Undersökningar som genomförs regelbundet i Sverige och andra länder har visat på att allt färre ungdomar vill bli ingenjörer eller vetenskapsmän och stora ansträngningar görs internationellt för att förbättra situationen. Vi avsåg att ta reda på vad som görs åt detta på gymnasieskolor i Sverige (specifikt i ämnet fysik), och vad man skulle kunna göra mera. Enkäter skickades ut till elever och lärare på några gymnasieskolor i sydvästra Skåne, vilka följdes upp med intervjuer av tre lärare. Vi fann att på de skolor där man ansåg att det var ett problem så visste man inte vad man skulle göra. Elevernas förslag var att ha en mer varierad undervisning.

Vårt examensarbete handlar om läsförståelse, vad det kan innebära och hur det kan definieras. I samtal med två lärare och två specialpedagoger, på två olika skolor, försöker vi synliggöra de intervjuade lärarnas syn på läsförståelse. Vi undersöker också undervisningen; hur lärarna arbetar med läsförståelse i skolan, hur de stödjer barns läsförståelse, samt om det finns instrument för att bedöma barns läsförståelse. Studiens resultat visar att läsförståelse kan delas upp i två delar, avkodning och förståelse, och att avkodningen måste vara avklarad för att förståelse ska vara möjlig. Undersökningen visar också att elevernas läsförståelseprocess kan kan stödjas genom samtal om texter och genom att använda sig av elevernas förförståelse.

Syftet med denna undersökning har varit att utifrån pedagogernas erfarenheter undersöka vilka faktorer som bidrar till alternativt hindrar att interaktiva tavlor används utifrån sin interaktiva potential i klassrummet - vilka påverkansfaktorer kan urskiljas för införande och användande av interaktiva tavlor i klassrummet? Undersökningen har även belyst motiven för satsningarna, användningen av den interaktiva tavlan i relation till erbjudandet om interaktivitet samt hur olika faktorer påverkar integreringen av tavlan i klassrummet. Undersökningen baseras på litteraturstudie, en mindre enkätundersökning samt ett par kompletterande observationer av klassrumspraktik.Respondenternas skolor har utifrån min tolkning valt att satsa på interaktiva tavlor utifrån arbetslivsaspekter och/eller demokratiaspekter snarare än inlärningsaspekter. Organisationerna har påverkats av omgivningens krav. De faktorer som lyfts fram i undersökningen utgår dels från lärarens kompetens, värderingar och intressen, dels till den praktik där individen agerar och dess egenskaper, krav och möjligheter.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare säger sig uppfatta fritidspedagogens yrkesroll i skolan. Ett skriftligt frågeformulär skickades ut via e-post till fem olika pedagoger i skolår 1- 3. Formuläret bestod av öppna frågor. Urval av respondenter till studien gjordes från fem olika skolor i samma stad. Respondenterna hade olika lång arbetserfarenhet.

Jämställdhetsfrågan är ett aktuellt ämne i skolan och samhället. Barn och ungdomar påverkas och influeras av familj, kamrater, media och skolans förhållningssätt till jämställdhet. Med de tankarna i bakhuvudet har vi valt att fördjupa oss inom genusvetenskapen. Vi har observerat lärares förhållningssätt gentemot sina elever ur ett genusperspektiv på skolor i södra Sverige. Resultaten vi har kommit fram till skiljer sig, i vissa fall, från litteraturen.

Syftet med den här studien var att inventera möjligheterna för kommunala verksamheter inom Skellefteå kommun att stänga av ventilationen vid varningssignalen Viktigt Meddelande till Allmänheten. Inventeringen skedde med hjälp av enkäter som sändes till ett stort antal kommunala verksamheter såsom; förskolor, skolor, äldreboenden, badhus och bibliotek. Resultatet visade att kunskap om alarmsignalen Viktigt meddelande till allmänheten var låg. Några förslag på hur säkerheten kan förbättras, ifall en olycka inträffar, är givna i rapporten. Ett av förslagen som framkommer är att öka kunskapen om hur ventilationen stängs av.

Det ha?r a?r en kvalitativ forskningsstudie med en diskurspsykologisk ansats da?r socialkonstruktionismen sta?r som teori. Syftet a?r att underso?ka hur la?rare beskriver att de bemo?ter matematiken i skolan na?r det finns elever i behov av la?s- och skrivsto?d. En diskurspsykologisk analys studerar hur ma?nniskan skapar och fo?rsta?r sin omva?rld genom anva?ndning av sin spra?kliga fo?rma?ga.

Syfte och frågeställningarSyfte: Hur lägger idrottslärare upp orienteringsundervisningen i skolan?1. Vad har lärarna för bakgrund till sitt orienteringskunnande? 2. Varierar undervisningstiden från skola till skola och vart undervisas den? 3.

