Privat Tystnad ? Offentlig Transparens? ? Redaktionellt ansvarigas syn på journalisters privata aktivitet på sociala medierFörfattare: Sofi Engström och Thina GrotmarkUppdragsgivare:Dagspresskollegiet. Ett forskningsprogram på institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs Universitet (JMG). Programmet genomför, sedan 1979, forskning om medieanvändning med fokus på dagstidningar och dess publikKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs universitet (JMG)Termin:Höstterminen 2009Handledare: Ulrika AnderssonSidantal: 46 exklusive bilagorSyfte: Att undersöka redaktionellt ansvarigas syn på journalisters privata aktivitet på sociala medierMetod: Kvalitativa intervjuerMaterial: Intervjuer med 6 stycken redaktionellt ansvarigaHuvudresultat: Resultatet visar att man bland våra respondenter anser att den största påverkan av privat användning av sociala medier är att trovärdigheten och den journalistiska objektiviteten riskerar att ifrågasättas. Endast en respondent menar att en sådan problematik inte existerar, då man på den specifika redaktionen endast använder sociala medier i yrkesmässigt syfte.Vi ser bland respondenterna också en hög grad av medvetenhet om vilken betydelse de yrkesetiska reglerna har för det journalistiska arbetet och det förefaller vara av vikt att ständigt ta reglerna i beaktning när man i egenskap av privatperson rör sig på sociala medier.Resultatet visar också tendenser till att det existerar en gråzon mellan privat och offentligt och hur man som journalist bör förhålla sig till de olika sfärerna.

Luleå kommun hade som vision runt millenniumskiftet att 2010 skulle invånarantalet i kommunen vara 80 000 personer. Den befolkningstillväxt de hoppats på uteblev, då dagens befolkning är drygt 73 000. Många av dem som flyttar till Luleå är studenter som studerar vid Luleå tekniska universitet. Denna grupp är av stor vikt i det totala inflyttningsnettot i Luleå. Samtidigt kan den uteblivande befolkningstillväxten bero på att många studenter som studerar vid Luleå tekniska universitet lämnar staden när de är klara med sina utbildningar.

Hypermobilitet är ett tillstånd där rörelseomfånget är ökat. Av världens population beräknas 4-40 % leva med tillståndet. Hypermobilitet förekommer i större frekvens hos kvinnor samt hos individer med ursprung från Asien och Afrika. Hypermobilitet minskar med åldern. Symptom som smärta kan uppkomma men individerna kan lika gärna vara fria från symptom.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera några utvalda faktorer som kan bestämma efterfrågan på rättvisemärkt kaffe. Detta har skett genom en enkätundersökning bland anställda på Linköpings universitet. De slutsatser som kunnat dras utifrån den utförda undersökningen är att ideologisk tillhörighet, en positiv syn på mänskliga rättigheter, de humanitära skälen och smaken och kvaliteten hos kaffet är avgörande för valet att konsumera rättvisemärkt. Att en person är ung, välutbildad och kvinna kan också öka sannolikheten för att kaffevalet ska bli det rättvisemärkta..

Vi har studerat hur budget används för planering och styrning vid en offentlig verksamhet, Luleå tekniska universitet. Syftet var att studera hur synen på budgeten varierar mellan strategisk-taktisk respektive operativ nivå. Genom en fallstudie har intervjuer genomförts med totalt sex personer på olika nivåer i organisationen för att uppfylla studiens syfte. Resultatet visar att upplevda skillnader på budgetens värde varierar mer med typ av verksamhet än mellan olika nivåer i organisationen. Samtliga är eniga om att budgeten har ett stort värde för planering av verksamheten och även att den är viktig för den löpande dialogen och uppföljningen mot budget.

