Denna rapport är resultatet av ett examensarbete som utförts av Fredrik Eriksson och Johan Hultgren, studenter vid fakulteten för teknik- och naturvetenskap på Karlstads universitet. Arbetet omfattar 22,5 högskolepoäng och är den avslutade delen på Maskiningenjörsprogrammet respektive Innovations- och designingenjörsprogrammet.Arbetsgivaren har varit Partnertech Karlskoga AB som fick ett uppdrag från BAE Systems Bofors angående möjligheten att kostnadseffektivisera mellankaliber 40mm och 57mm kulspränggranater genom att titta på alternativa material och tillverkningsmetoder. Produkterna som arbetet behandlar går under benämning ytterhylsa och är en delkomponent av den färdiga kulspränggranaten. Ytterhylsorna tillverkas idag från massiv rundstång av material SS2242 (Orvar Supreme) genom skärande bearbetning i CNC-svarv och anses idag vara för dyr för att uppfylla de krav som ställs på nästa generations ammunition. Det får inte förekomma några dimensionsändringar på ytterhylsorna och den färdiga konstruktionens funktionalitet och säkerhet skall vara oförändrad.En väl genomförd research var ett måste för att kunna gå vidare med problemet.

Fallstudien "Faktorer som påverkar vad som outsourcas (- en fallstudie vid ett verkstadsbolag)" i kursen Examensarbete i företagsekonomi ? kandidatexamen med inriktning mot redovisning, VT 2014 har genomförts av Johan Le och Andreas Tamas.Den moderna varianten av outsourcing har i takt med globaliseringen blivit alltmer populär, byggts på och förändrats sedan dess utveckling på 70-talet. Från att fokus ursprungligen legat på kostnadsbesparingar med ett upplägg där betalning skett per transaktion har betydelsen av outsourcing utvecklats till att innefatta effektivisering och kvalité. Det är inte längre bara aktiviteter av grundläggande och repeterande karaktär som läggs ut externt, utan även mer kritiska processer inom till exempel finans, HR eller kundsupport. Trots att outsourcing blivit en trend där fördelarna med området varit i fokus har nackdelarna och baksidan av outsourcing lyfts fram på senare tid då det framkommit att företag tar tillbaka sina processer.Vi vet att det finns för- och nackdelar med outsourcing som påverkar vad som outsourcas eller inte.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

SUMMARYLevel: This is a final thesis for a bachelor degree in Business Administration. The thesis is oriented in the field of marketing and written at the University of Gävle.Author: Niklas EnlundDate: January 2014Tutor: Lars -Johan Åge, Jonas Molin & Jens Eklinder - FrickTitle: Intermediaries pursuit to achieve customer satisfaction - A study in how the agent works with factors to achieve customer satisfaction against two opposite parties.Purpose: The purpose of this thesis is to analyze the intermediary perspective how different factors affect the intermediaries working method to achieve customer satisfaction against two opposite parties.Research question: How do real estate agents work with the four factors; informant, routines, intentions and competences? That is how real estate agents can work; like a good informant, after good practice, bringing together the parties intentions and with their skills. How does the real estate agent work with the factors related to the theories connected to the four factors? Are any of the factors more commonly used by real estate agents?Method: The thesis is based on a scientific theory in the field of marketing and focused on the topic how the agent is committed to achieve customer satisfaction against two opposite parties.

SammanfattningDatum:         23 mars 2012Nivå:             Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hpFörfattare:   Hanna Jüllig, Johan OttossonHandledare: Ulf OlssonNyckelord:   Meritokrati, kompetens, heterogenitetsindex, styrelsesammansättning, Nasdaq OMX Nordic Stockholm, avkastning Titel:             ?Åsidosätter man meritokratins krafter så kommer kapitalismen att gå åt helvete? ? En undersökning av korrelation mellan heterogenitet inom bolagsstyrelser noterade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm och avkastning. Syfte:            Föreliggande promemoria syftar till att undersöka hur ett heterogenitetsindex och dess undervariabler eventuellt korrelerar med avkastning mätt som räntabilitet på sysselsatt och eget kapital för en population bestående av bolag noterade på OMX år 2009. Författarna anser att diskussionen kring heterogenitet bör vidgas till att innefatta även andra variabler än endast jämn könsfördelning och hoppas att konstruerandet av ett heterogenitetsindex kan komma att bidra till debatten kring effekterna av mångfald inom bolagsstyrelser. Teori:           Den etablerade teorin på området påvisar de fördelar som finns kopplade till en heterogen grupp i allmänhet och en bolagsstyrelse i synnerhet. Fem huvudsakliga variabler utkristalliseras och diskuteras i förhållande till avkastning: Könsfördelning, Åldersspridning, Utbildningsbakgrund, Tid i styrelsen och Sektorerfarenhet. Metod:          Studien har en deduktiv ansats och utgår därmed från etablerad teori inom ämnet för att medelst empiri undersöka denna. Undersökningen är kvantitativ och data rörande de fem variablerna som diskuteras i teorin har samlats in från årsredovisningar för bolag noterade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm under 2009.

