Fysisk sÀkerhet Àr idag en av hörnpelarna nÀr det gÀller sÀkerhetsarbete. Denna sÀkerhet bör tillÀmpas hos alla företag som vill ha sina tillgÄngar och viktiga data skyddad. Organisatorisk sÀkerhet och logisk sÀkerhet Àr andra sÀkerhetsaspekter som börkompletteras med den fysiska sÀkerheten. I detta arbete kommer fysiska sÀkerhetsÄtgÀrder att tas upp och anvÀndas i undersökningen. Eftersom litteraturen ger en generell bild av dessa samt att företagens aspekter inte tas upp syftar arbetet till att kartlÀgga de fysiska sÀkerhetsÄtgÀrderna hos företagen, samt att ta reda pÄ om dessa sÀkerhetsÄtgÀrder skiljer sig mellan stora och smÄ företag.

Innovationer och innovationssystem har pÄ senare tid fÄtt en allt viktigare roll i synen pÄ vad somfrÀmjar ekonomisk tillvÀxt och regional utveckling. Forskning visar att statliga satsningar inominnovationspolitiken uppvisar ett prioriteringsmönster dÀr kön synes vara en organiserandeprincip. Tekniktunga branscher som frÀmst sysselsÀtter mÀn som anstÀllda fÄr majoriteten av demedel som delas ut för att stödja och utveckla innovativa processer . I Halland Àr HÀlsoteknik etts.k. prioriterat tillvÀxtomrÄde och dÀrmed mottagare av dessa medel.

Nyhetskonsumtionen har genomgÄtt en förÀndring i Sverige. Helsingborgs Dagblad (HD) har upplevt en stadig minskning av papperstidningsprenumeranter, samtidigt som antalet lÀsare ökat pÄ Internet. HD har ocksÄ upplevt ett stort annonstapp pÄ senare Är vilket ligger i linje med andra mediebolag. Skiftande mediepreferenser har potentialen att Àndra spelreglerna för tidningsbranschen dÄ allt fler lÀsare vÀljer att konsumera nyheter pÄ Internet. Samtidigt finns det indikationer pÄ att konsumenter Àr ovilliga att betala för nyhetskonsumtion pÄ Internet.

Studien Àr uppdelad i tre delar och belyser den invandrade individens syn pÄ sina möjligheter till utveckling i det nya landet. Första delen heter det ofrivilliga arvet, barn till invandrare och belyser unga invandrares syn pÄ framtiden. Andra delen heter Det sociala skyddsnÀtet och belyser en rad olika skyddsnÀt och hur de hjÀlper den invandrade att komma pÄ fötter i det nya landet. Tredje delen heter Akademisk relevans och belyser relevansen i utbildning för en individs integration samt hur Sverige som land tar vara pÄ invandrares kompetens och erfarenheter frÄn hemlandet. I samtliga delar berÀttar informanterna om med eller motgÄngar som de kÀnt nÀr de kommit till det nya landet..

Fysisk sÀkerhet Àr idag en av hörnpelarna nÀr det gÀller sÀkerhetsarbete. Denna sÀkerhet bör tillÀmpas hos alla företag som vill ha sina tillgÄngar och viktiga data skyddad. Organisatorisk sÀkerhet och logisk sÀkerhet Àr andra sÀkerhetsaspekter som börkompletteras med den fysiska sÀkerheten. I detta arbete kommer fysiska sÀkerhetsÄtgÀrder att tas upp och anvÀndas i undersökningen. Eftersom litteraturen ger en generell bild av dessa samt att företagens aspekter inte tas upp syftar arbetet till att kartlÀgga de fysiska sÀkerhetsÄtgÀrderna hos företagen, samt att ta reda pÄ om dessa sÀkerhetsÄtgÀrder skiljer sig mellan stora och smÄ företag.

I denna studie undersöktes implementeringen av verktyget 5S pÄ ett anonymt distributionsföretag som vi valt att benÀmna Distrib. Syftet med studien var att undersöka hur vÀl implementeringen av verktyget 5S har fungerat för att förbÀttra ordning och reda i företagets lagerverksamhet. Den undersökningsmetod som anvÀnts bestod av semistrukturerade intervjuer av respondenter pÄ tvÄ av verksamhetens lager samt ledningen. I dessa intervjuer har fokus legat pÄ hur implementeringen genomförts, Äsikter om genomförandet samt resultatet av denna implementering.De teorier studien baserats pÄ var av relevans och kunde stÀllas mot den empiri som samlats genom intervjuerna. Med dessa intervjuer kan vi se att ledningen och medarbetarna haft delade Äsikter och uppfattningar om genomförandet samt resultatet av implementeringen.

