I denna uppsats studeras hur kontakter mellan filmproducenter och manusförfattare, regissörer och finansiärer skapas och fördjupas samt i vilka konkreta fysiska rum sådana kontakter kan ske. Djupintervjuer har gjorts med tre Stockholmsbaserade filmproducenter och två andra nyckelpersoner i samma stad. Dessa intervjuer har sedan analyserats dels hermeneutiskt, dels genom diskursanalys. Resultaten visar att kontakter ofta skapas dels genom personliga nätverk, dels i själva arbetet med filmprojekt. Mötesplatserna är ofta temporära och interna, även om vissa typer av miljöer som kontor, lägenheter och restauranger återkommer.

Vi lever alla i olika typer av organiserade sammanhang men vad innebär det i praktiken? Antologin bygger på studier av fyra olika verksamhetsområden. Vi har studerat ideella arbetare i ett ungdomsförbunds verksamhet, anställda och deras upplevelser av jämställdhetsarbete på en arbetsplats, personal som möter frigivna kvinnor i eftervårdsarbete och slutligen modersmålsundervisningen i en skola genom flerspråkiga elever och modersmålslärare.Den vetenskapliga metoden för studien har varit grundad teori som för oss har inneburit att vi arbetat med etnografiskt fältarbete genom observationer och kvalitativa intervjuer. Utgångspunkten för arbetet har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där individer anses vara delaktiga i skapandet av såväl sin identitet som sin omgivning.Vår fokus har varit hur aktörer verkar inom verksamheter med uttrycka mål och visioner och deras relation till de institutionella sammanhangen.Genom våra studier har vi sett att det finns ett glapp mellan verksamheternas visioner och mål och hur dessa verkställs på lokal nivå. Vi har sett hur bristande resurser i form av kontakter, samarbete, materiella resurser, kunskap och informationsförmedling verkar utgöra ett hinder för arbetet.

Syftet med uppsatsen är att belysa möjligheter och begränsningar med olika tekniska system för att identifiera kontakter på stridsfältet, främst med avseende på att minska risken för vådabekämpningar. Uppsatsen skall också belysa om införande av tekniska system för identifiering av kontakter är den enskilt bästa metoden för att undvika vådabekämpningar. Syftet är att läsaren skall uppnå en förståelse för vad olika typer av system för identifiering kan bidra med för att minska risken för vådabekämpningar. Utöver detta belyses andra nackdelar och fördelar med de olika tekniska systemen förutom just inom området identifiering.Uppsatsen beskriver olika händelser där vådabekämpningar skett och kopplar dessa mot hur olika tekniska system eventuellt hade kunnat minska risken för att vådabekämpningen skulle ha skett. Uppsatsen beskriver också ett antal olika tekniska system för identifiering av kontakter på stridsfältet..

Detta arbete handlar om de kontaktformer som förekommer mellan skolan och hemmet. Syftet med arbetet var att studera vilka former av kontakter som förekommer idag och vad föräldrar och lärare anser om dessa. I arbetet presenteras det litteratur som behandlar ämnesområdet, i denna del tas bland annat upp läroplanens riktlinjer inom undersökningsområdet. I arbetets empiriska del redogör vi för våra undersökningar. Dessa genomfördes med enkäter till en grupp föräldrar och intervjuer med två lärare.

LKAB arbetar med att komplettera de befintliga underjordsfyndigheterna i Kiruna och Malmberget med flera mindre dagbrottsfyndigheter. Detta arbete består av en lång kedja av aktiviteter från prospektering till att slutligen integrera de nya materialen i produktionsflödet. En viktig del i denna kedja är att undersöka och bedöma materialens mineraltekniska och metallurgiska egenskaper samt vilken effekt materialen har på process och produkt. Detta arbete kan bedrivas i olika skalor från mikrostudier via laboratorie- och pilotskala till försök i verk. Normalt är att det initialt finns mycket små mängder av ett visst material, kanske endast några enstaka kilogram från borrkärnor, som finns tillgängliga för analys.

Kedjor som äger sina egna butiker har en mer centraliserad styrning är butiker som ägs av handlare men ändå tillhör en kedja. De väletablerade butikskedjorna ICA, Coop och Axfood har en något mer modern styrning än de nyetablerade lågprisbutikerna Netto och Lidl. Detta beror främst på att modern styrning utgår från att lyssna mer på kunden vilket inte lågpriskedjorna är intresserade av då de istället har som strategi att lära kunderna att handla lågpris.

Kedjor som äger sina egna butiker har en mer centraliserad styrning är butiker som ägs av handlare men ändå tillhör en kedja. De väletablerade butikskedjorna ICA, Coop och Axfood har en något mer modern styrning än de nyetablerade lågprisbutikerna Netto och Lidl. Detta beror främst på att modern styrning utgår från att lyssna mer på kunden vilket inte lågpriskedjorna är intresserade av då de istället har som strategi att lära kunderna att handla lågpris..

Bakgrund: 2010 presenterade SCB en undersökning om hur 403 000 jobb tillsattes (GP2010). 79 000 av dessa tjänster tillsattes via personliga kontakter och ytterligare 100 000där arbetsgivaren själv kontaktade den arbetssökande. Denna trend i användandet av detsociala kontaktnätet får stöd av Lena Hensvik, doktorand i nationalekonomi, i tidskriftenFramtider (2012). Hon skriver att den sociala omgivningen såsom grannar,skolkamrater, tidigare kollegor och föräldrar har stor betydelse för hur vi får anställningeller inte. Hon menar att kontaktnätet är en viktig självinvestering då vårdandet av ensnätverk uppenbarligen kan underlätta jobbsökandet.

