Vår studie är gjord för att se om det finns någon skillnad i mellanstadieelevers beteenden i klassrum respektive idrottshall. Våra frågeställningar är: Finns det skillnader i beteendena hos mellanstadieelever i idrottshallen respektive i klassrummet? Finns det några skillnader mellan pojkars och flickors beteenden? Hur yttrar sig eventuella skillnader och vad beror de på? För att komma fram till detta har vi använt oss av observationer som metod och observerat årskurs fem-klasser på två olika skolor. I arbetet har vi kopplat vår empiri till Connells teori om hegemonisk maskulinitet och Goffmans beteendeteori Front-stage och backstage. Vi har också använt oss av behaviorismens grundläggande tankar om hur en miljö kan påverka ett beteende.

Denna studie undersöker motivationsgrunderna till miljörelaterade beteenden i den privata sfären. Med en modell ursprungligen utvecklad av Martinsson & Lundqvist (2010) delas respondenterna från en enkätundersökning upp i fyra idealtyper. De fyra idealtyperna är individer med gröna (miljövänliga) värderingar och en grön (miljövänlig) livsstil ? de troende; individer med gröna värderingar och en grå (icke miljövänlig) livsstil ? hycklarna; individer med gråa (icke miljövänliga) värderingar samt grön livsstil ? de hemliga, samt; individer med gråa värderingar och en grå livsstil ? vägrarna. Respondenterna delas upp i de fyra idealtyperna med stöd i value-belief-norm-teorin (VBN-teorin) ? en teori utvecklad av Paul C.

Proaktivitet innebär att aktivt försöka forma sitt liv och sin miljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka proaktivitet utifrån proaktiva människors egna tankar och känslor. Av resultatet på ett proaktivitetstest valdes de sju deltagarna med de högsta värdena på proaktivitet ut för intervjuer. Datamaterialet bearbetades sedan med en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Deltagarna ansåg sig ha en proaktiv disposition; de beskrev sig som nyfikna; som entreprenörstyper som stimulerades av problemlösning; som envisa; de utgick från målbilder och genomgick en mental planeringsfas innan handling; de betonade eget ansvar; kontroll var viktigt för dem; och de associerade aktivitet med positiva känslor.

Proaktivitet innebär att aktivt försöka forma sitt liv och sin miljö. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka proaktivitet utifrån proaktiva människors egna tankar och känslor. Av resultatet på ett proaktivitetstest valdes de sju deltagarna med de högsta värdena på proaktivitet ut för intervjuer. Datamaterialet bearbetades sedan med en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Deltagarna ansåg sig ha en proaktiv disposition; de beskrev sig som nyfikna; som entreprenörstyper som stimulerades av problemlösning; som envisa; de utgick från målbilder och genomgick en mental planeringsfas innan handling; de betonade eget ansvar; kontroll var viktigt för dem; och de associerade aktivitet med positiva känslor.

Bakgrund: Depression är en global sjukdom och kan drabba vem som helst, år 2020 beräknas depression vara den näst största sjukdomsbördan i världen. Skillnader mellan män och kvinnors symtom och beteenden vid depression kan vara en förklaring till att män med mild depression lätt förbises av läkare. Män kan därmed bli utan den behandling som är nödvändig. Syfte: Att beskriva mäns symtom och beteende vid depression. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ och/eller kvantitativ ansats.

Uppsatsen beskriver en studie av barns upplevelser av pedagogers kroppsspråk i den dagli-ga förskoleverksamheten. Uppsatsen berör särskilt barnens och pedagogernas uttryckssätt i konfliktsituationer samt konsekvenserna av detta. I intervjuer fick barn svara på hur de uppfattade pedagogens kroppsspråk. Genom observationer studerades barns beteenden i olika konfliktsituationer. Resultaten antyder att det kan finnas samband mellan pedagogers uttryckssätt i konfliktsituationer och barns beteenden..

Den biologiska studien har visat att värphöns genom domesticeringen förändrat och anpassat sina beteenden till att leva med människor. De har utvecklat en minskad rädsla för människor och en ökad stresstålighet. I denna studie har höns återhämtning efter en stressupplevelse studerats. För att se hur domesticeringen har påverkat återhämtningen jämfördes beteenden mellan raserna White Leghorn och red junglefowl. Frågeställningarna som användes för att undersöka detta var: Hur lång tid tar det innan höns återhämtar sina naturliga beteenden, ej stressrelaterade, efter en stressupplevelse? Finns det några skillnader i återhämtningen beroende av kön eller mellan raserna White Leghorn och red junglefowl? Resultatet visade inte på en specifik tid för återhämtning men på att en tydlig återhämtning förekom.

Syftet med studien var att öka kunskapen om och förståelsen av beteenden som vuxna barn till alkoholmissbrukare kan ha. Det är en kvalitativ studie där fyra kvinnor intervjuats för att få en beskrivning av deras erfarenheter av att växa upp i ett hem med alkoholmissbruk, hur de uppfattar att deras beteende påverkats och förändrats efter att ha genomgått en Vuxna Barn-behandling. En expertintervju har gjorts med en terapeut för den Vuxna Barn-behandling som intervjupersonerna genomgått för att få reda på vad den innebär. Utifrån tidigare forskning och övrig empiri har vi fått fram vilka karaktäristiska beteenden ett barn till alkoholmissbrukare kan ha. Studien har utgått från två vetenskapsfilosofiska positioner, hermeneutiken och fenomenologin.

