Mångbesökare är ett begrepp som används för att beskriva patienter som söker vård ofta inom både primärvård och akutsjukvård. Begreppet mångbesökare är ofta negativt laddat på grund av sjukvårdspersonalens och medias förutfattade meningar där mångbesökarna beskrivs som patienter som söker vården i onödan, det vill säga utan medicinskt fog. Ofta redovisas höga kostnader för mångbesökarna och problemet med att gruppen söker många olika vårdgivare. Syftet med studien är att beskriva vad som kännetecknar patienter vilka betraktas som mångbesökare och hur de kan uppleva sin situation. Studien är en litteraturstudie av tre artiklar med kvantitativ ansats, en avhandling med kvantitativ ansats, samt fyra artiklar med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Det är inte givet när ett företag ska göra en nedskrivning eftersom det finns en ?gråzon? där företagen kan göra en nedskrivning, men där det inte är ett krav. Det gäller vid regler där nedskrivningen kräver en framtidsbedömning. I dagsläget är det främst goodwillen som diskuteras i samband med nedskrivningar. Det beror på att många IT-bolag har stora goodwillposter som de kommer att få svårt att försvara vid bokslutet.

Fotografi handlar om teknik. Det gäller att ha rätt kamera vid rätt tillfälle, att ha rätt inställningar vid själva fototillfället utifrån ljusförhållanden och annat samt att göra rätt vid själva framkallningen. Teknik och naturvetenskap flätas samman och fotografen måste behärska dem båda för att lyckas.För en pressfotograf är det tekniska kunnandet viktigt då en pressfotograf inte har råd att misslyckas, varken vid fototillfället eller i mörkrummet. Ögonblicket kommer inte igen, ett förstört negativ kan inte räddas. Dessutom tickar klockan alltid mot deadline.I slutet av 1990-talet genomgick pressfotografyrket en teknisk revolution .

Tumörmarkörer är substanser som frisätts i kroppsvätskor från cancerceller. Markörerna används inom sjukvården för att upptäcka och följa upp maligna sjukdomar med analyser av markörerna i serum/plasma. Tre av dessa är cancerantigenerna CA 125, CA 15-3 och CA 19-9. Syftet med studien var att verifiera analysmetoden för tumörmarkörerna CA 125, CA 15-3 och CA 19-9 på två Roche Cobas e411 instrument (instrument 1 och 2) inför införandet av dessa vid avdelningen för klinisk Kemi och transfusionsmedicin, Lnadstinget Kalmar län. De av företaget rekommenderade cut-off värdena på Roche Cobas e411 (Roche Diagnostics) är för CA 125 <35 kU/l, för CA 15-3 ?25 kU/l och för CA 19-9 <27 kU/l.

Tumörmarkörer är substanser som frisätts i kroppsvätskor från cancerceller. Markörerna används inom sjukvården för att upptäcka och följa upp maligna sjukdomar med analyser av markörerna i serum/plasma. Tre av dessa är cancerantigenerna CA 125, CA 15-3 och CA 19-9. Syftet med studien var att verifiera analysmetoden för tumörmarkörerna CA 125, CA 15-3 och CA 19-9 på två Roche Cobas e411 instrument (instrument 1 och 2) inför införandet av dessa vid avdelningen för klinisk Kemi och transfusionsmedicin, Lnadstinget Kalmar län. De av företaget rekommenderade cut-off värdena på Roche Cobas e411 (Roche Diagnostics) är för CA 125 <35 kU/l, för CA 15-3 ?25 kU/l och för CA 19-9 <27 kU/l.

Syftet med detta examensarbete är att utföra en studie med avsikt att undersöka några gymnasieelevers synpunkter kring att arbeta med bedömningsmatriser. I studien undersöker jag också om eleverna anser att de blivit mer medvetna om betygskriterierna för de olika betygsstegen genom att arbeta med bedömningsmatriser. Ett ytterligare syfte är att undersöka och diskutera arbetet med bedömningsmatriser utifrån lärarperspektivet. Med utgångspunkt i mitt syfte och mina frågeställningar valde jag att göra kvalitativa intervjuer med fyra gymnasieelever som under två terminer i Kemi B kursen till stor del arbetat utifrån bedömningsmatriser. Även elevernas Kemilärare intervjuades för att undersöka vad det finns för fördelar och nackdelar med att arbeta med bedömningsmatriser utifrån ett lärarperspektiv. De intervjuade eleverna går andra året på naturvetarprogrammet på en gymnasieskola i Sverige. Resultaten av min undersökning visar att eleverna vill ha tydliga och klara mål och tycker att bedömningsmatriser är ett bra sätt att presentera kursmålen på.

