Med grund i retorikens Äterkomst i Àmnesplanen för svenskÀmnet pÄ gymnasiet Àr uppsatsens syfte att genomlysa retorikens plats i undervisningen, att undersöka lÀrares förhÄllningssÀtt till och genomförande av undervisning i muntliga framstÀllningar. Syftet har konkretiseras genom de tvÄ frÄgestÀllningarna: Vilket förhÄllningssÀtt uppvisar svensklÀrare pÄ gymnasiet till muntliga framstÀllningar, med avseende pÄ betydelse för elevers betyg och kompetens samt dess relevans i förhÄllande till andra moment i kursen? Hur ser svensklÀrare pÄ organisationen av muntliga framstÀllningar i svenskÀmnet? För att leva upp till syftet och besvara frÄgestÀllningarna har tre halvstrukturerade djupintervjuer genomförts, och dessutom har tvÄ informanter lÀmnat in listor pÄ de begrepp som anvÀnds i undervisningen kring muntliga framstÀllningar. BÄde tidigare forskning och uppsatsens undersökning visar pÄ skilda förhÄllningssÀtt gÀllande muntliga framstÀllningar i svenskÀmnet och dessutom framkommer varierande organisation av undervisningen. Inget enhetligt resultat uppnÄs, istÀllet pÄvisar uppsatsen en bristande konsensus i frÄgan..

Syftet med vÄr forskning Àr att undersöka huruvida mÀnniskors uppfattning av en logotyp Àr beroende av dess fÀrgsÀttningen. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats med ett induktivt förhÄllningssÀtt. Empirin vi har anvÀnt oss av har vi samlat in genom tjugoÄtta intervjuer, vilka har legat till grund för vÄrt fortsatta arbete. De teorier vi valt att anvÀnda oss av behandlar fÀrg i kombination med kÀnslor, logotypers utformning, omedvetna och medvetna fÀrgupplevelser samt samspelet mellan fÀrg och form. Dessa teorier har anvÀnts för att analysera vÄra intervjuer och för att sedan dra slutsatser.

Medielandskapet har förÀndrats till följd av de digitala mediernas framvÀxt. DÄ det finnas allt fler anvÀndare av sociala medier Àr det viktigt för företag att veta hur de ska nÄ ut till konsumenterna. Instagram har 200 miljoner aktiva anvÀndare varje mÄnad. Att veta vilka bilder som bÀst nÄr ut till anvÀndarna, varför de vÀljer att interagera med företag och vilka behov de uppfyller Àr betydelsefullt att fÄ kunskap om.Syftet med uppsatsen Àr att se om anvÀndare av Instagram följer och interagerar med företag beroende pÄ vilken typ av bild de vÀljer att lÀgga upp. Detta har undersökts genom tio semistrukturerade intervjuer dÀr de intervjuade fick se bilder frÄn tvÄ företags Instagram-konton.

Tidigare forskning har pekat pÄ samband mellan sjÀlvkÀnsla och sjÀlvupplevd stress vid akademiska studier. Hög sjÀlvkÀnsla har varit en skyddsfaktor mot stress och medfört ett psykologiskt vÀlbefinnande hos studenter. Det har dock förekommit bÄde kulturella och demografiska skillnader gÀllande sjÀlvkÀnsla och stress. Syftet med denna studie var att undersöka svenska högskolestuderandes demografiska variabler kön, Älder, civilstatus, arbete och barn samt globala sjÀlvkÀnsla i relation till upplevd stress. Deltagarna i studien var 111 högskolestudenter vid 2 högskolor i Mellansverige, varav 74 kvinnor.

Uppsatsen behandlar third party ownership (TPO) inom den professionella fotbollen da?r fokus fra?mst ligger pa? den europeiska toppfotbollen. Vidare tas fotbollens autonoma sta?llning till samha?llets o?vriga grenar upp och belyses. Syftet med uppsatsen a?r till stor del att belysa en problematik som den traditionella juristka?ren inte anammat.