Examensarbetet Framtidens skolbänk som har utförts på avdelningen för maskinteknik vid Blekinge Tekniska högskola i samarbete med grundskolan Vittra Adolfsberg. Skolbänken är till för att möjliggöra ergonomiskt bra arbetsställningar i både sittande och stående position för alla elever oavsett längd och storlek. Dessutom ska skolbänken underlätta användandet av digitala undervisningsredskap såsom datorer och surfplattor. Examensarbetet består i att utveckla och konstruera en skolbänk som möjliggör detta utan att skolbänken blir för dyr eller för ömtålig för att kunna vara att reellt alternativ för alla skolor. Idag så är projektet på konceptstadiet men det finns definitivt möjligheter att någon variant på mitt förslag skulle kunna kommersialiseras då det i dagsläget inte finns några liknande produkter på marknaden..

SyfteStudiens övergripande syfte var att studera friluftsundervisningen i utvalda grundskolor i Oslo och Stockholm och därvid jämföra möjligheter och inställningen till friluftsliv samt ställa detta i relation till hur friluftsliv behandlas i respektive lands styrdokument.MetodStudien tar sin utgång i den kvalitativa forskningstraditionen och består av en litteraturstudie, där bl. a. styrdokument för respektive land studerats för att kunna jämföra skillnader och utvecklingen i momentet friluftsliv. Därutöver genomfördes sex telefonintervjuer, tre i vardera stad, för att få en bild av dagens friluftundervisning. De intervjuade skolorna har slumpmässigt valts ut.

SyfteVårt syfte med uppsatsen är att undersöka den psykiska ohälsoproblematiken i fem gymnasieskolor i Storstockholm.MetodMetoden som användes var kvalitativa intervjuer med sex stycken skolsköterskor. Kriterierna var att respondenterna skulle arbeta i kommunala gymnasieskolor, belägna i Stockholms kommun, där elevantalet var minst 700. De skolor som matchade kriterierna urskiljdes ytterligare med en lottning för att få fram fem skolor. Därefter kontaktades respondenterna på skolorna. I de fall där vi inte fick något svar genomfördes ytterliga försök till kontakt, vid inget svar lottades ytterligare en skola fram av de kvarvarande.

Denna studie avser att undersöka hur man kna använda bilder i undervisningen och hur detta kan fungera. Studien är utförd på tre olika skolor med åtta informatanter, både lärare och elever. Studien rör ämnena engelska och biologi. Undersökningen har en kvalitativ inriktning vilket innebär att den bygger på vetenskapliga granskningar av verkligheten utifrån olika individers erfarenheter. Intervjumeyoden som använts är av semistrukturerad karaktär, d.v.s.

Syftet med detta arbete var att undersöka elevers attityder till läsning samt att titta på skillnader och/eller likheter i attityd i förhållande till ålder och kön. Vår studie byggde på en kvantitativ undersökning och resultatet baserades på en enkätundersökning som genomfördes i två skolor i en kommun i Norrlands inland under hösten 2006. Från varje skola valdes en klass i skolår 6 och en klass i skolår 8 ut. Resultatet visade på att det fanns en viss skillnad i attityd mellan pojkar och flickor samt mellan skolår 6 och skolår 8 eftersom pojkar i skolår 8 hade en något mer negativ attityd till läsning än de övriga urvalsgrupperna..

Syftet med denna undersökning är att belysa flickor och pojkars upplevelser och tankar kring deras läsutveckling. Finns där skillnader i flickors och pojkars läsutveckling? Syftet är även att belysa pedagogers upplevelser och hur de arbetar för att främja elevers läsutveckling. Denna undersökning har visat att elevers läslust skapas av inre bilder och det är något som pedagoger måste främja i elevers undervisning för att skapa goda läsare. Elevers val av litteratur styrs utav deras intressen och även det bör beaktas.

Den här uppsatsen studerar vad begreppet lärande för hållbar utveckling egentligen handlar om i den svenska grundskolan. Med utgångspunkt i de diskurser som styr miljöområdet, och de som styr den svenska grundskolan, analyseras det man idag benämner som lärande för hållbar utveckling genom textanalytiska metoder. Studien går ut på att analysera de dokument som reglerar den svenska grundskolan samt hur Myndigheten för skolutveckling kommunicerar hållbar utveckling till svenska skolor. Studien landar på slutsatsen att ekonomiska premisser, mer än miljömässiga, är de som får utforma vad lärande för hållbar utveckling verkligen är och att miljödiskursen får stå tillbaka för en mer etablerad del av maktstrukturen. Därmed rekonstrueras begreppet hållbar utveckling, när det blir en del av lärande för hållbar utveckling, till något som inte alls verkar för en bättre miljö, utan som kanske till och med motverkar en hållbar utveckling..