Kalmar är i dagsläget i en kraftig expansionsfas. En satsning med ett stort internationellt mässcentrum och hundratals bostäder i norra Kalmar innebär att staden sätts på Kartan på ett nytt sätt, inte bara som den historiska staden. För att centrala Kalmar ska kunna behålla sin särställning som stadens kommersiella centrum krävs det att även det utvecklas. Det är dock inte helt okomplicerat. Kvarnholmen har en begränsad yta och stora delar av den består av värdefull bebyggelse.

Detta examensarbete är resultatet av en utredning av produktionsbegränsningar och produktutveckling på Volvo Construction Equipment AB Component Division i Eskilstuna. Produktionssystemet på Volvo CE genomgår en stor förändring då det går från att fungera som en funktionell verkstad till att bli flödesinriktat. Detta gör att helt nya krav ställs på produkternas konstruktion och utformning. Det är nu inte möjligt att anpassa maskinerna eller operationsföljderna efter artikeln i samma utsträckning som tidigare, man kommer att vara tvungen att anpassa artiklarna efter produktionslinan. Därav har en litteraturstudie inom Concurrent Engineering gjorts som belyser hur man bör jobba som organisation och vilka verktyg man har till sitt förfogande, för att utveckla produktionsvänliga produkter.

Problem: 1930-talets funktionalistiska stadsmönster är idag väldigt tydligt på flera platser. Denna funktionsuppdelade utopi som skulle svara till alla människors behov är idag mycket ifrågasatt. Stadsutvecklare har börjat återgå till tankarna om den traditionella stadens stadsmönster, men är idag allt för ivriga med att använda sig av begreppet stadsmässighet utan att se dess hela innebörd. Problematiken ligger i att funktionalismen efterlämnat en stor bromskloss för att bygga mer stadsmässigt. Uppsatsen avser att diskutera hur en plats kan utveckla sina existerande förutsättningar till att bli mer stadsmässiga.

Denna undersökning är en fallstudie av Birka en del av världsarvet Birka och Hovgården. Birka tros ha varit en aktiv köpstad under vikingatiden och är en betydelsefull del av Sveriges historia. Ett världsarv är ett natur- eller kulturminne som anses så värdefullt att det har betydelse för hela mänskligheten. Själva platsen och mötet med kulturmiljön är en viktig del av studien. Det finns idag tre huvudaktörer som förvaltar och driver Birka.

NILS (Nationell inventering av landskapet i Sverige) är ett nationellt miljöövervaknings-program som syftar till att undersöka och följa upp den biologiska mångfalden i Sverige ur ett landskaps perspektiv. En grundläggande del av rutininventeringarna är registrering av linjeobjekt. GPS-koordinater tas på varje linjeobjekt och matchas sedan mot kartunderlag och linjeobjektets naturtyp kan då avläsas. Alla kartor har en osäkerhet i klassning av naturtyp och gränsdragning som gör att klassning utifrån kartunderlag inte är lika exakt som klassning i fält, vilket skulle kunna bidra till att det finns en skillnad mellan de olika sätten att klassa linjeobjekt. Genom att titta på samma linjeobjekt i fält och på kartor och klassa linjeobjekten efter markslag och naturtyp kunde man jämföra klassningarna för att se hur tillförlitliga de olika kartunderlagen var.

Uppsatsen belyser hur mat genom att kopplas till geografiskt ursprung länkas samman till en matkulturell identitet. Med utgångspunkt i projektet Ny Nordisk Mat undersöks matkultur som process, för att försöka förstå hur projektet bidrar till konstruktionen och värdetillskrivningen av den nordiska maten, samt hur detta bidrar till att skapa och upprätthålla regional identitet. Analysen av det empiriska materialet tar stöd i fyra teoretiska perspektiv/begrepp: Björkholms (2011) teoretiska modell över kulturarv som process, Billigs (1995) teori om banal nationalism, Kullgrens (2000) idéer om regional identitet samt Aronczyks (2013) teori om nationell märkesprofilering. Det empiriska materialet utgörs av texter utgivna av och relaterade till projektet Ny Nordisk Mat, som studeras med hjälp av diskursanalys inspirerad av Foucaults arkeologiska analys. Analysen visar att värdetillskrivningen av de nordiska råvarorna sker genom kopplingar till det nordiska landskapet och klimatet.

Turism har blivit ett globalt fenomen och det finns olika anledningar till varför människor väljeratt resa. Det är viktigt att kunna erbjuda olika aktiviteter för att locka olika målgrupper tilldestinationer. Evenemangsturismen är ett fenomen som har växt runt om i världen under desenaste åren och ett evenemangs största roll är att ge destinationen en möjlighet till att bli en platspå Kartan genom turism. Inom evenemangsturism är sportevenemang och festivaler en centraldel. Denna uppsats behandlar evenemang med inriktning på marknadsföring ochdestinationsutveckling.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som karaktäriserar planeringen av det offentliga rummet i den samtida svenska staden, samt hur dagens utformning av det offentliga rummet påverkar dess användning. De förändringar som många svenska städer genomgått sedan 1970- talet återspeglas idag på olika sätt i stadsmiljön. Göteborg är en av de städer där förändringar syns tydligt exempelvis i projekt som Norra älvstranden och satsningar på Evenemangsstråket. Dessa satsningar syftar till att skapa nya vägar mot tillväxt för en stad som tidigare levt mycket på industrinäringen. Den globaliserade värld som vi idag är en del av ställer nya krav på städer och platser som konkurrensmedel.

