Vårt mål var att ta reda på om mjölkkors naturliga beteenden får utövas i de befintligadjurhållningssystemen och undersöka skillnader mellan KRAV och konventionelldjurhållning. Intervjuer görs på 35 konsumenter, 6 bönder och 2 djurskyddsinspektörer.Konsumenter intervjuas för att se hur mycket allmänheten vet om ekologisk hållning avmjölkkor och deras naturliga beteenden. En statistisk analys gjordes på intervjuerna avkonsumenter och bönder. Tre bönder på respektive produktion intervjuas för att få enjämförelse av åsikter om naturliga beteenden samt djurskyddsinspektörers åsikt om hurhållningen av kor fungerar tas fram. Bönderna på KRAV har alla lösdrift, längre bete ochavvänjer kalven senare.

Hos grisar finner man flera stereotypiska beteenden, som rörbitning och svansbitning. Dessa beteenden är relativt vanliga hos grisar. En miljöberikning definieras som förbättring av ett djurs välfärd, både psykologisk och fysiologiskt, genom förändringar hos djurets omgivning.Denna studie har undersökt om miljöberikningar kan minska stereotypiska beteenden hos grisar. De två olika miljöberikningar som har använts är en jutesäck fylld med halm och en Jolly Ball?.

Syftet med den här studien är att, genom att kontrollera sambandet mellan ungdomars Internetanvändning och deras åsikter kring hur ungdomar bör uttrycka sig på Internet, undersöka vilken typ av Internetanvändare som är mer eller mindre sannolik att acceptera, utföra eller utsättas för aggressiva/provocerande beteenden på Internet.Studien utfördes genom en kvantitativ enkätundersökning där 139 gymnasieelever från en medelstor stad i Hallands län fick svara på frågor om deras Internetvanor och deras åsikter kring beteenden på Internet. Därefter utfördes olika statistiska test i SPSS för att undersöka sambandet mellan deltagarnas Internetanvändning och deras åsikter om beteenden på Internet.Studien kom fram till att det finns ett samband mellan ungdomars aggressiva/provocerande beteenden på Internet och hur ungdomar använder Internet. Studien visar även ett samband mellan ungdomars utsatthet for aggressiva/provocerande beteenden och hur de använder Internet. Dessutom visar studien att ungdomar uppfattar sig själva generellt som bättre uppträdande än andra ungdomar, men anser varken att andra ungdomar uttrycker sig aggressivt/provocerande eller särskilt välbemötande..

Är sambandet mellan ungdomars depressiva känslor och föräldrars beteenden i nyckelsituationer större än sambandet mellan depressiva känslor och allmänna uppfostransstilar? Detta har vi undersökt genom att låta 108 högstadieelever fylla i en enkät och sedan analysera deras svar genom hierarkisk regression. Tidigare forskning har påvisat att positiva beteenden är viktiga när det gäller föräldrars uppfostran och depressiva känslor hos ungdomar. Uppvisandet av positiva beteenden verkar dock inte likaviktiga som avsaknaden av dem. Vi har i vår studie gått ännu ett steg längre och våra resultat visar på att hur föräldrar beter sig i nyckelsituationer har större betydelse för depressiva känslor hos ungdomar än vad allmänna uppfostransstilar har.

Med en växande åldrande befolkning ökar även andelen demenssjuka. En stor del av dem uppvisar agiterade beteenden som är svåra att hantera för anhöriga och personal. Uppmärksammade rön visar på risken att behandla dessa beteenden med läkemedel. Nya icke-farmakologiska metoder behöver utvecklas. Syftet med studien var att, genom litteraturstudier, undersöka om mjuk massage ger resultat vid behandling av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom.

Berikning definieras som en förbättring för djur i fångenskap. Genom att modifiera grisars miljö kan deras naturliga beteenden främjas. Följande litteraturstudie kartlägger vilka olika typer av berikning som kan ges till grisar och hur de kan påverka beteende och produktionsresultat. Karga, stimulifattiga miljöer kan orsaka understimulering hos grisar. Om en gris är understimulerad eller inte får utlopp för ett starkt motiverat beteende kan den utveckla avvikande beteenden.

Syfte och frågeställningarStudien syftar till att öka förståelsen för elevers verbala störande beteenden i förhållande till kön och relativ ålder.Hur ser fördelningen av undervisnings- respektive ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden ut mellan pojkar och flickor samt elever födda första respektive sista kvartalet?Hur påverkas pojkars och flickors undervisnings- respektive ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden av relativ ålder? MetodMetoden för studien är observation och totalt genomfördes 21 observationer i två klasser i årskurs 2. Ett observationsschema som utgick från klassrummets möblering användes där fyra typer av verbala störande beteenden registrerades. Dessa ingår i två huvudgrupper: undervisningsrelaterade verbala störande beteenden och ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden. Observatörerna hade olika placeringar i klassrummet för att säkerställa att elevers verbala störande beteenden registrerades i så stor utsträckning som möjligt.ResultatPojkar registrerades som störande i större utsträckning än flickor.