Titel HOT ELLER MÖJLIGHET?En kvantitativ studie av svenska landsortsbaserade dagspressjournalistersinställning till användarskapat innehållFörfattare Johan Cedersjö & Roger GustavssonUppdragsgivare Dagspresskollegiet. Ett forskningsprogram på institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet. Programmet genomför,sedan 1979, forskning om medieanvändning med fokus på dagstidningar och dess publik. Dagspresskollegiet finansieras till två tredjedelar av Tidningsutgivarna och resterande tredjedel genom fristående analysuppdrag.Kurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin Vårterminen 2009Handledare Ulrika AnderssonSidantal 51Syfte Att undersöka vilken inställning svenska landsortsbaseradedagspressjournalister har till användarskapat innehållMetod Kvantitativ enkätstudieMaterial Webbenkät med 76 svarande respondenter.Huvudresultat Resultatet visar att de journalister som deltog i undersökningen har enambivalent inställning till det användarskapade innehållet.

Att genomföra förändringar är inget nytt. Redan 500 år före vår tideräkning sägs den grekiske filosofen Herakleitos ha myntat uttrycket ?Ingenting är permanent förutom förändringar?. I dagen föränderliga samhällen är det av stor vikt att kunna förändra sin organisation efter ändrade krav från omgivningen. Brist på kommunikation anses vara den främsta orsaken till att förändringar misslyckas samtidigt som god kommunikation ofta framhålls som ett tecken på framgångsrika förändringar.

The aim of this thesis is to examine the underlying causes for the opening of Karlstad Public Library. In doing so a theory based on the actor/structure model within social theory is used. The structures and actors are intertwined and therefore need to be analysed together. To do so the theory poses a series of questions that needs to be answered. The method used is document analysis.

Titel: Facebook som krishanteringsverktyg för allmänheten - Skogsbranden i Västmanland.Författare: Agnes Asplund Schmidt och Denise Reinler.Uppdragsgivare: JMG (Forskningsprojekt Kriskommunkation 2.0).Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2014.Handledare: Orla Vigsø - Universitetslektor vid Göteborgs Universitet, institutionen för journalistik, medier och kommunikation.Sidantal: 43 (exkl. referenslista och bilagor).Antal ord: 15, 622.Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga kommunikationen i den öppna facebookgruppenSkogsbranden Västmanland från dess start den 4 augusti fram tills branden utlystes vara under kontroll den 11 augusti.Metod: Metodtriangulering: kombinerad kvantitativ kommunikationsanalys och kvalitativ innehållsanalys.Material: Inlägg och kommentarer publicerade mellan den 4 - 11 augusti i facebookgruppen Skogsbranden Västmanland.Huvudresultat: Studien visar att behovet individer emellan att kommunicera under krissituationer är mycket högt. Sociala medier, så som Facebook, underlättar denna kommunikation avsevärt och har blivit ett modernt verktyg för krishantering. Vi har sett att det främst har förekommit fyra olika typer av kommunikation i gruppen.

Institutionen Tillämpad fysik och elektronik på Umeå Universitet använder sig av lärandeplattformen Moodle för hantering av kurser med tillhörande uppgifter och material kring dem. På Moodle laddar studenterna upp dokument och lärare betygssätter dem, vartefter en avklarad kurs registreras hos LADOK. Detta projekt kommer omfatta teori om hur Moodle är uppbyggt (version 2.4), hur utveckling av moduler sker, samt för- och nackdelar beroende på om operativsystemet Windows eller Linux används.Utvecklingen av moduler omfattar kodning av två stycken. Den ena modulen skall gå att implementeras till Moodle för att användas till kurser av institutionen för att underlätta kontrollen av inlämnade dokument som ännu ej är behandlade av lärare. Den andra är en generell modul som skapas i handledningssyfte för att senare kunna utvecklas vidare på, och implementeras till systemet om behov finns.

Handelshögskolan vid Umeå universitetInstitutionen för FöretagsekonomiUmeå universitet90187 UmeåDatum: 2007-04-10Författare: Görel ErikssonNivå/utbildning: Master thesis, FöretagsekonomiHandledare: Kifle HamdeTitel: Sportmarknadsföring & damfotboll - Vad klubblag i damallsvenskan kan göra för att marknadsföra sin produktProblem: "Vad kan klubblag i damallsvenskan göra för att attrahera publik till sina matcher, göra dem nöjda och se till att de kommer tillbaka?Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva det arbete som bedrivs för att marknadsföra de damallsvenska klubbmatcherna i damfotboll.Metod: Jag har utgått från en kvalitativ metod då mitt syfte är att undersöka och beskriva det arbete som bedrivs. Mitt angreppssätt är abduktivt och min omfattande förförståelse i ämnet ligger som bas för min hermeneutiska kunskapssyn. Jag har i studien genomfört 7 stycken intervjuer med totalt sex olika damallsvenska klubblag. Jag har haft ett marknadsföringsperspektiv och analyserat mitt empiriska resultat genom en diskursanalys då jag har en kritisk inställning till självklar kunskap.Resultat/slutsatser: I min slutsats kommer jag fram till att det finns behov och möjligheter av att professionalisera och utveckla de damallsvenska klubbarnas marknadsföringsarbete.

