Jag gjorde detta arbetet för att jag var intresserad av vad det fanns för beredskap på skolorna vid olycksfall. Eftersom vi inte fått någon olycksfallsutbildning i vår utbildning så blev jag nyfiken att undersöka vilken kunskap det finns ute på skolorna inom detta området. Den största delen i mitt arbete blev att intervjua personal på skolorna eftersom det inte finns så mycket skrivet om detta. Jag intervjuade skolsköterskor, lärare och skyddsombud. Målet med mitt arbete var bl a att undersöka om det fanns några beredskapsplaner på skolorna när en olycka inträffar samt om det fanns någon rapporteringsskyldighet.

Sammanfattning Vi har valt att undersöka vilka argument och arbetsmetoder som skolorna har för att främja en god elevhälsa. Vi har utgått från styrdokument, aktuell litteratur och forskning. Vi genomförde sex intervjuer på tre olika skolor. Från varje skola intervjuades en rektor och en lärare. Genom litteraturen och övrigt material har vi försökt ge en övergripande bild av vad en god hälsa egentligen är.

Många människor har på något sätt ett förhållande till musik, positivt eller negativt. Detta gäller såväl för barn och ungdomar som vuxna. Detta gäller även författarna till detta arbete. Syftet med vårt arbete är att undersöka musikundervisningen i skolan. Stämmer pedagogernas syfte och mål med vad eleverna själva uppfattar att de lär sig? Hur förhåller sig musikpedagogerna till våra styrdokument och överförs musiken i den övriga undervisningen? Vår undersökning är kvalitativ och utgår från intervjuer med elever och pedagoger samt observationer av musiklektioner.

Vi har genomfört en intervjustudie kring hur barn på två skolor beskriver fritidshem, fritidspedagoger och lärande på fritidshem. Vi menar att det är viktig att ta del av barnens egna synpunkter. Fokuseringen i vårt arbete ligger på barns perspektiv kring verksamheten. Vi har utgått från tre frågeställningar för att förstå vad barnen har att säga om sitt fritidshem. Hur beskriver barnen sin fritidshemsverksamhet? Hur beskriver barnen fritidspedagogernas yrkesroll? Hur beskriver barn vad de lär sig? I tidigare forskning har vi använt oss av studier som rör barns egna uttalanden kring deras fritidshem.

Syftet med vår studie är att undersöka om det förekommer motorikundervisning i skolan och hur denna i så fall ser ut. Vi vill även undersöka vilka orsaker som kan finnas till att det ser ut som det gör. Eftersom vår utbildning har inriktning mot grundskolans tidigare år, bygger vår studie på undersökningar gjorda på grundskolor. Vi valde ut tre grundskolor, där vi intervjuade och observerade pedagoger som arbetar med idrott och hälsa-undervisning. Våra resultat visar att de skolor vi undersökt arbetar med medveten motorikträning i idrott och hälsa-undervisningen och att det förekommer extra motorikundervisning för de barn som behöver det.

Det har konstaterats att i skolor där många elever har utländsk bakgrund är uppfyllelsen av skolans kunskapsmål låg. Ofta förklarar man detta faktum med att eleverna har bristande kunskaper i svenska. Genom min undersök-ning ville jag ta reda på om det var hela förklaringen. För att stödja elever-nas möjligheter att nå skolans mål pågår språksatsningar i Göteborg, där åtta skolor har fått förstärkta resurser i form av flerspråkig personal. Efter-som denna skolpersonal är indelad i team och arbetar i lokala projekt, såg jag en möjlighet att få insyn i hur samarbetsinriktade arbetsformer kan för-bättra villkoren för nyanlända elevers språkutveckling.

I denna studie fokuseras till stora delar den första läseboken. För att tillgodogöra oss kunskap kring vilka läsläror som används i dagens skola, har vi besökt ett antal skolor och där intervjuat barn och pedagoger om vad de anser om det material som används vid den första läsinlärningen. Vi har också gjort en historisk tillbakablick, där vi konstaterat att det tidigare inte lades någon som helst vikt vid själva läsinlärningen vid läsningen. Idag läggs däremot tyngdpunkten vid att lära barn läsa, men det material som används ser olika ut på olika skolor. Det vi kommit fram till efter våra litteraturstudier är, att den kulturella bakgrunden är av stor betydelse för barns läsutveckling.

Enligt den svenska skollagen (SFS 2010:800) har elever i skolan rätt till näringsriktiga skolmåltider. I lagtexten saknas förklaring om vad den näringsriktiga måltiden innebär, men regeringen hänvisar till de svenska näringsrekommendationerna som utgångspunkt. Syftet med denna rapport var att undersöka skolors tillvägagångssätt för att servera en näringsriktig måltid i skolan. Den kvalitativa intervjun användes som metod för att under-söka detta i fem skolor belägna i Uppsala kommun. Livsmedelsverket har skapat en vägledning, ?Bra mat i skolan?, som ger rekommendat-ioner för skolmaten baserat på de svenska och nordiska näringsrekommendationerna.