Antropologer anstÀlls idag av amerikanska försvarsmakten inom Human Terrain System. Denna enhet skall med sin expertiskunskap leverera socio-kulturell data till militÀra beslutsfattare pÄ högre nivÄer. Detta har i USA vÄllat stor debatt, frÀmst vad gÀller den vetenskapsetiska aspekten av projektet. Kritiker till HTS menar att det strider emot vetenskapsetiska riktlinjer och god vetenskaplig sed att bedriva forskning pÄ mÀnniskor dÀr risk föreligger att de kan komma till skada. Syftet bakom uppsatsen Àr att kartlÀgga debatten för att se hur denna har förts mellan debattörerna.Debatten har analyserats utifrÄn artiklar, internetmaterial, samt litterÀra kÀllor.

Syftet med detta examensarbete var att utifrÄn ett religionsvetenskapligt perspektiv analysera begreppet ?icke-konfessionell?. Studien genomfördes i form av en fallstudie, dÀr jag valde att kartlÀgga hur gymnasielÀrare vid samhÀllsprogrammet i en skola i Norrbotten tolkade begreppet ?icke- konfessionell?. Med hjÀlp av uppsatsens bakgrund analyserade jag vilka konsekvenser deras tolkning av begreppet fick för undervisningen.

Introduktion/Problembakgrund: Earnings management (EM) Àr ett problem för bÄde det enskilda företaget och samhÀllet. EM innebÀr att företagsledningen manipulerar resultatet i syfte att vilseleda externa intressenter. Konsekvenserna av EM Àr ett minskat förtroende för den finansiella rapporteringen, vilket resulterar i en ineffektiv kapitalallokering. Tidigare studier i Nya Zeeland har konstaterat att sammansÀttningen av fastighetsportföljen pÄverkar benÀgenheten till EM. DÀremot gÄr resultatet inte att generalisera i andra lÀnder, eftersom det finns skillnader i lagstiftningen.

Följande empiriska studie har som syfte att ta reda pÄ hur grundsÀrskolelÀrare anvÀnder sig av betyg i sitt arbete, vad dessa enligt lÀrarna har för relevans för eleverna samt om de anser att betygen Àr en exkluderande faktor ute i samhÀllet. Studien bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med fem grundsÀrskolelÀrare. Av intervjuerna framgick det att inte alla lÀrare anvÀnder sig av kursplanen i sitt vardagliga arbete och att eleverna, enligt lÀrarna, sÀllan ser en koppling mellan betygsgrundande mÄl och skolarbete. Vidare uppges oro över att i framtiden inte kunna sÀtta betyg utifrÄn elevens egna förutsÀttningar och att inskrivningen av en elev i sÀrskolan har livslÄnga konsekvenser oavsett vilka betyg en elev kan uppnÄ. En slutsats av studien Àr att betygen frÄn grundsÀrskolan endast Àr till för eleven och lÀraren vid det tillfÀllet de ges eftersom betygen inte anvÀnds för ansökning till vidare utbildning och/eller arbete.

Internets utveckling har skapat nya förutsÀttningar för mÄnga företag i medieindustrin. För Sveriges Radio AB mÀrks detta exempelvis i den problematik som uppstÄtt i att integrera den digitala verksamheten i produktivitetsmÀtandet. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att studera SR och identifiera vilka problem som finns i anvÀndandet av ett traditionellt produktivitetsmÄtt, för att sedan analysera och bidra till diskussion kring vad som Àr relevant att mÀta i Internetbaserad verksamhet. Uppsatsen Àr en explorativ studie av kvalitativ karaktÀr dÀr vald teori samt tvÄ modeller som beskriver kategorisering av prestationsmÄtt och produktivitet och dess koppling till andra relevanta begrepp utgör grunden för analys och diskussion. De slutsatser som framkommit Àr att de traditionella produktivitetsmÄttet tappat relevans och att nya metoder för att mÀta output och vÀrde i digital verksamhet Àr önskvÀrt.

Det allt mer globala företagandet har bidragit till skapandet av IFRS 7, vilket Àr en gemensam standard för upplysningar rörande risker för finansiella instrument. För noterade bolag med rÀkenskapsÄr som börjar 1 januari 2007 Àr den nya standarden obligatorisk. Detta innebÀr att Àven ickefinansiella företag mÄste tillÀmpa den.Studien inriktar sig pÄ att analysera hur svenska industriföretag har tillÀmpat de nya kraven pÄ redovisning som IFRS 7 stÀller pÄ upplysningarna för kredit-, likviditets- samt marknadsrisk. Data har inhÀmtats frÄn 2007 Ärs Ärsredovisningar och författarna avser att utgÄ frÄn hur de kvalitativa egenskaperna relevans, begriplighet, tillförlitlighet och jÀmförbarhet pÄverkas av införandet.Författarna kommer i slutsatserna fram till att de studerade industriföretagen lever upp till de högre kraven pÄ upplysningar som behandlar deras finansiella instrument, men att skillnader i omfattning och upplÀgg förekommer. De kvalitativa egenskaperna pÄverkas övervÀgande positivt.

