Tidigare studier berör frÀmst funktion, praktik, innehÄll och relevans i den muntliga rapporten. NÀr det gÀller omvÄrdnad i den muntliga rapporten hittades ingen vetenskaplig litteratur. Författarna i den hÀr studien anser att omvÄrdnad Àr lika viktig som medicinen i patientvÄrden. Syftet Àr att belysa omvÄrdnad i den muntliga rapporten mellan sjuksköterskor. En observationsstudie utfördes pÄ sex avdelningar pÄ ett sjukhus i Skaraborg.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur arbetet med Skol-Komet gick till i arbetslagen som gick kursen och hur handledningen följdes och förstods, vid en mellanstor skola i Mellansverige, samt hur det fortskred efter avslutad kurs, relaterat till kursmaterialet.Detta görs genom observationer av den egna undervisningen, kvalitativa intervjuer av pedagoger och textanalys av handledningen. Resultatet visar att handledningen uppfattas som lÀtt att förstÄ, Àven om inte alla omrÄden prövas och valda delar anvÀnds efter avslutad kurs. Tendenser som anas, trots det ringa urvalet, Àr att ÄtertrÀffar behövs för vidmakthÄllandet och för att fÄ en större programtrohet. Arbetet visar ocksÄ pÄ relevans för anvÀndandet av Skol-Komet, nÀr det gÀller uppförandeproblem av olika slag, bÄde genom studier av litteratur och i det praktiska arbetet..

Personal inom vÄrd och omsorg stÄr för de högsta sjukskrivningstalen och rapporterar hög andel arbetsrelaterade besvÀr. Den psykosociala arbetsmiljön har enligt flera studier försÀmrats sedan 1990-talet och de höga ohÀlsotalen har sannolikt ett samband med detta. Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön och kan anlita företagshÀlsovÄrd för arbetsmiljöinsatser. Personalhandledning Àr en liten och marginaliserad del av företagshÀlsovÄrdens utbud. Studiens syfte var att via en kvalitativ intervjustudie med handledare och handledda, belysa erfarenheter av företagshÀlsovÄrdens handledning med personalgrupper inom vÄrd och omsorg, för att undersöka dess relevans för arbetsmiljön och dess plats inom företagshÀlsovÄrden.

I denna studie undersöks hur bedömning av muntlig performans sker i en befintlig verksamhet av svenska för invandrare (sfi), och pÄ vilket sÀtt processbarhetsteorin kan ha relevans för bedömning av andrasprÄksinlÀrares muntliga performans. Studien baseras pÄ ett pedagogiskt samtal med fyra verksamma sfi-lÀrare och en jÀmförelse av muntlig performans mellan tvÄ godkÀnda och tvÄ ej godkÀnda andrasprÄksinlÀrare pÄ sfi:s kurs D utifrÄn processbarhetsteorin. Studien visar att lÀrarna inte anvÀnder nÄgot grammatiskt bedömningsverktyg utan istÀllet förlitar sig pÄ intuitiv bedömning av hur inlÀrarna förmedlar ett visst budskap. JÀmförelsen utifrÄn PT visar att de godkÀnda andrasprÄksinlÀrarna har nÄtt högre nivÄ av processbarhet, vilket visar pÄ större grammatisk kompetens av de godkÀnda inlÀrarna, i jÀmförelse med de ej godkÀnda inlÀrarna.I studien argumenteras för att processbarhetsteorin, i kombination med andra verktyg, Àr anvÀndbara bÄde som bedömnings- och didaktiskt verktyg vid muntlig performans..

Syftet med uppsatsen Àr att genom en fallstudie undersöka pÄ vilket sÀtt en specifik skola belÀgen i Uppsala arbetar med traumatiserade flykting - elever. För att uppfylla syftet har jag anvÀnt mig av kvalitativa samtalsintervjuer med kurator, bildlÀrare, musikterapeut samt bildterapeut. Resultatet pekar pÄ att skolans sÀtt att arbeta stÀmmer överens med den forskningsöversikt som gjorts för uppsatsen. Exempelvis finns pÄ skolan tillgÄng till estetiska uttrycksmedel, sÄ som bild och musik. Lektioner av estetisk karaktÀr Àr mycket gynnsam i arbetet med traumatiserade flyktingelever.

Vi lever i en medieva?rld da?r vi sta?ndigt mo?ter bilder med syfte att pa?verka oss. Det a?r da?rmed viktigt att producera bland annat reklam som sticker ut fra?n ma?ngden och bidrar med na?gonting extra till ma?lgruppen. Att anva?nda celebriteter som ansikte fo?r ett varuma?rke eller produkt o?kar fo?rhoppningen till att fa?nga konsumenternas uppma?rksamhet i en kommunikationsprocess.