Utvecklingen i världen och även i våra svenska städer går mot att bygga mot allt högre höjder. Linköping är inget undantag och PEAB bygger just nu det som ska bli stadens högsta kontorsbyggnad kallad Tornet. Med sina 19 våningar kommer den att sträcka sig ca 65 meter upp i luften, ingen höjd i världsliga sammanhang, men i Sverige hamnar det på en 21:a plats över landets högsta byggnader. Huset är placerat i närheten av centrum och skall fungera som kontor och företagshotell åt ett av stadens fastighetsbolag. PEABs erfarenhet av att bygga höghus är dock begränsad, därför har jag kommit överens med företaget om att undersöka vilka riskerna, men även möjligheterna är att bygga på höjden.

Syftet med detta arbete är att identifiera geografiska platser i Sverige där det finns affärsmöjligheter för Vattenfall med industrikombinat som grundtanke samt definiera industrikombinatets uppbyggnad. Då arbetet skrivs för Vattenfall Elproduktion Norden ska elproduktion ingå i industrikombinatet. Begreppet industrikombinat används i detta arbete för att beskriva samarbeten där restvärme från en produktionsenhet används som primärvärme i en annan produktionsenhetBranscherna med störst energianvändning i Sverige anses vara mest intressanta att samarbeta med eftersom det i dessa branscher bör finnas affärsmöjligheter med störst potential. Industrier ur dessa branscher kartläggs och placeras ut på en Sverigekarta för att lokalisera geografiska områden med stor energianvändning. Även enskilda industrier med stora energibehov ur andra branscher placeras ut på Kartan.

Denna uppsats är fokuserad på Vrinneviskogens kulturlämningar och kulturmiljöer. Den omfattar även en kulturgeografisk studie över Vrinneviskogen. Det innebär att det geografiska rummet är koncentrerat till en geografisk yta som omfattar hela nuvarande Vrinneviskogen. Syftet med uppsatsen har varit att inventera och dokumentera  kulturlämningar och kulturmiljöer i undersökningsområdet. Jag att har undersökt områdets kulturmiljöer och orsaken till varför kulturgeografiska värden fortfarande är jämförelsevis okända i utredningar och i skötselplaner.

GIS i kombination med GPS börjar användas allt mer i det moderna skogsbruket och då främst till traktplanering och inventering. Tidigare försök har visat att utrustningen även kan användas som navigeringshjälpmedel i skördare. Siljansfors försökspark har under en tid koordinatsatt försöksytor med hjälp av en DGPS mottagare och lagrat detta i ett Geografiskt Informations System (GIS). De vill nu se på vilket sätt denna geografiska information kan användas tillsammans med en GPS i en skördare för att hitta och skydda deras försöksytor. Detta examensarbete syftar till att undersöka hur noggrant en skördarförare kan gallra intill skyddsvärda objekt, endast med GPS och digitalt kartunderlag som hjälpmedel.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som karaktäriserar planeringen av det offentliga rummet i den samtida svenska staden, samt hur dagens utformning av det offentliga rummet påverkar dess användning. De förändringar som många svenska städer genomgått sedan 1970- talet återspeglas idag på olika sätt i stadsmiljön. Göteborg är en av de städer där förändringar syns tydligt exempelvis i projekt som Norra älvstranden och satsningar på Evenemangsstråket. Dessa satsningar syftar till att skapa nya vägar mot tillväxt för en stad som tidigare levt mycket på industrinäringen. Den globaliserade värld som vi idag är en del av ställer nya krav på städer och platser som konkurrensmedel. Hur resonerar egentligen politiker och planerare, hamnar de offentliga miljöerna på undantaget? Resultatet visar att det finns tendenser till detta men att det också finns ett stort utrymme för att de offentliga rummen kan komma att får en större betydelse i framtidens stad som ett medel för att attrahera nya invånare, turism och företagsetableringar.

Efterfrågan på miljömässigt hållbara fastigheter har ökat i takt med att samhällets miljömedvetenhet har växt. År 2010 satte Vasakronan begreppet "gröna hyresavtal" på Kartan när de lanserade denna avtalstyp. Begreppet har sitt ursprung utanför Sveriges gränser där Australien är det land som kommit längst i utvecklingen. Det är även här som kontraktsformen fått störst popularitet. Avtalstypen brukar innefatta mål för: minimering av energianvändning, en miljövänlig avfallshantering, användning av "grön el" och val av material som minimerar miljöpåverkan vid ombyggnad.

Det växande problemet med stölder av såväl gods som fordon under transport är något som fått mer och mer fokus i media under det gångna året. När vi för knappt ett år sedan började intressera oss för problematiken var det inte lika uppmärksammat som idag. För yrkeschaufförerna innebär denna ökande hotbild att de känner sig otrygga och de vill ha en säkrare arbetsmiljö. Ett led i arbetet mot detta skulle vara att införa övervakade uppställningsplatser vars lokalisering harmoniserar med gällande regler för kör- och vilotider i Sverige och i Europa.Syftet med uppsatsen är bland annat att utveckla riktlinjer för att finna lämpliga lokaliseringar för placering av övervakade uppställningsplatser. För att göra detta har vi valt att kombinera ett deskriptivt och explorativt forskningssätt.