Bakgrund Mellanmål är ett begrepp som kan innefatta allt som förtärs utöver frukost, lunch och middag. I Sverige finns inga tydliga rekommendationer om mellanmål. Individers matvanor påverkas av samhällets normer och personer i umgängeskretsen. Det är vanligt att en förändring av matvanorna sker under studietiden och att matvanorna som skaffas då ofta behålls under resten av livet.Syfte Syftet med studien var att undersöka studenters föreställningar om och attityder till mellanmål.Metod Åtta semistrukturella, individuella intervjuer genomfördes i Umeå med studenter (fem män och tre kvinnor) från Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet. Rekryteringen skedde muntligt vid de två universiteten.

Syfte: Universitet och högskolor som erbjuder förskollärarprogram har olika syn på bedömning av reell kompetens och utbildning till förskollärare genom validering. Skillnader förekommer vid tillträdeskrav och även vid utformningen av utbildningsprogram-men. Utifrån några utvalda universitet och högskolor belyser denna uppsats vilka skillnader och likheter som finns och försöker se vad dessa skillnader kan bero på. För att belysa detta jämförs inte bara universitet och högskolor utan också förskollärarprogram som vänder sig till pedagogiskt verksamma där de studerande har viss campusförlagd utbildning varvat med att arbeta kvar i sin dagliga verksamhet samt det traditionella campusförlagda förskollärarpro-grammet.Teori: Uppsatsens teoretiska utgångspunkt grundas på Gunnar Bergs (2003) teorier om att skolan kan ses dels som en institution och dels som en organisation. Skolan styrs ?explicit? av staten genom lagar och förordningar som ger förutsättningar om hur institutionerna kan forma sina program.

Syftet med undersökningen har varit att bedöma metodmässig handlingsbarhet för utvärderingar av IT-system enligt sex generiska typer. Generiska typer som är framtagna av VITS-forskarna Stefan Cronholm och Göran Goldkuhl vid Linköpings universitet med avsikt att stödja olika val hur man utför utvärdering beroende på situationen. VITS är ett forskningsnätverk inom informatikområdet företrädd bland annat vid Linköpings universitet. Som underlag för min undersökning har jag använt mig av en fallstudie där jag utvärderat ett IT-system på sex olika sätt i enlighet med de generiska typerna.Resultatet av undersökningen visar att handlingsbarhetsorienterad utvärdering är ett omfattande arbete och det finns i dag inga färdigutvecklade utvärderingsmetoder att arbeta efter. De framtagna generiska typerna ser jag som metoder under utveckling även om jag använt dem som informella metoder.

SyfteSyftet med denna studie är att jämföra fysiskt aktiva kvinnliga pensionärer med manliga pensionärers upp­fattningar om ämnet idrott och hälsa från deras egen skolgång och kartlägga vilka faktorer som har bidragit till deras fysiska aktivitet idag. Studien är del av ett pilotpro­jekt om äldres hälsa vid Örebro universitet. Frågeställningar är:Hur påverkar idrottsundervisning och deltagande i fysisk aktivitet vid ung ålder graden av fy­siskt akti­vitet vid högre ålder (65 år och uppåt)?Vilka ytterligare faktorer kan påverka människan så att man som äldre är fysiskt ak­tiv?MetodMetoden i denna studie var fokusgrupper och fokusgruppssamtalen genom­fördes i ett konfe­rensrum på Örebro universitet. I studien har två fokusgrupper ingått, en grupp kvinnliga se­niora orienterare och en grupp manliga seniora oriente­rare.