har utförts i syfte att utforska en metod där båda dessa problem hanteras på ett nytänkande sätt. En förgasningsprocess där avfall förgasas och vätgas kan extraheras ur den syntetiska gasen är en ny väg att utforska en avfallshantering där produkten dessutom kan användas som substitut till fossila bränslen.Förgasning är en kemisk återvinningsmetod där ett kolbaserat substrat oxideras i en miljö med begränsad eller ingen tillgång till syre.

Två miljöproblem idag är ökade koncentrationer av växthusgaser i atmosfären och övergödning. Därför är två utmaningar att reducera utsläppen av växthusgaser och flöden av näringsämnen. Ytterligare en utmaning är att trygga energiförsörjningen i en värld där efterfrågan på energi ökar. Nya förnybara energikällor behöver utvecklas både för att trygga energiförsörjningen men även för att minska användandet av fossil energi. En förnybar energikälla är biogas som kan användas till el, värme och fordonsgas.

Rapporten baseras på genomförd litteraturstudie samt provtagningar som genomfördes i Kamlungeforsen, nära utloppet på Kalixälven i norra Sverige under första halvåret 2002. Proven togs dels med hjälp av DGT-tekniken och dels med ultrafiltrering för att bestämma koncentrationen av lösta element. Metallspeciering innebär att man tar reda på i vilken fas spårmetallerna befinner sig i ? lösta joner och komplex, kolloider eller partiklar. Många spårmetaller är viktiga för liv, men kan också fungera som gifter beroende på koncentrationen.

Under andra delen av 1900-talet utvecklades ett stort antal kemiska bekämpnings-medel (pesticider) som gav goda kontrolleffekter mot ogräs och växtskadegörare. Dessa medel blev vanliga att använda inom det konventionella lantbruket. Under senare år har dock resistens mot bekämpningsmedel börjat utvecklas hos insekter, svampar och ogräs. Vidare har antalet tillgängliga pesticider minskat på marknaden beroende bland annat på ökade krav på låg miljöpåverkan. År 2009 tog Europeiska unionen (EU) beslut om direktivet ?Hållbar användning av bekämpningsmedel?.

LKAB deltar i ett forskningsprojekt som går under namnet ULCOS (Ultra Low CO2 Steelmaking), där det övergripande målet är att minska koldioxidutsläppen med 50% vid stålframställningen. Inom ULCOS innebär ett av delprojekten att chargera delvis reducerad pellets (LRI, Less Reduced Iron) i masugnen. LRI är en produkt som är delvis reducerad till en metalliseringsgrad på ca 65%. I denna studie används nio olika typer av pellets för LRI framställning. Dessa är KPBO, KPRS, MPBO, KPBA, HYL samt fyra nya pelletprodukter som framställs från filtrerad KPC slig i pot furnace anläggningen vid CK-laboratoriet i Malmberget.

Examensarbetet har utförts på uppdrag av Banverket Norra banregionen. Syftet var dels att identifiera vilka föroreningar som finns på Gällivare bangård, dels att få en uppfattning om toxicitetstest, främst bioluminescenta test och att utföra en screening med vatten från Gällivare bangård med ett bioluminescent bakterietest. Försök gjordes även med en metallösning av koppar och PAH-förorenat vatten samt en blandning av koppar och PAH. EC50-värden efter 15 och 30 minuter har beräknats för de vattenprov där så varit möjligt. Vattnet från Gällivare bangård analyserades på laboratorium för att om möjligt kunna identifiera vilka eller vilket ämne som ger upphov till eventuell toxicitet.