Syftet med uppsatsen är att undersöka hur arbetet för ett jämställd idrottande i Sverige ser ut och undersökningens fokus ligger på staten och de tre kommunerna Karlskrona, Kristianstad och Växjö. Resultatet av uppsatsens undersökning är att killarna får större del när det gäller de idrottspolitiska satsningarna. Även fast staten i huvudmålen för idrottspolitiken belyser kvinnor och mäns lika värde satsas det mest på de traditionella manliga idrotterna vilket syns tydligt på bland annat de kommunalägda idrottsanläggningarna samt på det faktum att kvinnorna inom idrottsrörelsen har mindre inflytande än män. Jämställdhetsarbetet ser olika ut i de tre kommunerna. Bäst arbetar Växjö och därefter kommer Karlskrona.

Det pågår en diskurs om att reducera bilismen och det blir därför allt viktigare att skapa hållbara gång- och cykelstråk. Detta eftersom bilismen påverkar staden negativt ur ett miljö- och trygghetsmässigt perspektiv. Då Karlskrona kommun avser att etablera ett nytt resecentrum med 450 närliggande bostäder i området Gullberna ökar behovet av ett väl fungerande gång- och cykelstråk för detta och omkringliggande områden. Det är därför av stor vikt att utveckla det gång- och cykelstråk som sträcker sig mellan bostadsområdena Kungsmarken och Marieberg via framtida Gullberna stationsområde och vidare mot halvexternt handelsområdet Amiralen för att tillgodose den nya befolkningsökningen i och med nybyggnation av bostäder och resecentrum..

Bakgrund: SFOG har tillsammans med SBF, SNS och LÖF upprättat riktlinjer för förlossningsvården som bland annat berör dokumentation av CTG. Dessa har tagits fram genom ?Projekt säker förlossningsvård? och antagits av Blekingesjukhuset Karlskrona år 2008. Syfte: Syftet var att undersöka barnmorskors och läkares följsamhet av CTG-dokumentation, vid aktivt förlossningsförlopp, i förhållande till lokala PM, aktuella riktlinjer och nationella styrdokument på förlossningsavdelningen, Karlskrona. Metod: Retrospektiv journalgranskningmed deskriptiv design har använts.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka åtgärder Karlskrona vidtog kring kolerafarsoten år 1834 och 1853 samt vilka reaktioner som uppstod kring åtgärderna hos stadens invånare.Materialet som använts består främst av sundhetsnämndens handlingar från åren 1834 och 1853, kungörelser kring koleran och tidningsartiklar från dagstidningarna Carlskrona Veckoblad samt Blekings-Posten.Resultatet visar att Karlskrona vidtagit förebyggande åtgärder år 1834 från den stund då koleran nått Ystad. Tidigt inrättades och iordningställdes sjukhusanstalter, tillförsel av sjukhuspersonal, beredskap av likkistor, särskilda kolerabegravningsplatser, karantän och vakthållning. Övervakandet av ordning och renlighet utgjordes av inrättade kvartersmännen. Karlskrona strävade efter att noggrant kontrollera vilka personer som intog staden. Läkarnas insatser tyder på att de förespråkade att förebygga smittspridningen i staden främst bland stadens fattigare befolkning.

Det pågår en diskurs om att reducera bilismen och det blir därför allt viktigare att skapa hållbara gång- och cykelstråk. Detta eftersom bilismen påverkar staden negativt ur ett miljö- och trygghetsmässigt perspektiv. Då Karlskrona kommun avser att etablera ett nytt resecentrum med 450 närliggande bostäder i området Gullberna ökar behovet av ett väl fungerande gång- och cykelstråk för detta och omkringliggande områden. Det är därför av stor vikt att utveckla det gång- och cykelstråk som sträcker sig mellan bostadsområdena Kungsmarken och Marieberg via framtida Gullberna stationsområde och vidare mot halvexternt handelsområdet Amiralen för att tillgodose den nya befolkningsökningen i och med nybyggnation av bostäder och resecentrum..

Stortorget i Karlskrona är ett centralt beläget offentligt rum som idag förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett sätt på vilket man kan förändra torget och göra det attraktivare för stadens befolkning. Förslaget går ut på att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter genom att bilarna får ta ett steg åt sidan men samtidigt göra det lättillgängligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och därmed göra det mer anpassat till den mänskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att plantera träd men även genom nya byggnader som bättre integrerar med det stora torget..

Uppsatsen behandlar filmförevisning i Karlskrona fram till nyårsafton 1905. Undersökningen, som utförts med 1897 som utgångsår, belyser också övrig bildvisning på orten. Uppsatsens huvuddel utgörs av en kronologisk genomgång av de filmvisningar som förekommit på orten.Uppsatsens arbetsmetod är arkivforskning. Som primärkälla har främst Karlskrona Veckoblad, som i den undersökta tidsperiodens slutskede utgavs med sex nummer per vecka, använts.Den första filmvisningen gick av stapeln 26 december 1898 i Ordenshuset på Ronnebygatan. Uppsatsen visar att denna lokal intagit en närmast monopolartad roll när det gällde uthyrning till kringresande filmvisare, vilka under tidsperioden framför allt visade ett blandat program med både kinematografi och skioptikonbilder.

Röda Korset i Karlskrona bedriver besöksverksamheten i Karlskrona, med syftet att lindra äldres ensamhet med hjälp av frivilliga besökare. Efter förfrågan från Röda Korset fick författarna möjlighet att göra en utvärdering av deras besöksverksamhet. Syftet med denna studie var att utifrån den frivillige besökarens perspektiv, utvärdera värdet av besöken för den frivillige besökaren i Röda Korsets besöksverksamhet, i Karlskrona kommuns särskilda boende. För att få svar på frågan utifrån besökarens perspektiv gjorde författarna intervjuer med hjälp av semistrukturerade frågor. Det som framkom visade att besökarna kände sig behövda.

