Syftet med denna uppsats är att undersöka hur anställningsintervjun, i egenskap av socialinteraktion, kan tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Den fråga som styrt arbetet är: ?Hur kandet sociala samspel som uppstår och framskrider i anställningsintervjun, och dess konsekvenser,sett ur rekryterares perspektiv, förstås socialpsykologiskt med utgångspunkt isocialkonstruktionistisk teoribildning som tar fasta på rollframträdandets olika aspekter,intersubjektivitet, emotionellt arbete samt socialitetens olika former??Genom att använda kvalitativ metod, sprungen ur hermeneutisk vetenskapstradition, har femsemistrukturerade, temabaserade intervjuer analyserats med hjälp av fyra socialkonstruktionistiskateorier. Slutsatsen indikerar att både anställningsintervjuns syfte som rekryteringverktyg, i egenskapav social interaktion, och rekryterare och ledare som arbetar med densamma kan gagnas av ett merrelationellt perspektiv..

SyfteSyftet med studien var att undersöka om handbollsinstruktörer som undervisar i specialidrott i svenska skolor med nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) upplever stress inom sitt yrke, med utgångspunkt från Krav-Kontroll-Stöd-teorin.Frågeställningar Vilka krav upplever instruktörerna att det finns i sin yrkesroll?Vilken kontroll upplever instruktörerna att de har i sin yrkesroll?Vilket stöd upplever instruktörerna att det finns i sin yrkesroll?MetodSyftet med studien var att erhålla beskrivande data om och hur instruktörer upplever olika stressmoment inom elitidrott i skolan. Därför valde vi att genomföra en kvalitativ studie som utgick från Krav-Kontroll-Stöd-teorin. Intervjuer genomfördes via telefon för att kunna nå instruktörer över hela landet. Urvalsgruppen bestod av åtta manliga handbollsinstruktörer runt om i Sverige.

Ett ledarskap förutsätter kommunikation. Att genom kommunikation nå ut till alla medarbetare och leda verksamheten utifrån organisationens uppsatta mål är en förutsättning. Vad är då kommunikation och hur görs den förståelig för mottagarna? Ledarskapet måste också ses utifrån vilket sammanhang den verkar inom. Här är kontexten inom akademin, ett ledarskap med lång tradition av kollegialt ledarskap, en kollega tagen ur de egna leden, som under begränsad tid blir akademisk ledare, som dekan eller prefekt.

Dagens ökade tillgänglighet via teknisk utrustning leder till att tjänstemäns gränsdragning mellan arbetsliv och fritid allt mer suddas ut. Tjänstemän försätts in i ett nytt gränslöst arbetssätt, vilket kan medföra både positiva och negativa konsekvenser på hälsan. Dels leder detta nya arbetssätt till att tjänstemän på egen hand kan planera och strukturera sitt arbete, något som för många kan uppfattas fördelaktigt. När de själva har makten att påverka sitt arbetsutförande kan däremot krav och negativ press skapas. Arbetssättet ökar även möjligheten till att vara anträffbara för kunder, medarbetare och ledare under dygnets alla timmar, vilket kan leda till att familjeliv och sociala relationer hamnar i kläm.

Inga sammanställda exakta siffror finns idag gällande antal personer med alkoholproblematik i Sverige, uppskattningsvis är siffrorna 300 000. Vad man vet med säkerhet är att allmänsjuksköterskan möter dessa patienter i sitt arbete. Syftet med litteraturstudien var att granska och sammanställa vetenskapliga artiklar om sjuksköterskors inställning till kort intervention och alkoholscreening. Metoden genomfördes som en litteraturstudie baserad på tio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som framtagits via Pubmed och Cinahl databaser. Resultatet visar att ökad kunskap, utbildning samt engagerade ledare och en god arbetsmiljö påverkar sjuksköterskans inställning till kort intervention och alkoholscreening..

Organisationer i dagens samhälle ställs inför svåra utmaningar med att försöka hinna med att utvecklas i samma takt som omgivningen och hinna anpassa sig till den ständigt skiftande efterfrågan. En generell trend bland företag i dagens samhälle är därför att införa organisationsstukturer som i större utsträckning än tidigare betonar och eftersträvar flexibilitet, decentralisering och ökade befogenheter längre ut i organisationen. Medarbetare förväntas bli mer delaktiga i sitt eget arbete vilket väntas öka engagemanget och trivseln. Dock medbringar denna generella trend i organisationsutvecklingen en intressant paradox som kan försvåra införandet av det nya idealet. Det finns en uppenbar motsägelse med att implementera en förändring som ska öka delaktigheten och befogenheterna ute i organisationen, men att samtidigt genomföra den uppifrån, utifrån ledningen, utan delaktighet av medarbetarna.Syftet med uppsatsen var att undersöka varför medarbetarna inom ett företag upplevt en ökad grad av toppstyrning inom företaget trots att en organisationsförändring som delvis syftat till att öka medarbetarnas delaktighet genomförts.