Syftet med denna studie är att undersöka de likheter och skillnader som finns i nyblivna och erfarna chefers ledarskapstilar. Analysen är baserad på en fallstudie bestående av intervjuer med nio chefer på Telefonaktiebolaget LM Ericsson. I studien har framkommit att erfarna chefer (till skillnad från nyblivna chefer) upplever sig trygga i sitt ledarskap och generellt kan klassificeras som mer karismatiska i sin ledarskapstil. Erfarna chefer tillämpar i huvudsak transaktionellt (belöningsfokuserat) ledarskap medan nyblivna chefer i huvudsak tillämpar transformellt (visionsfokuserat) ledarskap.De erfarna såväl som de nyblivna cheferna kan generellt även sägas tillämpa en ?demokratisk? och ?situationsanpassad? ledarskapsstil..

Elevers störande beteenden i undervisningen utgör en del av lärares vardag och innebär problem som de måste hantera men även förebygga. Enligt Skollagen har alla elever rätt till arbetsro i klassrummet och lärares uppgift är att skapa en miljö där de kan få det (Skollagen 5 kap. 3§). Syftet med förevarande studie är att få fördjupad förståelse för gymnasielärares uppfattningar om störande elevbeteenden i klassrummet, att förstå hur de hanterar dessa samt hur de uppfattar att de har fått kunskap om detta område samt om klassrumsledarskap.Kvalitativa intervjuer har använts som metod i förevarande studie med motiveringen att den lämpade sig väl till studiens syfte. Genom att enskilt intervjua gymnasielärare om deras personliga uppfattningar om och arbete med störande beteenden i klassrummet fanns stora möjligheter att tillägna mig ett rikt empiriskt material bestående av berättelser ur deras egna verklighetsvärldar.Studiens resultat visar att prat, mobiltelefonanvändning, undvikande av arbete, sen ankomst och fysiskt störande beteenden är de beteenden som är mest störande hos eleverna enligt gymnasielärarnas uppfattningar.

I de fem friheterna som ligger till grund för många välfärdsprotokoll ingår frihet från rädsla och smärta. Får uppvisar en mängd olika beteenden som kan göra det möjligt för en erfaren bedömare att på ett icke-invasivt och snabbt sätt uppskatta känsloläget hos djuren. Vid smärta ökar tiden i olika onormala ställningar. Även en ökning av normala beteenden till onormala proportioner kan ses. Sammanlagt kan dessa två beteendetyper vid svåra smärttillstånd uppta all djurets vakna tid. Rädsla kan framkalla en rad olika beteenden där många har sitt ursprung i fårens evolution som flyktdjur. Det kan röra sig om flyktförsök, ökad tveksamhet eller ökad eller minskad rörlighet. Även öronens läge kan ge en uppfattning om känsloläget hos får.

I en pilotstudie undersöktes vilka beteenden som går att observera i en gruppmötessituation. Först utformades och utprovades ett observationsschema med olika beteenden som kan förekomma i gruppdiskussioner. Dessa beteenden observerades och noterades av två observatörer i två olika diskussionsgrupper. De variabler som hade ett starkt samband med varandra slogs samman. De variabler som hade en låg observationsfrekvens togs bort medan de kvarstående låg till grund för huvudstudien.

I föreliggande beteendestudie har hästarna på Skansen i Stockholm studerats med avseende på de treviktigaste huvudgrupperna av beteenden - födosök, rörelse och social interaktion. Totalt ingick åttahästar som var indelade i tre grupper i studien. I ett antal 30-minuterspass per häst registrerades olikabeteenden för att kartlägga hästarnas tidsbudget med avseende på hur stor del av den vakna tiden somägnades åt födosök, åt att stå still/vila och åt sociala interaktioner. Därtill registrerades vilka övrigabeteenden som utfördes och i vilken utsträckning. Resultaten har sedan jämförts med frilevandehästars tidsbudget.

Vår studie är gjord för att se om det finns någon skillnad i mellanstadieelevers beteenden i klassrum respektive idrottshall. Våra frågeställningar är: Finns det skillnader i beteendena hos mellanstadieelever i idrottshallen respektive i klassrummet? Finns det några skillnader mellan pojkars och flickors beteenden? Hur yttrar sig eventuella skillnader och vad beror de på? För att komma fram till detta har vi använt oss av observationer som metod och observerat årskurs fem-klasser på två olika skolor. I arbetet har vi kopplat vår empiri till Connells teori om hegemonisk maskulinitet och Goffmans beteendeteori Front-stage och backstage. Vi har också använt oss av behaviorismens grundläggande tankar om hur en miljö kan påverka ett beteende.

Syftet med det här arbetet är att ge en inblick i hur miljöberikning har utvecklats samt hur det kan påverka stereotypa beteenden hos djur i djurparksmiljöer. Stereotypi är repetitiva beteendemönster som uppkommer av frustration och/eller av funktionsnedsättning i hjärnan. Stereotypa beteenden ses som tydliga tecken på nedsatt välfärd och förekommer i stort sett hos alla djurparksdjur i olika former. De mest förekommande stereotypa beteendena är s.k. "pacing" och oral stereotypi.