Sex- och samlevnadsundervisningen Àr ett omdebatterat Àmne i dagens samhÀlle sedan 1955, dÄ Àmnet blev obligatorisk i skolan utan tydliga riktlinjer. Avsaknaden av riktlinjer har medfört en diffus styrning och en förskjutning av undervisningens ansvar inom skolan, vilket har bringat missnöje bland aktörer, dÀr framförallt elever kommer i klÀm. Syftet med denna studie Àr att undersöka olika uppfattning om sex- och samlevnadsundervisningen för Ärskurs 8 i grundskolan. VÄr frÄgestÀllning blir sÄledes: Hur ser deltagarnas bild ut av sex- och samlevnadsundervisningen ut? Vilka likheter och skillnader finns det mellan deltagarna? Studien beskriver problemomrÄdet sex- och samlevnadsundervisningen utifrÄn ett historiskt perspektiv samt presenterar skolans styrdokument.

Syftet med denna litteratur studie var att undersöka vetenskaplig litteratur om hur sjuksköterskan och övrig sjukvÄrdspersonal bemöter och vÄrdar patienter med missbruksproblem. Begreppet missbruk innefattar alla former av missbruk av bÄde narkotika och alkohol. Artiklarna skulle handla om patienter med ett missbruk och deras möte med vÄrden. Litteratursökningen har skett i följande databaser: Science Direct (Elsevier) PubMed , Blackwell Synergy. Urvalet skedde utifrÄn relevans till syfte och frÄgestÀllningar.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur tvÄ av Sveriges största dagstidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet, valt att beskriva greker och Grekland under en av den finansiella krisens första intensiva rapporteringsperioder under 2011. Min avsikt har varit att utifrÄn ett diskursanalytiskt perspektiv, undersöka huruvida vissa teoretikers, bland annat Simon Cottle och Teun Van Dijks pÄstÄenden om mediernas framstÀllning av vissa grupper under pÄgÄende krissituationer stÀmmer överens med Dagens Nyheters och Aftonbladets framstÀllning av grekerna under den ekonomiska krisen.I uppsatsen har jag fördjupat mig i sex artiklar. Genom att ha studerat den litteratur av relevans för mitt arbete har jag velat undersöka huruvida det gÄr att koppla teorierna i litteraturen till artiklarnas innehÄll.Efter att ha analyserat de sex artiklarna som publicerats under en av de mest bevakade perioderna under 2011 Àr min uppfattning att flertalet av de tidigare nÀmnda teoretikers pÄstÄenden om mediernas framstÀllning av vissa grupper (i detta fall greker), under pÄgÄende krissituationer, stÀmmer överensstÀmmer med Dagens Nyheters och Aftonbladets framstÀllning av grekerna under juni 2011..

Energimyndigheten har drivit ett projekt kallat ?FörbÀttrad energistatistik i bebyggelsen? för att fÄ mer kunskap om energianvÀndningen i byggnader.  Denna rapport fokuserar pÄ ?MÀtning av hushÄllsel pÄ apparatnivÄ? som var ett delprojekt.Diverse regressionsmodeller anvÀnds i denna rapport för att undersöka sambandet mellan elanvÀndningen och de olika förklarande variablerna, som exempelvis hushÄllens bakgrundsvariabler, hushÄllstyp och geografiska lÀge, elförbrukningen av olika elapparater samt antalet elapparater.Datamaterialet innefattar 389 hushÄll dÀr de flesta Àr spridda runt om i MÀlardalen. Ett fÄtal mÀtningar gjordes pÄ hushÄll i Kiruna och Malmö.Slutsatsen vi kan dra frÄn denna uppsats Àr att hushÄllens bakgrund, hustyp, geografiska lÀge och antal elapparater samt dessa apparaters typ har relevans för elförbrukningen i ett hushÄll..