MÀnniskans förhÄllande till naturen Àr inte hÄllbart. Vi konsumerar mer Àn vad naturen kan Äterskapa och den utveckling vÄra mÀnskliga samhÀllen har mÄste göras hÄllbar för att vi ska ge framtida generationer möjlighet till ett bra liv. Men hur fÄr man mÀnniskor att Àndra sig, vad Àr det som styr vÄrt handlande? Finns det sÀtt att kommunicera information som underlÀttar för mottagaren att ta den till sig och omsÀtta den i sitt liv, sin vardag och sin konsumtion? Syftet med detta examensarbete har varit att studera hur mÀnniskor upplever och reagerar pÄ information om hÄllbar konsumtion. För att studera syftet har en kvalitativ experimentell undersökningsmetod anvÀnts, som utgjorts av en kommunikationsmodell som testats i fokusgrupper.

Studier har visat att utrustningsorsakade munhÄleskador Àr vanligt hos svenska rid- och travhÀstar i trÀning. Förekomst av utrustningsrelaterade skador pÄ regelbundet ridna IslandshÀstar finns dock inte beskriven i litteraturen. Inte heller har ett tÀvlingsmoments eventuella inverkan pÄ munhÀlsan hos hÀstar undersökts. Tre olika grupper av IslandshÀstar i olika rid/trÀningsstatus har undersökts. Grupp 1 bestod av tÀvlande hÀstar som precis avslutat ett tÀvlingsdeltagande.

Uppsatsen syftar till att granska den svenska och EG-rÀttsliga lagstiftningen av relevans för dagvatten, för att utreda om det finns ett rÀttsligt system som garanterar en effektiv hantering av dagvattenfrÄgor. Granskningen har genomförts via att studera naturvetenskapligt material rörande dagvatten och dess miljöpÄverkan, relevant lagstiftning pÄ dagvattenomrÄdet samt övriga rÀttskÀllor, rapporter och examensarbeten. Resultat visade att det finns ett rÀttsligt system för att hantera dagvattenfrÄgor i svensk rÀtt. Specifika krav gÀllande dagvatten framkom, bÄde i EG-rÀttslig och i svensk lagstiftning. Positivt var Àven att samtliga verksamheter som ger upphov till dagvatten rÀknas som miljöfarliga och i mÄnga fall Àven omfattas av tillstÄnds- eller anmÀlningsplikt, samt att dagvattenfrÄgor faktiskt ofta regleras genom villkor vid prövning om tillstÄnd till miljöfarlig verksamhet.

Bakgrund: Över 150 000 mĂ€nniskor i Sverige behandlas Ă„rligen för hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdom. En vanlig form Ă€r ateroskleros, Ă„derförkalkning. Av alla de som idag avlider pĂ„ grund av annan orsak Ă€n naturligt Ă„ldrande, gör de flesta det av komplikationer till aterosklerossjukdom. En av dessa komplikationer Ă€r aortaanerysm, mera kĂ€nt som ?pulsĂ„derbrĂ„ck?.

Det finns svÄrigheteratt uppnÄ goda dagsljusförhÄllanden i byggnader idag. StÀder förtÀtas, Ätstramande energikrav och bristande kunskap Àr nÄgra av de bidragande faktorerna. Miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnads indikator 12 dagsljusbygger pÄ Boverkets byggreglers (BBR) allmÀnna rÄd. Till skillnad frÄn BBR krÀver Miljöbyggnad verifiering, vilket har visat att dagsljuskravet Àr svÄrt att uppnÄ. Syftet med rapporten var att undersöka hur dagsljusindikatorn upplevs.

Bakgrund: Över 150 000 mĂ€nniskor i Sverige behandlas Ă„rligen för hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdom. En vanlig form Ă€r ateroskleros, Ă„derförkalkning. Av alla de som idag avlider pĂ„ grund av annan orsak Ă€n naturligt Ă„ldrande, gör de flesta det av komplikationer till aterosklerossjukdom. En av dessa komplikationer Ă€r aortaanerysm, mera kĂ€nt som ?pulsĂ„derbrĂ„ck?.