Omgivningens ökade krav pÄ ansvarstagande och transparens leder till att företag i allt större utstrÀckning vÀljer att visa hur de arbetar med samhÀllsansvar och hÄllbarhet. Begreppet hÄllbar utveckling syftar till att bedriva en verksamhet som inte Àventyrar kommande generationers behov, och kan sÀgas utgöra kÀrnan i arbetet och redovisningen av ansvarsfrÄgor. Att hÄllbarhetsredovisa innebÀr att företag, utöver den ekonomiska aspekten, Àven redogör för dess sociala och miljömÀssiga pÄverkan pÄ samhÀllet. Ett av de mest accepterade ramverken för detta Àr Global Reporting Initiative (GRI), vars grundsyfte Àr att redovisningen ska bidra till utvecklat hÄllbarhetsarbete.Syftet med studien fokuserar till hur GRI:s riktlinjer kan förbÀttra arbetet för en hÄllbar utveckling. Vi avser att undersöka fallföretaget UmeÄ Energis hÄllbarhetsarbete för att se vilka förutsÀttningar som finns för införandet av en trovÀrdig hÄllbarhetsredovisning.Uppsatsen genomfördes med fallstudien som forskningsstrategi och datainsamlingen bestod av ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer med delar av UmeÄ Energis ledning.

The aim of this study is to illuminate social worker?s perception of social class within the Swedish social service system. This study therefor examine if social class contributes to the production and reproduction of the client and what impact social class has on the interaction between client and social workers. The study was conducted with qualitative semi-structured interviews with social workers from three different departments of social service. The theoretical approach is Yeheskel Hasenfeld?s theory about moral practices in welfare organisations, Michael Lipsky and Roine Johansson?s theories about client construction and Pierre Bourdieu?s class theory.

Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga anvÀndningen av Country of Origin och dess relevans pÄ den globala marknaden genom att undersöka om en landsimage kan relateras till varumÀrke istÀllet för produkt. Uppsatsen har en deduktiv ansats dÄ den grundar sig pÄ tidigare teori inom omrÄdet Country of Origin, positionering samt varumÀrkesstrategier. En kvalitativ undersökning i form av djupintervjuer med valda företag genomfördes för att kunna besvara uppsatsen syfte. Slutsatserna till uppsatsen Àr att Country of Origin inte lÀngre Àr en relevant strategi eftersom varumÀrkets landsimage Àr mer relevant Àn produktens hÀrkomst. För att bÀttre passa dagens marknadsförutsÀttningar behöver COO dÀrför modifieras och ge företag konkreta riktlinjer vid anvÀndningen av marknadsstrategin eftersom landsimage fortfarande anses vara relevant, men dÄ i relation till varumÀrket..

Syftet med denna uppsats har varit att svara pÄ frÄgan: Hur pÄverkar den flödesbaseradelogistiken logistikledningen vid en internationell operation utförd av FM? Genom att kvalitativtanalysera teorin bakom flödesbaserad logistik (Supply Chain Management), ochFörsvarsmaktens logistikledningssystem vid internationella operationer via de tre begreppenorganisation, teknik och individ besvaras detta. Uppsatsen tar stöd av manöverteorin, ochspeciellt dess komponent uppdragstaktik, för att verifiera analysens operativa relevans.En specifik studie av det ovanstÄende i en NBF-miljö har ocksÄ genomförts.Det empiriska underlaget baseras helt pÄ skrivet material, och frÀmst lÀroböcker avseenderespektive begrepp. De svar som analysen har givit Àr sammanfattningsvis;? Industriaktörerna i logistikkedjan kan ta ett större ansvar för försörjningen avutlandsbaserade förband.? Förvarsmakten bör anskaffa systemstöd som medger kommunikation med samtligaaktörer i logistikkedjan.? De civila aktörernas behov och möjligheter till kommunikation mÄste beaktas vidanskaffning av ett NBF-system..

