Syfte Uppsatsen syftar att undersöka hur Stadiums servicestrategi är utformad med stöd från tidigare teorier kring servicemötet, samt hur den internt och interaktivt i mötet med kunden tillämpas. Syftet är även att undersöka om det finns ett gap mellan Stadiums levererade service och kundens upplevda service, samt om kunderna upplever servicestrategins faktorer som viktiga. Metod Uppsatsen är en kvalitativ studie med en deduktiv ansats där data i form av tre semi strukturerade intervjuer samlats in. Data samlades även in via en enkätundersökning som genomfördes på plats hos fallföretaget där totalt 50 av Stadiums kunder genomförde undersökningen. Resultat Uppsatsen visar att Stadium har en planerad servicestrategi som bygger på interna och interaktiva faktorer där tydliga kopplingar till teorier inom servicemötet identifierats, vilket innebär att Stadium Örebro city fokuserar på aspekter som enligt forskning påverkar kundens upplevda servicekvalitet.

Bakgrund: Investeringar har en stor påverkan på alla verksamheter och korrekta bedömningar om investeringens för- och nackdelar för organisationen är väsentligt. Det vanligaste är att olika kalkylmetoder används vid investeringsbeslut, samtidigt som det påvisats att annat än finansiell information också är av stor vikt. Kommuners specifika förutsättningar; om samhällsnytta som övergripande målsättning, finansiering genom gemensamma resurser samt politisk styrning, gör att genomförande av investeringsbeslut delvis skiljer sig åt jämfört med företag. De specifika förutsättningarna kräver dock korrekta underlag för beslut vad gäller val av metoder och kriterier. På grund av en begränsad forskning angående kommuners sätt att arbeta vid investeringsbeslut finns ett gediget behov av att studera och kartlägga de svenska kommunernas tillvägagångssätt vid investeringsbedömningen av anläggningsinvesteringar. Syfte: Huvudsyftet med denna studie är att öka kunskapen om investeringsbedömningen i svenska kommuner och då specifikt vid projekt i byggnader och anläggningar.  Metod: Genomförandet innebär en metodkombination med både semi-strukturerade intervjuer och enkäter till Sveriges alla kommuner.

Kurs: Examensarbete i logistik för Civilekonomprogramet, 4FE05E, VT14Författare: Christian Sjöström och Joel Cederberg Handledare: Linnéuniversitetet: Åsa Gustavsson                       VCE i Braås: Cecilia Ekstrand och Carl Sigfridsson Examinator: Helena Forslund Titel: En studie om kvalitetsbrister samt förslag till förbättring av godshanteringsprocessen på VCE i Braås Bakgrund: Företag har skiftat fokus från priskonkurrens till fokus på kvalitet och leveransförmåga. Kvalitet är en nyckelfaktor för att kunna tillfredsställa kunden, skapa lönsamhet i företaget och skapa ekonomisk tillväxt. Om processer som finns för att tillfredställa kunden innehåller kvalitetsbrister orsakar det problem för hela företaget. Det är av vikt att effektivisera processerna som finns i företag genom verktyg som processkartläggning för att motverka kvalitetsbristerna. Syfte: Syftet med uppsatsen är att, genom en kartläggning av godshanteringsprocessen från godsregistreringen till intern kund, identifiera kvalitetsbrister samt orsaker till dessa i processen samt föreslå åtgärder för minimering av dessa kvalitetsbrister. Metod: Studien är deduktiv och följer ett positivistiskt synsätt och empiri har samlats in genom en kvalitativ fallstudie där observationer, ostrukturerade och semi-strukturerade intervjuer har använts. Den teoretiska datainsamlingen har gjorts genom databaser och litteratur från Linnéuniversitetes universitetsbibliotek.

Syftet med vårt examensarbete var att genom värderingsöningar i en högstadieklass försöka stärka självkänslan och medvetandegöra unga flickors syn på feminism, kön och jämställdhet. Vi valde att dela ut anonyma ostrukturerade enkäter vid första tillfället som en förstudie för att få en inblick om varje enskilld individs syn och kunskap om ämnet. Sedan följde ett antal lektionstillfällen med värdringsövningar. För att kunna undersöka om värderingsövningarna påverkade flickorna så använde vi oss av strukturerade observationer som mätmetod där vi i förväg kunde fastställa vad vi ville titta på i form av ett observationsprotokoll för varje värderingsövning. Som slutstudie valöde vi att åter lämna ut samma enkät för att se om en förändring skett.