Studien ämnar undersöka huruvida backpackers på Khao San Raod i Bangkok, Thailand, etablerar nya kontakter med andra medresenärer. Syftet är att utifrån begreppet socialt kapital undersöka varför relationer initieras samt varför vissa relationer bibehålls men inte andra efter avslutad resa. Då samhället består av kluster som bildar nätverk utgör varje kontakt en resurs. Hypotesen är således att kontakter etableras eftersom de kan ge tillgång till resurser individen annars inte kommer åt.Uppsatsen har huvudsakligen en kvalitativ, teoriprövande design även om inslag från andra ansatser förekommer. Semi-strukturerade intervjuer har ansetts fördelaktiga som datainsamlingsmetod då deltagarnas egna tillskrivna mening ligger i fokus enligt kvalitativ tradition.

På dagens arbetsmarknad diskuteras det hur arbetssökande enklast får jobb. En av de vanligaste metoderna inom jobbsökande är att använda sig av kontakter. Dessa underlättar vägen till jobb för den arbetssökande genom att kontakten ger information, tips, råd och referenser som är till hjälp för den arbetssökandes jobbchanser. Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer inom olika branscher har nått sina chefspositioner och vilken nytta de har haft av sina sociala kapital.Undersökningen baseras på sex stycken intervju där respondenterna är jämt könsfördelade, det vill säga att tre av dem är kvinnor och resterande tre är män. Dessa är i sin tur stationerade inom olika branscher och verksamheter.

AbstraktSyftet med denna uppsats har varit att undersöka om den tid som avsätts till internetanvändande tas från sociala face to face relationer, och om frekvent internetanvändande har någon inverkan på tillgången till resurser i form av socialt kapital. För att undersöka detta har kvalitativ metod och analys tillämpats. Datainsamling har skett genom intervjuer med totalt tio respondenter. Resultatet visar att frekvent internetanvändande tar tid från sociala face to face relationer, samt att frekvent internetanvändande kan ha en effekt gällande tillgången på socialt kapital. Däremot kan inget entydigt resultat redovisas som visar om tillgången på socialt kapital ökar eller minskar till följd av frekvent internetanvändande.Nyckelord: internet, socialt kapital, sociala relationer, virtuella kontakter..

SammanfattningDen här uppsatsen handlar om en organisatorisk förändring på ett sjukhus. Genom att göra en fallstudie vid Akademiska sjukhuset har vi kunnat undersöka hur mål och förväntningar på verksamheten påverkar både sjukhusets och enskilda avdelningars arbete. Vi har genom en kvalitativ studie undersökt hur dessa krav hanterats samt hur man valt att förändra och lägga upp verksamheten för att uppfylla dem. Som utgångspunkt för vår analys har vi haft en teoretisk referensram som utgår från målstyrning och på vilket sätt det är tänkt att en sådan fungerar, samt kritik mot den metoden att styra och motivera en organisation. Vi har även utgått ifrån tankar om processorientering som ett sätt att organisera en verksamhet för att hantera ett övergripande mål och förfina en kedja av aktiviteter.

Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka hur och varför högstadieelever kontaktar skolsköterskan. Vidare var syftet att undersöka om det förelåg någon skillnad mellan könen samt årskurser i relation till antal kontakter med skolsköterskan samt antal gånger de sökt för fysiska respektive psykiska orsaker. Metod: Kvantitativ deskriptiv studiedesign via enkäter. 151 elever i årskurs 7-9 tillfrågades om att besvara en enkät, 74 % (n=112) av populationen deltog. Resultat: Majoriteten av eleverna kontaktade skolsköterskan via den öppna mottagningen.

Denna uppsats belyser de svårigheter som kan uppkomma hos personer med Multipel Skleros. Syftet var att beskriva hur MS-patienter påverkas av att leva med MS. Med hjälp av SBU:s sju steg har sju kvalitativa artiklar valts ut. Dessa har granskats och resultatet presenteras i tre huvudkategorier, sjukdomens påverkan, olika strategier att hantera MS och bemötande från vårdpersonal. Resultatet visade att MS-patienter tappar sina förmågor som minnet, koncentrationen, drabbas av fatigue och försämrat rörelsetempo. Detta gör att vikten av sociala kontakter ökar för att bland annat klara av arbete.

Västra Götaland, SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, och Naturvårdsverket vill, genom att sätta frågor om lokal mat i fokus, stödja framväxten av ett nytt system för livsmedelsförsörjningen.Syftet med denna undersökning var att undersöka kökschefers kännedom om närproducerade livsmedel och producenter av närodlat som finns i Västra Götalandsregionen.För att få svar på frågeställningarna användes enskilda intervjuer med kökscheferna på sju restauranger i centrala Göteborg. Frågorna behandlade bland annat deras inställning till närproducerat.Det var intressant att se att de flesta av de restauranger jag intervjuade använder närproducerat, även om det inte är i stora kvantiteter. Dessutom var nästan alla genuint intresserade av att själva använda mer närproducerat samt önskar att fler restauranger borde engagera sig i frågan.Ett förslag som har kommit fram är ett nätverk för producenter och restauranger. Man skulle även kunna ha särskilda dagar för att underlätta skapandet av kontakter mellan producent och restaurang. Etablerandet av ett nätverk skulle syfta till att alla lär känna varandra och skapande av kontakter..