LUS Àr en förkortning för lÀsutvecklingsschema, vilket Àr ett koncept som skolor i hela eller delar av kommuner anvÀnder sig av, för att fÄ en överblick pÄ elevernas lÀsförmÄga.Syftet med denna C-uppsats Àr att analysera huruvida LUS Àr ett relevant och anvÀndbart instrument i dagens högstadieskola, vad gÀller arbetet med elevers lÀsutveckling.Min undersökning innehÄller dels en teoretisk del som bygger pÄ LUS egen forskning, dels en praktisk del som grundar sig pÄ tre kvalitativa lÀrarintervjuer. Resultatet av min undersökning visar att LUS bygger pÄ sociokulturella tankegÄngar, dÀr ? trots en kompetensteoretisk uppbyggnad ? den individuella lÀsupplevelsen stÄr i fokus och den optimala lÀsningen anses vara den som ligger inom lÀsarens nÀrmaste utvecklingszon. LUS relevans pÄ högstadiet Àr dock mest befogat som en tydliggörande mall av lÀskompetenser, för uppsÀttande av delmÄl i ÄtgÀrdsprogram för de elever som inte nÄr upp till kursplanens mÄl. För de elever som ÄldersmÀssigt följer den utveckling lÀsutvecklingsschemat mÄlar upp, kÀnns LUS överflödigt pÄ högstadiet..

Införandet av IFRS-regelverket för noterade koncernföretag i Sverige innebar en förÀndring kring omprövningen av materiella anlÀggningstillgÄngars avskrivningsmetod, nyttjandeperiod och restvÀrde. FörÀndringen medförde ett krav pÄ Ärlig omprövning till skillnad frÄn tidigare, dÄ omprövningen endast skedde vid behov hos företagen. Standarden ger inte nÄgra ytterligare riktlinjer för hur omprövningen skall genomföras och eftersom IFRS-regelverket Àr principbaserat ger det upphov till ett tolkningsutrymme för företagen. Inom gruvbranschen Àr materiella anlÀggningstillgÄngar sammankopplade med gruvans livslÀngd eftersom de Àr beroende av brytningen i gruvan. Materiella anlÀggningstillgÄngar utgör Àven mer Àn 50 % av gruvföretagens balansomslutning och omprövningarna blir dÀrför av betydelse inom denna bransch.

Ämnet för den hĂ€r uppsatsen Ă€r AD/HD-diagnostiserade ungdomars subjektiva syn pĂ„ sin identitet och sjĂ€lvbild. Vi ville ur ett socialpsykologiskt perspektiv fĂ„ en ökad förstĂ„else för dessa ungdomars situation. Enligt Socialstyrelsen (2002) har 2?5 procen av barnen i skolĂ„ldern hyperaktivitetssyndrom med samtidig uppmĂ€rksamhetsstörning, en relativt hög siffra, vilket ger relevans till vĂ„rt valda Ă€mnesomrĂ„de. VĂ„r mĂ„lgrupp för uppsatsen Ă€r för alla som har intresse för Ă€mnet.

Med hjÀlp av postmodernistisk och sociokulturell teori, understödd av forskning kring begreppen demokrati och elevinflytande har ett fritidshem, med metoderna intervju och observation, studerats under fyra dagar. Studien har Àmnat hitta svar pÄ frÄgor kring vad elever tycker om sitt inflytande, den demokrati som erbjuds i verksamheten samt personalens arbete med demokrati och elevinflytande. I analysen ser vi att eleverna blivit sÄ pass invaggade i fritidshemmets dominerande verksamhet, den fria leken, att andra moment - till exempel rÄd och demokratiska samtal - blir till ett hinder för just den fria leken, snarare Àn till nÄgot intressant och berikande. Detta identifierar vi som problematiskt dÄ fritidshemmet i likhet med skolan ska förbereda eleverna för det demokratiska samhÀllet. Vi kommer fram till att eleverna bör trÀnas i demokrati, men att denna trÀning Àven bör prÀglas av faktisk demokratisk makt för att ge demokratiska moment relevans och lust för eleverna..

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en uppfattning om vilka effekter avskaffandet avrevisionsplikten har pÄ smÄ aktiebolag och revisionsbyrÄer.Vi har till mesta dels anvÀnt oss utav den kvalitativa metod men Àven till viss del av denkvantitativa metoden för att uppnÄ vÄrt mÄl. Typen av data som anvÀnds i uppsatsen Àr enbartsekundÀrdata.I den teoretiska delen presenteras hur revisionen vuxit fram och hur den ser ut idag. Viredovisar Àven de remissvar som regeringen har fÄtt till följd av utredningen om avskaffandetav revisionsplikten. Vi har med remissvar frÄn FAR SRS, Skattemyndigheterna,Ekobrottsmyndigheten, Företagarna och svenskt nÀringsliv vilka Àr de som Àr av relevans förvÄr studie.Det framgÄr i vÄr studie att en förÀndring för smÄ aktiebolag inte kommer att vara mycketpÄfallande om revisionsplikten avskaffas. Vad avser företagens trovÀrdighet kommer den inteheller att pÄverkas nÀmnvÀrt dÄ de alltid kan uppta revisionen igen.