Bakgrund: Karin Holmblad Brunsson, forskare på Uppsala Universitet, har genom sin forskning tolkat Frederick W. Taylor och Henri Fayols forskning inom management med den slutsatsen att det finns ett gap mellan teori och praktik. Med utgångspunkt i denna forskning vill vi utreda detta gap genom att undersöka vilken kompetens som efterfrågas vid chefsrekrytering i Sverige.Syfte: Syftet med denna undersökning är att, med hjälp av headhunters, utreda huruvida det är Taylor eller Fayol?s principer som dominerar i företagsledningen.Metod: Med en deduktiv ansats och strukturerade intervjufrågor har datainsamling skett genom intervjuer med headhunters. Dessa data ligger till grund i den tolkning och analys som avser att besvara syftet.TEORI: Kompetens, Headhunting/Executive Search, Taylorism, Fayolism.Slutsatser: Denna studie är avsedd att utreda om management är ett generellt yrke som går att tillämpa oavsett organisation och bransch eller om det är ett yrke som kräver anpassning efter specifika organisationer och branscher.

Syftet med studien var att undersöka självförtroende och kroppsbild hos datorspelare, styrketränare och en kontrollgrupp. En webbenkät med manliga medlemmar på dator- och idrottsrelaterade internetforum genomfördes. Kontrollgruppen var medlemmar på dessa forum som varken styrketränade eller spelade datorspel. Skalorna Social physique anxiety scale, Rosenberg self-esteem scale och Drive for muscularity scale administrerades. Resultatet visar att grupperna inte var signifikant skilda åt gällande social fysisk ångest eller självförtroende.

Eriksson, Karin (2014). Kategoriseringar av barn i förskolan- att vara i behov av särskilt stöd. Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola..

I den här uppsatsen undersöks sju texter om den svenska författarinnan Karin Boye (1900?1941), publicerade mellan åren 1989 och 2013. Utifrån feministisk litteratur- och bio­grafi­forsk­ning av Gunilla Domellöf och Lisbeth Larsson diskuteras att och hur perso­nen Boye och biografiska läsningar av hennes skönlitterära produk­tion fort­farande int­resserar.Bland resultaten finns slutsatsen att Boyes texter fortfarande ofta läses som själv­bio­grafiska, men att bilden av henne omarbetats; Boye betraktas inte längre som sjuk, till skillnad från 1950-talets sexualisering och patologisering av kvinnliga författare. Istäl­let benämns hon lesbisk och den direkta kopplingen mellan hennes sexualitet och hennes självmord är borta. Avsikten i hennes själv­mord ifrågasätts dessutom, vilket ytterligare för­ändrar bilden av Boye.En övergripande slutsats är att samma teman som var aktuella under mitten av 1900-talet, såsom sexualitet, psyke och självmord, återkommer i omvärderad form när Boye blir läst och biograferad idag.

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Speciallärarprogrammet Höstterminen 2010 ABSTRAKT Leden, Lotta & Tufvesson, Karin (2010). Åtgärdsprogram och IUP ? för elever i matematiksvårigheter (IEP ? for Students in Mathematical Difficulties). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vårt examensarbete var att studera vilken matematik som synliggörs, och hur denna beskrivs i form av svårigheter och åtgärder, i åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner (IUP). Vi har också avsett att undersöka hur åtgärderna följer dagens matematikdidaktiska forskning, hur de följer kursplanen i matematik samt hur de följer Skolverkets riktlinjer för upprättande av åtgärdsprogram och IUP.

Karin Boyes Crisis (Kris) was published in 1934 as a contribution to the contemporary ideas of moral issues, challenging the dominating traditionalism within the literature critisism.With different kinds of stylistic procedures is Crises expressing a self which seeks to relieve itself from the repressing experience of Language. The text shows an attempt to create meaning beyond the conventional system of linguistic signs, beyond the tradition of literature.The focus in the essay is the self; the self is the basic structure and the theme of the text. Crisis shows it?s self-assuredness and points out a dialogue with the nietzschean philosophy. Nietzsche claims that the truth is a rhetorical creation, something which the language produces in the will of power.

 An analysis in the work of Martin Kellermans comic ?Rocky? of the interaction between the male and female characters and of how each of their gender are portrayed. We are going to find out if it is probable for young adults to be affected by any eventual gender-stereotypes that we can find in ?Rocky? or if ?Rocky? consolidates a stereotypical image of men and women that young adults might have developed through different media. We conduct this analys by first reading through random seleceted ?Rocky? books and present some of the comic strips where men and women interact with each other or discuss the opposite sex..