I detta arbete har elevers dialoger under, och åsikter om, laborationsarbete i Kemi i grundskolans år 8 analyserats med hjälp av epistemologiska drag. Metoden som beskrivs i denna uppsats kan användas för analys av elevernas dialoger, till exempel för att fastställa kriterier för en lämplig gruppindelning. Resultaten tyder på att läraren bör styra valet av elevens labb-partner.Mina resultat pekar på att eleverna skapar större del av sin förståelse i dialogen med sin labb-partner och inte i dialog med läraren. Eleverna själva rankar dock betydelsen av en labb-partner förhållandevis lågt och så även betydelsen av läroboken och laborationen för sin förståelse. De prioriterar däremot sina tidigare erfarenheter högt när det gäller att förstå en naturvetenskaplig egenskap.Eleverna verkar ha svårt att inlemma vardagliga begrepp i naturvetenskapliga sammanhang, vilket då kan medföra att det är läraren som måste visa eleverna att vardagliga begrepp har sin plats och relevans även inom naturvetenskapen.

Tumörmarkörer är substanser som frisätts i kroppsvätskor från cancerceller. Markörerna används inom sjukvården för att upptäcka och följa upp maligna sjukdomar med analyser av markörerna i serum/plasma. Tre av dessa är cancerantigenerna CA 125, CA 15-3 och CA 19-9. Syftet med studien var att verifiera analysmetoden för tumörmarkörerna CA 125, CA 15-3 och CA 19-9 på två Roche Cobas e411 instrument (instrument 1 och 2) inför införandet av dessa vid avdelningen för klinisk Kemi och transfusionsmedicin, Lnadstinget Kalmar län. De av företaget rekommenderade cut-off värdena på Roche Cobas e411 (Roche Diagnostics) är för CA 125 <35 kU/l, för CA 15-3 ?25 kU/l och för CA 19-9 <27 kU/l.

Vid tillverkning av pappersmassa på sulfatmassabruk kokas vedflisen med Kemikalier för att frilägga fibrerna. KokKemikalierna och andra ämnen från veden, framförallt lignin, återfinns i svartluten efter koket. Ligninet är vedens mest energirika förening som med fördel kan användas som energikälla vid förbränning. Idag förbränns ligninet i svartluten i sodapannan. För att skapa utrymme att förbränna en större mängd svartlut i sodapannan kan en del av ligninet i svartluten separeras, fällas ut, och sedan användas som ett biobränsle. Detta biobränsle, det utfällda ligninet, kan användas antingen internt på bruket i mesaugnen och på så sätt minska oljeförbrukningen eller externt i någon annan typ av förbränningsanläggning. I detta examensarbete har metoder att fälla ut lignin ur svartlut genom pH- sänkning med CO2(g) eller genom tillsatts av Ca2+-joner studerats.

Uppsatsens syfte var att jämföra hur elever i olika åldrar uppfattar och uttrycker sin kunskap kring ett naturvetenskapligt fenomen och hur dessa kan påverkas av undervisning. Studien baseras på 24 elevintervjuer som användes för att jämföra hur elever i förskoleklass, år 4 och år 6 samtalar om ett naturvetenskapligt begrepp. Intervjusvaren från år 4 användes sedan som underlag för en lektionsserie på 7 lektioner. Efter den avslutade lektionsserien intervjuades eleverna i år 4 en andra gång för att studera hur tidigare uppfattningar och uttryckssätt förändrats genom undervisning. Undersökningen påverkades därmed av det variationsteoretiska perspektivet, då ett lärande kännetecknades som en förändring i sättet att uppfatta det naturvetenskapliga fenomenet.