DÄ anvÀndare av nÄgon produkt anvÀnder sig av dess manual, Àr det vanligt han eller hon hoppar över stycken som verkar irrelevanta eller för mödosamma att ta till sig i för hÄllande till den nyttan som informationen kan tÀnkas ge. DÄ kan anvÀndaren ocksÄ missa information, som Àr nödvÀndig för att en uppgift/problem skall lösas. Denna studie har undersökt och jÀmfört tre olika sÀtt att markera ut ett stycke information i en manual. Med manualens hjÀlp har försöksdeltagarna sorterat kanaler pÄ en TV. De olika sÀtten att markera informationen skiljer sig Ät i den grad av relevans de har till uppgiften.

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera och analysera huruvida de frÄn 2007 nya bestÀmmelserna om byrÄjÀv uppnÄr sitt syfte, genom att undersöka dess pÄverkan pÄ revisorns oberoende med avseende pÄ kvalitet, tilltro och överensstÀmmelse. Uppsatsen Àr av induktiv karaktÀr med ett deskriptivt syfte. En kvalitativ metod valdes som forskningsstrategi för att samla in information. Vidare anvÀndes semistrukturerade intervjuer för datainsamlingen. Uppsatsens teoretiska referensram baseras pÄ Àmnesspecifika begrepp samt den internationella och svenska oberoenderegleringen.

LÀrande Àr enligt forskare centralt för att Ästadkomma utveckling och förÀndring med hjÀlp av coaching. Av den redan bristande evidensbas som idag finns för coaching, utgörs endast en liten del av forskning om detta lÀrande. Med anledning av detta gjordes en studie för att undersöka yrkesverksamma coachers uppfattningar om lÀrandet som sker i coachingprocessen, samt deras uppfattningar om coaching som profession. Urvalet bestod av yrkesverksamma coacher, certifierade av branschorganisationen ICF. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer.

Detta arbete behandlar anvÀndandet av designriktlinjer vid utformning av anvÀndargrÀnssnitt och huruvida det resulterar i ett anvÀndbart grÀnssnitt. AnvÀndbarhet definieras enligt Löwgren (1993) som summan av relevans, effektivitet, attityd och lÀrbarhet.MÀnniskans kognitiva förmÄgor, sÄsom informationsbearbetning, studeras inom MÀnniska-Datorinteraktion för att pÄ sÄ sÀtt fÄ fram riktlinjer för grÀnssnittsutformning. Riktlinjer ska ge stöd Ät grÀnssnittsdesignern att utforma anvÀndargrÀnssnitt anpassat till anvÀndaren.Tio riktlinjer analyserades genom att koppla dem till mÀnniskans kognitiva förmÄgor. De analyserade riktlinjerna tillÀmpades för utformning av en alternativ design av ett redan befintligt grÀnssnitt. De bÄda grÀnssnitten stÀlldes mot varandra i ett anvÀndartest dÀr effektiviteten mÀttes.

Följande examensarbete utreder hur information i ett större intranÀt bör abstraheras i en navigeringsmodell för anvÀndarna av intranÀtet effektivt skall finna eftersökt information.Arbetet har huvudsakligen utförts i form av en fallstudie av befintligt intranÀt samt till viss del Àven i form av litteraturstudier. Fallstudien bestÄr huvudsakligen av en kartlÀggning av intranÀtet, studier av tidigare utredningar av intranÀtet samt till viss del informella samtal.Litteraturstudierna har utmynnat i sammanstÀllandet av ett antal vetenskapliga teorier med relevans för utformning av navigeringsmodeller. De vetenskapliga teorierna jÀmförs sedan mot fallstudien för att pÄvisa resultat av generell natur.Arbetet resulterar i en serie riktlinjer att beakta vid utformande av navigeringsmodeller inom större intranÀt. TillÀmpning av riktlinjerna skall kunna bidra till att navigeringsmodellen i ett intranÀt effektiviseras..