Denna Kandidatuppsats intresserar sig för humankapitalets roll i svenska industriföretagens Ă„rsrapporter Ă„ren 2007 och 2011. Ämnesvalet grundar sig i faktumet att tidigare forskning kring humankapital fokuserat pĂ„ tjĂ€nsteföretag, trots att vi idag lever i ett kunskapssamhĂ€lle dĂ€r humankapitalets betydelse borde vara av relevans Ă€ven inom verkstadsindustrin eftersom Ă€ven industrin krĂ€ver alltfler högutbildade medarbetare. Uppsatsen analyserar de sĂ„ kallade Konradvariablerna, det vill sĂ€ga nyckeltalsmĂ€tning av humankapital. Konradvariablernas utveckling undersöks samt jĂ€mförs med kontrollvariabeln produktivitet. Resultatet visar att redovisningen av icke obligatoriska Konradvariabler har minskat mellan de tvĂ„ undersökningsĂ„ren, 25 % av de 16 undersökta Konradvariablerna redovisades Ă„r 2007 mot 20 % Ă„r 2011. Vidare pĂ„visas ett starkt samband mellan förĂ€ndringen av produktivitet och förĂ€ndringen av de tvĂ„ Konradvariablerna vinst per anstĂ€lld och förĂ€dlingsvĂ€rde per anstĂ€lld hos de enskilda undersökningsobjekten.

Syftet med studien Àr att undersöka hur barns sprÄk frÀmjas och utvecklas hos förskolans yngsta barn och pÄ vilket sÀtt detta genomförs i praktiken pÄ förskolan. Studien genomförs med fokus pÄ innehÄllet i samlingar. Samlingarnas innehÄll analyseras med Vygotskijs teori i Ätanke genom att intervjua förskollÀrare och observera samlingar med fokus pÄ de tre teoretiska begreppen involvering, delaktighet och autonomi. Resultatet visar att förskollÀrarna anvÀnder sig av principerna involvering, delaktighet och autonomi genom samlingarnas olika Äterkommande aktiviteter sÄsom upprop, höglÀsning, ramsa, sÄnglek och avslutning. Studien visar Àven att förskollÀrarna följer tvÄ olika modeller som bestÄr av Bornholmsmodellen och förskollÀrarnas egen modell.

Stora delar av vÀrlden genomgÄr idag en omfattande urbanisering, dÀr allt fler flyttar frÄn land till stad. Samtidigt ges diskussionen om hÄllbar utveckling mer och mer relevans och utrymme. Som en följd av rÄdande urbaniseringstrender tycks resonemang kring miljömÀssig hÄllbar utveckling ofta beröra hur de urbana strukturerna ska kunna komma att möta framtidens klimatutmaningar, snarare Àn att alternativa strukturer lyfts fram som möjliga, mer miljövÀnliga, alternativ. Denna uppsats syftar till att ge en djupare förstÄelse för vilken betydelse relationen mellan stad och landsbygd har för en miljömÀssigt hÄllbar utveckling. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i en beskrivning av och diskussion kring miljömÀssig hÄllbarhet (och icke-hÄllbarhet) i staden respektive pÄ landsbygden. Denna beskrivning och diskussion ligger sedan till grund för en analys av huruvida Region SkÄne förhÄller sig till de miljömÀssiga fördelar en stÀrkt relation mellan stad och landsbygd innebÀr.

Under systemutvecklingsprocesser mÄste man alltid genomgÄ ett arbetsmoment dÀr systemutvecklingsobjektet testas för att kvalitetssÀkras. Men vem kvalitetssÀkrar det arbetssÀtt som anvÀnds vid testningen? Denna magisteruppsats gÄr ut pÄ att ta fram ett arbetssÀtt för att svara pÄ frÄgestÀllningen ?Hur vet vi att vi gör rÀtt??. Det som vi tog fram Àr en utvÀrderingsmetod för testprocess inom systemutveckling. För att utvÀrderingsmetoden skall vara vÀrdefull tog vi fram ett antal kriterier som vi arbetade mot under framtagningen av metoden.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elevers lÀrande influeras av samspel elever emellan i klassrummet. De frÄgestÀllningar som har besvarats Àr följande: Hur skiljer sig lÀrandet Ät beroende pÄ vem eleverna sitter bredvid i klassrummet? Hur tÀnker pedagogen om lÀrande, genom samspel elever emellan i klassrummet?. Det empiriska materialet samlades in pÄ en skola, i en tredjeklass. Fem observationstillfÀllen Àgde rum i klassen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer och motiv som ligger till grund för en missbrukares beslut att söka vÄrd och behandling. Vidare har syftet varit att undersöka om beslutet grundar sig pÄ individens egen insikt om sin problematik eller om det Àr ett resultat av omgivningens och nÀtverkets krav. Studien var av fenomenologisk karaktÀr dÄ vi hade för avsikt att studera vad det Àr som gör beslutet till vad det Àr, d.v.s. finna essensen i vad det Àr som pÄverkar och samspelar med beslutet. För att uppnÄ syftet har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod med en abduktiv ansats.