Laborativt arbete som en integrerad del av undervisningen har sitt ursprung i 1800-talet och har länge använts för att bekanta elever med naturvetenskapliga fenomen och koncept. Samtidigt har det länge pågått en diskussion kring nyttan med laborationer i den naturvetenskapliga utbildningen. Idag finns få studier som beskriver bedömning av laborativt arbete och lärare har väldigt lite stöd i forskningen vad gäller ?god? bedömning av laborativa moment. Det gäller såväl vad som ska bedömas i samband med laborationer, som hur dessa mål ska bedömas.

Studier har visat att elever har ett lågt intresse för skolans naturvetenskap. Flera internationella tester och insatser har gjorts, men intresset har inte ökat. Det verkar istället som att intresset minskat de senaste åren. Naturvetenskaplig kunskap är viktig både för att eleverna ska förberedas för ett liv i ett demokratiskt samhälle där de ska ta ställning till olika samhälliga problem och för att naturvetenskapen spelar en viktig roll i samhällets utveckling. Syftet med detta examensarbete, vilket är en litteraturöversikt, är att ta reda på om elever har lågt intresse för naturvetenskap i skolan och i så fall varför. Vidare är syftet att ta reda på vilka förändringar av undervisningen som bör göras för att elevernas intresse ska öka.

Teknikämnet är idag ett skolämne som kan ses som oklart odefinierat då det inte finns någon entydig beskrivning avseende ämnets innehåll. Detta framgår även i ett internationellt perspektiv. Oklarheter gör det svårt för elever och lärare att överblicka teknikämnet avseende mål och undervisning. Detta kan även utläsas från en pågående granskningsinspektion av Skolinspektionen. Samtidigt är teknik helt klart ett framtidsämne med stor betydelse för samhälle, skola och elever. Arbetet har som utgångspunkt haft följande frågeställning: Hur ser teknikämnets ställning ut i den svenska grundskolan utifrån lärarkompetens och utvecklingsmöjligheter 2014? Arbetets metodik bygger på kvalitativa datainsamlingar från olika dokument.

For att noggrannare kunna bestamma SOC (State-Of-Charge) och SOH (State-Of-Health) i AtlasCopcos batteridrivna mutterdragare har en litteraturstudie over de vanligaste metoderna gjorts.Utifran litteraturstudien valdes en metod for att mata SOC och tre metoder for att mata SOH. Foratt metoderna ska kunna appliceras i verkligheten kravs att vissa kriterier uppfylls. Da batterietladdas ur med hoga strompulser far matningarna inte oka serieresistansen fran batteriet.Dessutom har verktyget en processor i sig och darfor far inte strommen brytas for matningen.Matningarna far inte heller pa annat satt paverka atdragningen eller stora anvandaren.Grunden i arbetet ligger i att oka forstaelsen om litium-jon batterier genom att studera batteriersuppbyggnad och bakomliggande Kemi och fysik sa som termodynamiska- och kinetiskasamband. Som en fortsattning undersoks vilka fenomen som orsakar kapacitets- ochenergiforluster i cellen. Utifran den kunskapen gors en ekvivalent elektrisk modell som forklararcellens beteende nar den laddas ur.I metoden for att mata SOC har det undersokts hur val vilospanningen mellan atdragningarnastammer overens med SOC.

Titel Hur fakultetsstärkande är plattformar? Ett arbete om vad förändringsprocesser som plattforms- projektinnebär för kommunikation och identitetstillhörighet på Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet.Författare Susanne Fredriksson, Helen Hammargren och Kim LundemoKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Termin Höstterminen 2009Handledare Bengt JohanssonSidantal 63Syfte Syftet är att undersöka om, och i sådant fall hur, bildandet av forskningsplattformar bidrar till medarbetarnas identifikation med Naturvetenskapliga fakulteten.Metod Kvalitativ metod. Respondentintervjuer med 9 stycken anställda på Naturvetenskapliga Fakulteten Göteborgs universitet.Material Nio respondenter som medverkar inom två plattformar. Fördelade på:? Institutionen för matematiska vetenskaper.? Institutionen för fysik.? Institutionen för Kemi.? Institutionen för marin ekologi.HuvudresultatVi ser att plattformarna är ett sätt att luckra upp gamla strukturer.