F?ljande arbete ?r ett f?rsta steg mot att teckna en egen, personlig kompositionsprocess och ett utforskande av det egna kompositionsarbetet. Detta sker genom en f?rdjupning i f?rfattarens kompositionsprojekt f?r piporgel via ett antal teoretiska perspektiv p? nostalgi, kyrkorummet, orgel och komposition. F?rfattaren samtalar med ett antal r?ster (Karin Johannissons id?historiska bild av nostalgi, Per Magnus Johanssons psykoanalytiska perspektiv p? konstn?rskap t.ex.) som skapar en v?v av tankar och perspektiv genom arbetet..

I denna uppsats har jag jämfört mottagandet i dagspressen av Agnes von Krusenstjernas roman Kvinnogatan och Karin Boyes roman Astarte. Syftet med uppsatsen var att analysera och jämföra hur två romaner av författarinnor som är kända för sina moderna och progressiva verk togs emot av en framförallt manlig kritikerkår. För att kunna göra det använde jag två teorier. Den ena är utformad av Gunilla Domellöf och tittar på hur kritiker, framförallt manliga, i allmänhet tog emot kvinnliga författare under det tidiga 1930-talet. Den andra, utformad av Tomas Forser, utgår istället från kritikern och handlar om kritikerns uppgift.

Filmbolaget Pixar har under de senaste femton åren legat först med att producera datoranimerad film. Bakom utvecklingen av den animerade filmen finns en tro på att kunna förändra. Jag vill i min uppsats se om idéer som dessa framträder i filmerna. Som utgångspunkt har jag använt Karin Johannissons bok Nostalgia, där begrepp såsom nostalgi och modernitet diskuteras. Dessa begrepp har jag sedan använt i min undersökning.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om hur personal föräldrakooperativa förskolor resonerar kring anmälningsplikt och omsorgssvikt. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur personal på föräldrakooperativa förskolor i Göteborg resonerar kring den anmälningsplikt som ingår i deras arbete utifrån fyra teman gränser, kunskap, samverkan och påverkan. Mina frågeställningar lyder: Hur stark måste en misstanke om omsorgssvikt vara innan personalen tar kontakt med socialtjänsten, och vilka faktorer påverkar beslutet om att anmäla? Vad har personalen för kunskap kring omsorgssvikt och anmälningsplikt? Vad har personalen för förväntningar på kontakten med socialtjänsten i en situation då misstanke väckts om omsorgssvikt hos ett barn? Hur tror personalen att de skulle påverkas av att de är anställda i ett föräldrakooperativ, i en situation då de hyste misstanke om omsorgssvikt hos ett barn i verksamheten? Jag har gjort sex stycken enskilda intervjuer på fem olika föräldrakooperativ runt om i Göteborgs stad. Jag har använt mig av Karin Lundéns (2010) teoretiska begrepp kring orosnivåer och kategorier för omsorgssvikt.

Jag har utgått från en fallstudie. Arbetets syfte har varit att få kunskap om orsaker till det beteende som eleven i fallbeskrivningen uppvisar, samt hur man hanterar och bemöter problemet i en undervisningssituation. Svaren på frågeställningarna har sökts i litteratur av bl.a. Karin Taube och John Holt, och i intervjuer med prakticerande lärare. Resultatet visar att beteendet antagligen kommer sig av att eleven är rädd för att misslyckas och gör sitt bästa för att behålla den självkänsla han fortfarande har kvar.

Mitt examensarbete har främst bestått av inhämtande av kunskap om EU-bidrag. Om möjligheter / förutsättningar för att söka bidrag för ett internationellt samarbete, med två skolor, i två olika Europeiska länder. Det viktigaste är att göra de olika momenten i rätt ordning. Till min hjälp har jag haft kommunens internationella sekreterare, Karin Wessman, som kan det här på sina fem fingrar. Samtidigt som jag inhämtat informationen, har jag jobbat med att vår skola ska starta upp ett internationellt samarbete med andra europeiska skolor.

I uppsatsen undersöker jag hur skurkarna i Disneys tecknade långfilmer framställs visuellt, vilka attribut som Dinsey använder sig av för att visa att någon är ond. Observationerna utförs på 39 stycken Disneyskurkar och det insamlade materialet blir belyst ur Patti Bellantonis färgteori och Karin Johannissons texter om fysionomi. I uppsatsen kommer jag fram till att det finns återkommande visuella utmärkande egenskaper som till exempel vissa ansiktsdrag, klädval och färger som skaparna av Disney använder sig av för att porträttera en ond karaktär och bl.a. ett oattraktivt utseende verkar vara sammankopplat med ondska. En potentiell följd av att lyfta fram särskilda fysiska attribut som onda är att människor som i realitet ser ut så kan särbehandlas negativt..

Examensarbetet beskriver sex lärares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förväntningar som de har på sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lärares syn på rektorer, men även rektorers syn på sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet från intervjuerna med lärarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. Lärarna ställer stora krav på rektorerna. Det är viktigt att rektorerna prioriterar personalen, värnar om eleverna och är bra pedagogiska ledare.