Mångfald är begrepp som används ofta i den offentliga debatten. I lagstiftning och politiska målsättningar finns inga direkta direktiv på hur mångfald ska definieras och implementeras men det finns riktlinjer och visioner. Studien syftar till att förstå hur tre skolor i Malmö, genom hur rektorer som ledande aktörer förstår och implementerar mångfald i sin verksamhet i relation till lagstiftning och politiska visioner, detta undersöks då skolor bl.a. har en viktig roll i att förmedla och diskutera värden och förhållningssätt till andra. För att erhålla kommunala och statliga insatser och perspektiv om mångfaldsarbete på skolor deltar även chefen för Resurscentrum för mångfaldens skola samt ansvarig på Myndigheten för skolutveckling i Malmö i studien.

Läroböcker som används i undervisningen i arabiska som modersmål importeras från arabiska länder, bland annat Syrien, Libanon och Jordanien. På grund av stora skillnader mellan utbildningar och undervisningsmetoderna i arabiska skolor och i svenska skolor vill jag genom min uppsats undersöka och analysera en av dessa böcker som används i undervisningen här i Sverige. Det övergripande syftet med min uppsats är att undersöka hur den arabiska kulturen och identiteten representeras i läroboken ?Al qeraa al arabia?, som används i undervisning i arabiska som modersmål på grundnivå. För att analysera den valda läroboken har jag valt att kombinera två analysmetoder, nämligen en hermeneutisk metod kallad ?kritisk närläsning? och en språkvetenskaplig metod, där jag använder valda delar av en analysmodell konstruerad av Hellspongs. Resultatet av mina analyser visar att läroboken ?Al qeraa al arabia? inte kan bidra till att bygga kultur och identitet hos elever i Sverige som är från olika arabiska länder. Avslutningsvis diskuteras även tänkbara konsekvenser av resultaten och exempel ges på vidare forskning inom området..

Den här uppsatsen behandlar ämnet traditioner och högtider i skolan, men även hur två skolor arbetar kring traditioner och högtider. Hanteringen av religiösa traditioner i skolan är och har varit ett debatterat ämne då Sverige mer och mer blivit ett mångkulturellt samhälle. Detta innebär att förändringar i skolan sker då den kulturella och religiösa bakgrunden hos eleverna blir mångfaldig. Vi studerar i denna uppsats hur de utvalda skolorna hanterar religionsundervisningen och firandet av högtider med bakgrund i en kristen tradition. Vi granskar också elevers kunskaper om olika religiösa högtider som har sina traditioner i judendomen, kristendomen och islam.

Trafikmiljön är ett problem vid många skolor i landet. Det beror i många fall på att skolorna inte är planerade och byggda för att så många föräldrar lämnar sina barn vid skolan med bil som idag. Anledningen till att många föräldrar skjutsar sina barn till skolan kan vara flera: att skolvägen upplevs som osäker, att det är för långt till skolan, att föräldrarna lämnar barnen på väg till arbetet eller helt enkelt bekvämlighet. Syftet med denna studie är att bidra med förståelse till att öka trafiksäkerheten för barn, och att utifrån barnens perspektiv få fram underlag till förbättringar av trafiksäkerheten i en skolas närområde. Målet med studien var att ta fram en checklista som kommuner kan använda i detta arbete. Baserat på en litteraturstudie har ett antal metoder valts med syfte att ge underlag till en checklista.

På gymnasiets Hotell och restaurangprogram är kurser inom vissa yrkesämnen till stora delar förlagda på APU-tid (Arbetsplatsförlagd utbildningstid). Detta innebär att delkurser och vissa moment som finns fastställda i kursmålen förväntas tillgodoses eleverna ute på en arbetsplats. Intervjuer med lärare och handledare har genomförts för att undersöka hur bedömningen av APU görs och hur samverkan mellan lärare på skolor och handledare på APU-platser ser ut.Elevernas insatser under denna arbetsplatsförlagda utbildning, APU, bedöms av handledare på APU-platserna. Denna utförda bedömning värderas in av lärarna i kursbetygen i de kurser som omfattas av APU. Undersökningen visar att bedömningen av elevernas insatser på APU sällan utvärderas med elever eller lärare.

Syftet med denna studie är att undersöka sju lärares reflektioner om elever med en annan kulturell bakgrund i Hong Kong, vilken betydelse har interkulturell kompetens och vilka effekter skolsystemet i Hong Kong gör som påverkar elever med en annan kulturellbakgrund, lärare samt föräldrarna. För att få svar på mina frågeställningar har jag därför åkt till Hong Kong och vistats där i två veckor. Jag besökte två skolor och gjorde totalt sju intervjuer. Utifrån intervjuerna kan man se att de lärare som är mindre interkulturell kompetenta känner en svårighet och oro i möten med elever med en annan kulturell bakgrund. De ansåg även att orsaken till att elever med en annan kulturell bakgrund inte kunde hinna ikapp med skolgången berodde på deras kulturella bakgrund och deras föräldrar.

Studien hade som syfte att belysa det arbete som skolor utför inom området mobbning, vi valde att lägga fokus på insatser och förebyggande arbete. I studien valde vi även att se närmare på vilka handlingsplaner som finns utformade inom skolan samt hur synen på mobbning ser ut hos skolpersonal. Studien belyser relevant tidigare forskning och teorier samt grundar sig på en kvalitativ metod. Intervjuer med skolpersonal genomfördes för att kunna visa på ett tydligt resultat i hur arbetet med mobbning ser ut i praktiken. Resultatet visade på att skolpersonal hade en betydande roll och det var av intresse att undersöka hur deras verklighet ser ut i praktiken.