Syftet med undersökningen är att få en större förståelse för hur miljön inne och ute kan påverka barngruppens beteenden i olika samlingar samt hur lärarens planeringar påverkas av miljöerna. Slutsatser vi kommit fram till är att barnen är med i större utsträckning och påverkar samlingens innehåll i utemiljön. En annan slutsats är att det är lättare för barnen att hålla fokus på samlingens innehåll i innemiljön, då barnen tappar fokus lättare ute. Detta behöver inte enbart ses som negativt. I många fall kan dessa tillfällen användas till att skapa ett situationsbundet lärande på ett naturligt och lustfullt sätt här och nu.

How a speaker can use their posture, gesture, facial expression and voice to create a strong ethos, pistis and sense of trustworthiness is, in this paper, associated with charisma (the power of leadership or authority).Verbal and nonverbal expressions from three particular speeches by Martin Luther King, John F Kennedy and Bill Clinton have been analyzed in depth. The results show that patos as well as strong nonverbal expression are factors in inspiring devotion or creating enthusiasm. Personal magnetism and radiance is also found to develop through figures of speech and rhetorical devices, including metaphors. Results show that facial expressions, pitch and other prosodic information are not always consciously taken in. Nevertheless, it is questioned whether such information can affect the ethos and pistis developed.

Utgångspunkten för studien var ett större projekt kring epilepsi och medvetande. Syftet med föreliggande arbete var tvådelat: dels att utarbeta ett instrument för att studera medvetandeinnehåll och beteende under partiella epileptiska anfall. Dels att ge en systematisk sammanställning av självrapporterade beteenden under partiella anfall och relatera dessa till aktuell forskning kring medvetande och automatiska beteenden. Vanligast rapporterade beteendet var kategorin egenkontroll, följt av kategorierna automatismer och zombiebeteenden. Fördelningen beror till viss del på att egenkontroll är ett medvetet beteende och därför lättast att rapportera.

Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv undersöka och analysera elevers beteenden och aktiviteter i klassrummet och på rasten som ett uttryck för hur en genusordning och en ?dold? läroplan och härskarteknikerna såväl befästs och förstärks samt förändras och överskrids. Denna studie bygger på observationer av och intervjuer med tio elever i år tre. Resultatet visar på att det förekommer både aktiviteter och beteenden som är ett uttryck för en genusordning, ?dold? läroplan och härskartekniker både på rasten och i klassrummet.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i de tidigare skolåren beskriver sina kunskaper om och erfarenheter av att undervisa elever med adhd och elever med adhd-relaterade beteenden. Undersökningen utgick från de fyra frågeställningarna: Hur beskriver lärarna sina kunskaper och erfarenheter av elever med adhd eller elever med adhd-beteenden? Hur beskriver lärarna sin anpassning av undervisningen för att stödja elever med adhd eller med adhd-beteenden i sitt lärande med avseende på arbetsformer, innehåll och klassrumsmiljö? Vilka specialpedagogiska perspektiv ger lärarna uttryck för gällande undervisningen? Hur skiljer sig lärarnas kunskaper och erfarenheter av att undervisa elever med adhd eller med adhd-beteenden beroende på om de arbetar i den lilla respektive stora kommunen? Finns det några likheter och/eller skillnader?Kvalitativa intervjuer användes som metod och genomfördes i två kommuner i mellersta Sverige, varav den ena i en storstadskommun och den andra i en mindre kommun. I studien presenteras lärarnas uppfattningar och resultatet visar på skilda uppfattningar om den specialpedagogiska verksamheten. De visar på för- och nackdelar gällande den anpassade undervisningen samt beskriver vad som skulle kunna förändras och förbättras. I resultatet framkommer bland annat att lärarna känner ett behov av mer handledning för att kunna bemöta och undervisa elever med diagnosen adhd och elever med adhd-relaterade beteenden, att de behöver inskaffa mer kunskaper.

Bland elever som är i behov av särskilt stöd finns en grupp elever som benämns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under långa tidsperioder på att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta får stiga åt sidan. Detta ställer krav på att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie är att få förståelse för hur personalen i grundsärskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsättningar uppstår. Denna studie syftar även till att få förståelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg när det gäller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsärskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna användes George H.

Syftet med denna studie var att jämföra KRAV certifierade respektive konventionella lantbruk, för att undersöka vilka faktorer som är mest gynnsamma för mjölkkors naturliga beteenden. Grunden till denna studie utgjordes av litteraturstudier vilka kompletterades med intervjuer av lantbrukare, djurskyddsinspektörer och konsumenter. Resultaten visade bland annat att vid KRAV anslutna lantbruk tillämpades endast lösdrift samt att mjölkkorna vistades utomhus mer än fem månader per år. Konsumentintervjuerna bekräftade att KRAV var ettvälkänt varumärke för konsumenterna. Resultaten visade vidare att en del av de konventionella lantbrukarna hade sina mjölkkor uppbundna och en del bedrev lösdrift.

Under vår utbildning har vi mött barn som uppvisar aggressiva beteenden. Eftersom vi inte visste mycket om dessa barn och hur skolan kan bemöta och stödja dem, valde vi att skriva examensarbetet om det. Syftet var att ta reda på vilka metoder och arbetssätt några pedagoger använder sig av i arbetet med barnen. I undersökningen har vi använt oss av intervjuer med pedagoger inom olika rektorsområden men inom en kommun, i avsikt att lyfta fram olika pedagogers och skolors arbetssätt och metoder inom kommunen. Vi tar upp olika orsaker till hur aggressiva beteenden kan utvecklas, vilka faktorer som påverkar beteendet samt hur det kan bemötas.