Bakgrund: Betydelsen för samarbetet mellan kund och leverantör har under de senaste åren ökat. Ett sätt att arbeta är VMI, Vendor Managed Inventory, leverantörsstyrda lager. I VMI styr leverantören flödet av material till kunders lager. För att möjliggöra detta krävs att parterna delar information. För att underlätta informationsdelningen finns olika IT-system där informationen kan göras tillgänglig.

Syftet med min studie är att utreda vilka faktorer som leder till ogiltig frånvaro för elever på högstadiet. Jag vill undersöka vilka förändringar skolan behöver göra för att möta elevernas behov och vad rollen som specialpedagog innebär i detta förändringsarbete. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning när det gäller elevers skolfrånvaro, skolans organisation och arbetssätt samt elevers självkänsla och motivation. Till grund för det metodiska arbetet i min studie ligger aktionsforskningen. Med hjälp av strukturerade enkäter, observationer med registreringsschema och halvstrukturerade intervjuer vill jag ta del av elevernas syn på sin skolsituation. Eleverna i min studie efterlyser tydliga lärare som kan hålla ordning i klassrummet. De vill ha lärare som lyssnar på dem och förstår att de har svårigheter.

Tjänstesektorn utgör idag över 70 % av BNP i Sverige (the world bank group.org, 2005), vilket innebär att tjänster är en viktig del i Sveriges ekonomi. Dock är misslyckandegraden hög när nya tjänster skall introduceras. En tänkbar orsak till detta är att företagen inte lyckas hitta de latenta behoven deras kunder har. Det finns tankar inom forskarvärlden att dessa skulle kunna hittas genom att involvera kunden i tjänsteutvecklingsprocessen (se till exempel Sandén 2007). I dagsläget är forskningen inom kundinvolvering vid tjänsteutveckling dock begränsad.Denna uppsats kommer att behandla kundinvolvering i tjänsteutvecklingen.

Tjänstesektorn utgör idag över 70 % av BNP i Sverige (the world bank group.org, 2005), vilket innebär att tjänster är en viktig del i Sveriges ekonomi. Dock är misslyckandegraden hög när nya tjänster skall introduceras. En tänkbar orsak till detta är att företagen inte lyckas hitta de latenta behoven deras kunder har. Det finns tankar inom forskarvärlden att dessa skulle kunna hittas genom att involvera kunden i tjänsteutvecklingsprocessen (se till exempel Sandén 2007). I dagsläget är forskningen inom kundinvolvering vid tjänsteutveckling dock begränsad.Denna uppsats kommer att behandla kundinvolvering i tjänsteutvecklingen.

Intresset för lyxprodukter har ökat runt om i världen vilket också blivit allt mer framträdande i Sverige. Marknaden för lyxprodukter har de senaste åren förändrats och banat väg för en ny kategori av lyx tillgänglig för en globalt växande medelklass. Den nya kategorin benämns ofta som new luxury vilket innebär en åtkomlig kategori av statusgivande produkter som är lägre i pris än de traditionella lyxprodukterna. Allt fler lyxföretag väljer att expandera för att kunna nå en bredare kundbas och tillämpar därför produktlinjeutvidgning eller varumärkesutvidgning. En alltför omfattande expandering kan dock innebära risker eftersom den uppfattade exklusiviteten hos ett lyxföretag kan gå förlorad.

Bakgrund och problem: Efter införandet av IFRS 2005 har redovisning av goodwill visat sig vara ett problematiskt område rörande redovisning av förvärv och nedskrivningar. Studier har visat kopplingar till att tillsynen har inverkan på nedskrivningar. Den svenska tillsynen som sköts av börserna har kritiserats av både börsens övervakningschef såväl som av Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden. Studier har visat att ett starkt tillsynsorgan bidrar till en jämnare tillämpning av IFRS.Syfte: Syftet med uppsatsen är att nå klarhet i hur den svenska redovisningstillsynen uppfattas av Large Cap-bolag i Sverige och hur tillsynen påverkar bolagens redovisning av goodwill.Avgränsningar: Studien har avgränsats till svenska börsnoterade bolag på Large Cap-listan som redovisar goodwill.Metod: Primärdatan är insamlad genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med alla respondenter förutom med en person som intervjuades via ett mejlformulär. Primärdatan har sedan indelats i kategorier och analyserats med hjälp av tidigare studier inom området.Resultat och slutsatser: Uppfattningen av redovisningstillsynen hos de tillfrågade respondenterna är att tillsynen är bristfällig i sättet granskningen utförs.