Titel: Ett sött engagemang ? en komparativ studie av två chokladföretags CSRKurs: Kandidatkurs i media och kommunikationsvetenskap, 30 hpFörfattare: Li EkmanHandledare: Tom MoringFem nyckelord: CSR, kritisk diskursanalys, chokladföretag, konstruktioner, pålitlighetSyfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra Marabou (Premium) och Pacaris konstruktioner av CSR för att finna likheter och skillnader samt att undersöka på vilket sätt de förhåller sig till Dahlsruds dimensioner av begreppet CSR och därigenom hur de förhåller sig till CSR. Metod: Metoden som används i denna uppsats är inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. Alla plan analyseras inte i denna undersökning.Teoretiskt perspektiv: Som en övergripande teori antas ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, då metoden som används i denna uppsats bygger på den. Mer ingående teorier som används är teorier om CSR utifrån Alexander Dahlsruds fem dimensioner av begreppet.Empiri: Marabou, Marabou Premium och Pacaris hemsidor.

Uppsatsens syfte är att undersöka om personalchefer upplever sitt yrke som en yrkesroll eller som en yrkesidentitet, om det är möjligt att skilja begreppen åt i deras upplevelser av yrket och vilken betydelse upplevelsen av yrket som en yrkesroll och/eller yrkesidentitet har för hur yrket upplevs i relation till den personliga identiteten. Frågeställningarna är:oUpplever personalchefer sitt yrke som en yrkesroll eller som en yrkesidentitet och är det möjligt att skilja begreppen åt i deras upplevelser av yrket?oHur upplevs yrket i relation till den personliga identiteten beroende på om yrket upplevs som en yrkesroll och/eller som en yrkesidentitet?Eftersom upplevelsen av ett yrke, både i relation till begreppen yrkesroll och yrkesidentitet och i relation till den personliga identiteten, är personlig och unik har studien en kvalitativ ansats. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer med sex personalchefer vilka valts med avseende på att få jämn fördelning av kön, ålder och utbildningsbakgrund samt anställda i privat och offentlig sektor. Intervjuerna transkriberades och tematiserades med hjälp av meningskategorisering vilken låg till grund för analysen.Det framkom i undersökningen att personalcheferna skapade en yrkesidentitet i samspel med omgivningen.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

Denna uppsats vetenskapliga grund hämtas främst från ekofeminism med tanken om jämställdhetsarbetets samband med miljövård, samt närvarons politik med teorier kring representationens betydelse för den politik som förs. Ekofeministisk teori menar att det finns betydelsefulla samband mellan förtrycket av kvinnor, icke-vita människor, och fattiga på ena sidan och den icke-mänskliga naturen på andra sidan. Detta innebär att kvinnor på ett bättre sätt förstår det förtryck som finns mot icke-mänsklig natur än män. Teorin om närvarons politik menar att det styrande idéfokuserade politiska systemet går miste om viktiga perspektiv och kunskaper som en mer representativ politik kan ge. Närvarons politik utgår från att politiskt underrepresenterade sociala grupper kan bidra med perspektiv och kunskaper som annars förblir ohörda.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

Kvinnligt karriäravancemang i allmänhet, och kvinnors problem att nå organisatoriska toppositioner i synnerhet, är ett ämne som länge varit föremål för diskussion. Åsikterna om hur snedfördelningen ska åtgärdas går isär och har lett till heta debatter. Inte minst förslaget om lagstadgad kvotering i svenska styrelser har rört upp känslor och debatterats intensivt. Stiftelsen AllBright la 2013 fram en rapport som visade på att det finns fler med namnet Johan i svenska styrelser än det finns kvinnor. Detta uppmärksammades stort i flertalet media.

AbstraktTitel: Kommunikationsstrukturens betydelse i planerad organisationsfo?ra?ndringFo?rfattare: Johan PejrydTermin: Va?rterminen 2014Niva?: MasterAvdelning: Informatik och mediaHandledare: Josef PallasSammanfattning: En studie av kommunikationsstrukturens roll vid planerad organisationsfo?ra?ndring utfo?rdes under va?ren 2014 hos en av de svenska storbankerna med avsikt att fa? ytterligare kunskap om fo?ra?ndringskommunikation. Syftet med studien var att underso?ka informationsdistributionens funktion vid implementeringen av ett nytt arbetssa?tt. Det syftades ocksa? till att underso?ka medarbetares informationsbehov och kommunikationspreferenser.Fem hypoteser sta?lldes upp fo?r att fa? kunskap om antalet kommunikationskanaler som anva?ndes, relationen mellan muntliga och skriftliga ka?llor, samt enhetligheten dessa emellan.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.