Med vårt examensarbete ville vi skapa ett inlärningstillfälle i matematik. Under vår slutpraktik undersökte vi två matematikgrupper i årskurs åtta. Vi delade in eleverna i slumpmässiga grupper och med hjälp av observationsschema undersökte vi hur de utvecklade sitt samarbete. Vid tre olika undersökningstillfällen fick de arbeta med olika uppgifter i grupp. Eleverna har även fått skriva utvärderinagr i grupp och enskilt i form av utvärderingsformulär och enkäter.

Syftet med vår studie är att undersöka huruvida skolor, utifrån rektorers perspektiv som dess pedagogiska ledare, arbetar med integration. Vi fokuserar på hur skolorna enligt rektorer förhåller sig till styrdokument och elevpopulationen. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer med sju högstadierektorer på sju olika skolor i en utvald kommun. Vårt teoretiska utgångsläge inbegriper ett sociologiskt förhållningssätt till våra empiriska data. Huvudresultatet i uppsatsen är att eleverna i den undersökta kommunen inte får likvärdig utbildning eftersom det på skolorna saknas handlingsplaner och mål för hur integrationsarbetet skall fortlöpa, vilket försvårar elevernas möjligheter att möta samhället..

Denna uppsats behandlar delat ledarskap och syftet var att med hjälp av en fallstudie, undersöka relationen mellan ledarna och kommunikationen mellan ledarna och medarbetarna. För att undersöka detta utgick vi från teorier och modeller, hämtade från litteratur och vetenskapliga artiklar. Vi genomförde personliga intervjuer av två verksamhetsledare och till dem två slumpmässigt utvalda medarbetare på Skellefteå Kraft i Skellefteå. Analysen har visat att relation och kommunikation har stor betydelse, för ett lyckat samarbete mellan ledarna och medarbetarna i delat ledarskap. Framgångsrika ledare som delar på ett ledarskap använder i huvudsak information och kommunikation, för att skapa delaktighet i det strategiska arbetet..

Denna uppsats behandlar metoden ?Assessment Center? (AC), som alltmer används som ett verktyg i organisations- och verksamhetsutveckling, bl a för urval och utveckling av chefer och ledare. AC är en benämning för en metod som kan användas för bedömning av beteenden hos personer, och anpassas för att mäta olika relevanta kompetenser. Metoden har utvecklats från Tyskland, via England och USA och användes ursprungligen för att rekrytera officerare och underrättelseagenter. AC redovisas generellt som metod samt som myndighetssamverkan ?AC Skåne? mellan Polismyndigheten, Malmö stad samt Försäkringskassan.

I det här examensarbetet försöker jag visa hur man kan använda forskning kring gruppkreativitet för att analysera samarbetet i grupper som löser geometriska problem. Gruppdeltagarna är gymnasieelever i årskurs 2 och 3 på en skola i södra Sverige. Vetenskapen om gruppkreativitet har uppstått till stor del från studier av brainstorming. Brainstorming syftar till att öka kreativiteten i en grupp genom att låta dem ta fram idéer tillsammans enligt vissa regler. Fyra grupper har filmats och analyserats och jag har funnit att det överlag verkar finns en positiv inställning till matematisk problemlösning i grupp. Grupperna har haft problem med passiviseringar, blockeringar och starka ledare..

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.

Dropout among youth players is a problem in Swedish icehockey. Leaders in youth hockey teams work closely with players on an almost everyday basis during season and have a big influence on players and their activities. This study aims to identify possible reasons for dropouts by interviewing coaches and leaders in icehockey clubs. A total of eight coaches and leaders in different ice hockey clubs were interviewed. Results show that the coaches highlight three reasons for early dropout; focus on competition, results and too much training in younger ages..

Utvecklingsprocesser i samhället och förändringsarbeten i arbetslivet har ökat. För att kunna leda organisationer på ett effektivt sätt, måste ledare och medarbetare veta vad de ska påverka och hur de ska påverka. Utvecklingsprogrammet Skånsk Livskraft ? vård och hälsa handlar om förändring, den största förändringen hittills för den skånska sjukvården. Det handlar om samhällsekonomi och om effektivitet och kvalitet i sjukvården för patienterna/samhällsmedborgarna.

Syftet med uppsatsen är att studera det växande behovet av International Human Resource Management (IHRM) i syfte att skapa förståelse för företagets interna resurser och hur dessa kan bidra till företagets utveckling. För att uppnå uppsatsens syfte har vi utformat följande huvudproblem; I vilken utsträckning kan ett företags strävan efter internationell framgång förstås genom dess ledare? För att besvara det formulerade huvudproblemet har vi valt att använda en kvalitativ ansats och tillämpat fallstudie som forskningsstrategi.Den teoretiska referensramen innefattar en beskrivning av olika etableringsstrategier och medföljande ledarpositioner samt behandlar det resursbaserade synsättet vilket är relevant för vårt ämnesval och vår frågeställning. Vidare består av teorikapitlet av en deskription av IHRM och tillsättningsstrategier. Det empiriska kapitlet behandlar den information som tillhandahållits genom fallföretaget och dess informanter rörande ledarpositioner och efterfrågade kompetenser hos en internationell ledare.