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa evidens av akupunkturbehandling som smÀrtlindring vid lÄngvarigt smÀrttillstÄnd. Resultatet baserades pÄ 15 kvantitativa empiriska studier frÄn databaserna Cinahl och PubMed. Dessa valdes utifrÄn relevans för studieomrÄdet och granskades sedan med hjÀlp av en granskningsmall. Studier med medel eller hög kvalitet utifrÄn mallen inkluderades i litteraturstudien. En modifierad innehÄllsanalys anvÀndes, som utformade följande kategorier; smÀrtlindring vid olika akupunkturtekniker, evidens som talar för Àkta akupunktur samt smÀrtlindring över tid.

SammandragÄmneHur ser redovisningen av efterbehandlingskostnader ut inom svensk gruvnĂ€ring?SyfteDenna uppsats syftar till att undersöka hur tre svenska gruvföretags vĂ€rdering av efterbehandlingskostnader pĂ„verkas av anvĂ€nd redovisningsprincip samt söka finna hur anvĂ€nd metod pĂ„verkar relevansen hos externredovisningen, som underlag för investeringsbedömning.GenomförandeUppsatsen bygger pĂ„ en kvalitativ studie av tre svenska gruvföretags redovisning av efterbehandlingskostnader. Företagen Ă€r Boliden, LKAB samt Lundin Mining. Representanter frĂ„n gruvföretagen har intervjuats samt en person frĂ„n branschorganisationen SveMin.SlutsatserFörfattarna finner att det finns skillnader mellan företagens sĂ€tt att redovisa efterbehandlingskostnader, beroende av att olika redovisningsprinciper tillĂ€mpas.Traditioner inom redovisningen har format tvĂ„ redovisningsprinciper vilka har kommit att ge redovisningen olika krav. Kraven som stĂ€lls har medfört att redovisningen skiljer sig Ă„t.

Barn som vÀxer upp i stadsmiljöer Àr hÀnvisade till stadens parklekar och lekplatser för att leva ut sin lek. Dessa utomhusmiljöer kan se vÀldigt olika ut. FrÄn ett mer standardiserat uttryck med tydligt definierade och tÀnkta funktioner, till ett mer naturlikt. Forskning visar pÄ mÄnga fördelar med att lÄta lekmiljön prÀglas av ett mer naturlikt formsprÄk kopplat till barnens utveckling. Trots den vÀletablerade uppfattningen om att leken Àr vÀrdefull för barnen prÀglas mÄnga lekmiljöer av den prefabricerade utrustningen som i sin statiska utformning begrÀnsar utloppet för de vidlyftigare lekarna. Yrket som landskapsarkitekt, eller planerare av utomhusmiljöer innebÀr ibland att formge platser för barn. Det Àr av den anledningen viktigt att förstÄ barnens behov och betydelsen av att utforma platser sÄ de passar dem sÄ bra som möjligt. Robin Moore, hyllad professor i landskapsarkitektur vid North Carolina State University, har omfattande erfarenheter av barns utemiljöer och ett starkt engagemang i att stÀrka kopplingen mellan barn och natur.

Synen pÄ litteratur har under senare tid vidgats, dÄ kanon har fÄtt sÀllskap av nyutgiven litteratur. Skolor köper in klassuppsÀttningar av populÀrlitteratur i undervisningssyfte och tröskeln mellan "ett högt och ett lÄgt" Àr inte lÀngre lika hög. Syftet med lÀsningen Àr bland annat att hjÀlpa elever att utveckla ett demokratiskt synsÀtt. Den hÀr uppsatsen argumenterar för att populÀrlitteraturen borde fÄ större plats i undervisningen i svenskÀmnet och med stöd i tidigare forskning analyseras Hungerspelen av Suzanne Collins utifrÄn det intersektionella perspektivet med fokus pÄ köns- och klasstrukturer.                      Undersökningen visar att Hungerspelen innehÄller flera viktiga faktorer som kan inkluderas i litteraturundervisningen, inte minst i utvecklandet av elevens demokratiska förhÄllningssÀtt och sjÀlvinsikt. Ett av de huvudsakliga fynden rör Katniss rörlighet inom ramarna för Panems maktstrukturer och kan ses som en avgörande faktor för hennes klassresa och uppbrott med sin föreskrivna könsroll. .