Kurs: Examensarbete i logistik för Civilekonomprogramet, 4FE05E, VT14Författare: Christian Sjöström och Joel Cederberg Handledare: Linnéuniversitetet: Åsa Gustavsson                       VCE i Braås: Cecilia Ekstrand och Carl Sigfridsson Examinator: Helena Forslund Titel: En studie om kvalitetsbrister samt förslag till förbättring av godshanteringsprocessen på VCE i Braås Bakgrund: Företag har skiftat fokus från priskonkurrens till fokus på kvalitet och leveransförmåga. Kvalitet är en nyckelfaktor för att kunna tillfredsställa kunden, skapa lönsamhet i företaget och skapa ekonomisk tillväxt. Om processer som finns för att tillfredställa kunden innehåller kvalitetsbrister orsakar det problem för hela företaget. Det är av vikt att effektivisera processerna som finns i företag genom verktyg som processkartläggning för att motverka kvalitetsbristerna. Syfte: Syftet med uppsatsen är att, genom en kartläggning av godshanteringsprocessen från godsregistreringen till intern kund, identifiera kvalitetsbrister samt orsaker till dessa i processen samt föreslå åtgärder för minimering av dessa kvalitetsbrister. Metod: Studien är deduktiv och följer ett positivistiskt synsätt och empiri har samlats in genom en kvalitativ fallstudie där observationer, ostrukturerade och semi-strukturerade intervjuer har använts. Den teoretiska datainsamlingen har gjorts genom databaser och litteratur från Linnéuniversitetes universitetsbibliotek.

Idag möts vi människor av allt mer reklam och varumärken där företagen konstant strävar efter att öka försäljning samt stärka sitt varumärke på marknaden. Det stora arbetet med att differentiera och kommunicera sitt varumärke har på så sätt blivit väldigt viktigt då utbudet växer. Den tidigare mass- och relationsmarknadsföringen har i många avseenden fokuserat påatt kommunicera produkterna och varumärket kring dem. I den framväxandesamhällskulturen där fokus på upplevelser av en produkt och dess varumärke börjat vinna mark, blir en ny typ av marknadsföring viktig, nämligen sinnesmarknadsföring. Sinnesmarknadsföring syftar till att via människans fem sinnen påverka och erbjuda kunder en upplevelse som ges via stimulis riktade till sinnena.

I denna uppsats har vi undersökt charterresenärers köpbeslutsprocess vid val av researrangör om de reser som: Kompisgäng, Yngre Par, Barnfamilj, eller Äldre Par. I förlängningen syftar detta till uppsatsens egentliga mål, nämligen att undersöka om dessa fyra olika typer av grupper är varumärkeslojala eller inte med avseende på researrangör samt vad detta beror på. För att uppnå uppsatsens syfte har vi genomfört kvalitativa undersökningar. Totalt har vi genomfört 12 fokusgrupper á 5 personer med de fyra olika kundgrupperna och tre semi-strukturerade intervjuer med representanter från Sveriges fyra största researrangörer. Barnfamiljer visade sig främst prioritera kvalité samt var den mest lojala kundgruppen.

Bakgrund:Om ett barn inte får sina grundläggande behov uppfyllda är det socialtjänstens ansvar att utreda huruvida barnet far illa eller kan komma att fara illa och om åtgärder behöver vidtas. De riskbedömningar som görs utgår främst från en klinisk metod och riskbedömningsinstrument används sällan. Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsättningar för den praktiska tillämpningen av riskbedömningsinstrument inom den svenska sociala barnavården. Metod: Studien hade en kvalitativ design och datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Deltagarna kom från tre olika kommuner och bestod av nio kvinnliga socialsekreterare som arbetade med barnavårdsutredningar.

Denna uppsats var baserad på fem videoinspelade engelsklektioner i en klass i årskurs 6. I studien analyserades hur läraren använde sig av talspråk under den del av lektionerna som karaktäriseras av helklassundervisning. Undersökningen kom att inrikta sig på i vilken omfattning läraren och elever använde sig av frågor och på vilka olika sätt de användes i undervisningen. Med hjälp av analysmetoden conversation analysis undersöktes hur frågorna var strukturerade och vilken funktion de hade i det gemensamma samtalet i klassrummet. I analysen av materialet undersöktes även elevernas olika respons på de frågor som de fick.