Begreppet landskap kan betyda bÄde utsiktslandskap, sÄ som det anvÀnds pÄ engelska , och omrÄde, region, som Àr grundbetydelsen i de germanska sprÄken. Torsten HÀgerstrand introducerade i början pÄ 1990-talet begreppet förloppslandskap, som vÀnder sig mot ett statiskt betraktande av landskap och istÀllet tar fasta pÄ landskapets processer. MÄlet med denna litteraturstudie Àr att presentera en översikt av förloppslandskapets idéer. Syftet Àr att med detta som bakgrund föra en diskussion kring förloppslandskapets relevans i dagens planeringssituation. Europeiska landskapskonventionen företrÀder en landskapssyn dÀr samspelet mellan natur och samhÀlle betonas, men till skillnad frÄn förloppslandskapet sÄ Àr fokus instÀllt pÄ mÀnniskans upplevelse.

Vi har utgÄtt frÄn de strukturella ojÀmlikheterna som finns i det Bolivianska samhÀllet, och insett att dessa mÄste reduceras för att skapa ett mera fungerande samhÀlle. Vi har valt att göra en undersökning kring hur dessa strukturella ojÀmlikheter kan förminskas. För att göra detta har vi utfört en fÀltstudie i Bolivia dÀr vi genom intervjuer och observationer studerat en social organisation belÀgen i El Alto, kallad FEJUVE. Vi har fokuserat pÄ hur denna genom sitt arbete och organisation pÄverkar det Bolivianska samhÀllet, sÄvÀl positivt som mindre positivt. Vi har valt ut fem olika aspekter av organisationen som vi har undersökt i sÀrskilt djup detalj, dÄ vi anser att dessa har en speciell relevans i kampen mot utraderandet av strukturella ojÀmlikheter.

Signalspaning har sedan lÀnge varit en förmÄga som Sverige genomfört och under kalla kriget blev det klart att ge-nomförandet av dessa uppdrag inte var helt ofarliga. Med hÀnsyn till att det nuvarande systemet Àr pÄvÀg att bli Àldre bör en planering av ett ersÀttande system vara lÀmpligt att genomföra i nÀrtid.Syftet med föreliggande Studie Àr att genom en systemanalys kunna finna en lÀmplig ersÀttare till den nuvarande plattformen för signalspaning, Gulfstream GIV-SP. Det system som har anvÀnts som jÀmförande plattform Àr den obemannade plattformen Global Hawk vilket Àr en toppmodern farkost framtagen av USA som en strategisk UAV. Plattformarna har för att fÄ relevans jÀmförts emot de grundlÀggande förmÄgorna UnderrÀttelse/Information, UthÄllig-het samt Skydd vilket medför att prestandan kopplas till dessa.Resultatet av uppsatsen pÄvisar att prestandamÀssigt kopplat mot de grundlÀggande förmÄgorna sÄ Àr Global Hawk bÀttre Àn det nuvarande systemet och de skillnader som en UAV medför Àr positiva. Vad gÀller just underrÀttelse sÄ Àr systemen relativt lika potenta men nÀr det gÀller uthÄllighet och skydd Àr den obemannade plattformen framstÄende.Slutsatsen av studien Àr att Global Hawk just nu Àr en plattform som kostnad sett Àr för dyr för det svenska försvaret och Àr pÄ sÄ sÀtt inte aktuell i nÀrtid.