Arbetet redovisar förhållandet mellan belysnings- och fysisk planering och hur dessa två kunskapsfält kan ge upphov till en förbättrad utformning av våra städers offentliga miljöer. Förutom att belysning har såväl rationella och estetiska värden som funktions- och effektbelysning har ny teknik inom belysningsbranschen möjliggjort till en form av ljussättning av platser som tidigare ansågs vara antingen överflödiga, onödiga eller omöjliga. Hållbar utveckling, det offentliga rummet och belysningsplanering utgör således arbetets teoretiska ram där olika begrepp ställs emot varandra och konkretiseras i olika gestaltningsförslag i ett resultatkapitel. I detta kapitel formuleras visioner för olika problemområden i ett geografiskt avgränsat område i Karlskrona, där intentionerna med en ny ljussättning argumenteras och redovisas i ett gestaltande segment.Förutom att arbetet ger ett exempel på tillvägagångssätt för analys av belysning baserat på diverse litterära verk och relevanta handböcker, förankras arbetet med praktiker inom fältet. De ger oss en insikt i vad belysningsplanering anses ha för värde bland kommunerna, ger exempel på ljusdesignerns roll i planeringsprocessen och vad det finns för för- och nackdelar med ett belysningsprogram..

Syftet med rapporten är att undersöka förutsättningarna för en introduktionskurs i musikproduktion på Kulturskolan i Karlskrona, samt att utforma en övergripande plan för undervisningen. Arbetet omfattar även en mindre undersökning av eventuella liknande kurser på kulturskolor i tolv större svenska städer. För att besvara frågeställningarna har intervjuer genomförts med lärare och ledning på Kulturskolan i Karlskrona, anställda på kulturskolor på andra orter, musikgymnasium i Karlskrona samt på kommunens kulturförvaltning. Undersökningen visade att endast två av tolv städer har motsvarande eller liknande kurser på sina kulturskolor. De materiella förutsättningarna för en musikproduktionskurs på Kulturskolan i Karlskrona är goda, i form av lokaler med befintlig ljudutrustning och programvara.

Röda Korset i Karlskrona bedriver besöksverksamheten i Karlskrona, med syftet att lindra äldres ensamhet med hjälp av frivilliga besökare. Efter förfrågan från Röda Korset fick författarna möjlighet att göra en utvärdering av deras besöksverksamhet. Syftet med denna studie var att utifrån den frivillige besökarens perspektiv, utvärdera värdet av besöken för den frivillige besökaren i Röda Korsets besöksverksamhet, i Karlskrona kommuns särskilda boende. För att få svar på frågan utifrån besökarens perspektiv gjorde författarna intervjuer med hjälp av semistrukturerade frågor. Det som framkom visade att besökarna kände sig behövda.

Uppsatsen handlar om hur resandet mellan orterna Kristianstad och Karlskrona har förändrats sedan den stora satsningen Kustpilen genomfördes år 1992. I uppsatsen undersöks vilka restriktioner som påverkar resenärerna till att välja att arbetspendla på Kustbanan, samt vilka möjligheter de olika stationerna lägst banan har att skapa goda möjligheter för kollektiv arbetspendling. Bakgrunden till arbetet ligger i att jag själv pendlat mycket och har dåliga erfarenheter av pålitligheten hos tågtrafiken. Arbetet analyseras ur Torsten Hägerstrands tidsgeografi från 1970. Samt från trestegsmodellen och tidigare forskning om regionförstoring och stora infrastrukturprojekt.

Syfte Studiens syfte är att utvärdera internprissystemet på Blekingesjukhuset i Karlskrona. Metod Uppsatsen är en fallstudie av internprissystemet på Blekingesjukhuset i Karlskrona. För att tillföra en viss bredd till utvärderingen utgörs vårt empiriska material av intervjuer med såväl verksamhetschefer, planeringsstrateg, controllers samt sjukhusets ekonomidirektör. Med avsikt att underlätta presentationen av studiens resultat och utvärderingen, som sådan, har vi utformat en utvärderingsmall baserad på den information som samlats in under våra intervjuer. Slutsatser Studien pekar på att sjukhuset använder internprissystemet i syfte att skapa kostnadsmedvetenhet bland de anställda, för att på så sätt förhindra överkonsumtion av tjänster som utförs internt.

The first of May 2007, a decision from the Swedish Board of Fisheries about a Swedish prohibition of eel fishery got legal force. This prohibition is one of the most challenged decisions that the Swedish Board of Fisheries has taken. In the town Karlskrona in the southeastern part of Sweden the prohibition has got a lot of attention in local media. Early in the debate, it was clear that the actors active in the archipelago of Karlskrona were against the prohibition. The aim with the master thesis is to investigate different actors' opinions and view of the prohibition of eel fishery, today's management of the resource and how the actors' think that the communication between the actors involved in the management of eel and eel fishery works and what need to be changed to be able to develop a sustainable management of the eel in the future.

The aim of the study was to look at the differences in groups in Karlskrona Kommun in comparison to a larger population of work-groups in Sweden. The instrument used was the Team Diagnostic Survey developed by Ruth Wageman, J. Richard Hackman and Erin Lehman (2005) in order to diagnose the strengths and weaknesses in work-groups, as well as explore the group?s behaviours and effectiveness. The results show that there was a significant difference between the Karlskrona Kommun groups and the larger population of Swedish groups in the following areas: stable, clarity, challenge, diversity, whole task, resources and availability..