Magisteruppsats i svenska språket, 15 hpSV2140, VT 2013Handledare: Andreas Nord och Karin Helgesson.

Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs SIS133Vt 2013Handledare: Karin Sandwall Åsberg.

Titel: Metro och Punkt.se -en kvantitativ studie om gratistidningar.Författare: Anna-Karin KlingbergKurs: Uppsatsarbete 10 p i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistikoch masskommunikation vid Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2009Handledare: Karin FogelbergSidantal: 39 exklusive bilagor, med bilagor 49.Syfte: Syftet med denna uppsats är att se om det förekommer några skillnader mellangratistidningarna Metro och Punkt.se. Om det förekommer skillnader, se vad det är som skiljertidningarna åt, såväl innehåll som layout.Metod: En kvantitativ innehållsanalys, en undersökning som baseras på sju nummer av varje tidning. Alla tidningarna är från samma vecka.Material: Sju styckena nummer av Metro samt sju styckna nummer av Punkt.seHuvudresultat: Det förekommer inga större väsentliga skillnader mellan gratistidningarna Metro och Punkt.se. Det som skiljer tidningarna mest åt är layout, utseende, färgsättningarna samt vissa nyhetsartiklar.

Denna uppsats undersöker modernitetens framväxt i staden i Karin Boyes debutroman Astarte utifrån Yvonne Hirdmans teorier om genussystemet och det stereotypa genuskontraktet. Studien undersöker de manliga och kvinnliga huvudkaraktärernas olika drömmar om staden och verklighet i staden men också modernitetens konsekvenser för de karaktärer som befinner sig utanför stadsrummet. Analysen visar att kapitalismens varufiering i stadsrummet konstituerar och vidmakthåller olika stereotypa föreställningar av vad en kvinna respektive man är. Detta sker genom de återkommande bilder som förmedlas i skyltfönstren, på biograferna, i danssalongerna och i veckotidningarna som visar olika stereotyper av vad en man respektive kvinna är och bör vara. I analysen av stadens bilder applicerar jag Walter Benjamins tankar kring den dialektiska bilden och utifrån detta drar jag slutsatsen att karaktärerna försätts i en dvala som alienerar dem från verkligheten och från sin egen andliga kärna.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs SIS133Vt 2013Handledare: Karin Sandwall.

Specialarbete, 15 hpSvenska för blivande lärare, specialisering 2, LSV 410Ht 2011Handledare: Karin Helgesson.

Föremålet för min undersökning är Karin Boyes roman Kris och intentionen har varit att finna en nytolkning av den ofta biografiskt lästa texten. Syftet var att redogöra för hur romanen synliggör samtidens patriarkala maktordning som genomsyrar samhällets auktoriteter och reducerar det kvinnliga subjektet. Undersökningen har också innefattat hur huvudpersonen Malin tar sig ur krisen genom att återupprätta egenviljan och erkänna driften som en naturlig del av jaget.     Med utgångspunkt i textens litterära kvaliteter och med ett kritiskt feministiskt perspektiv har jag analyserat framställningen av romanens kritiska tendens som ett uttryck för kvinnlig frigörelse. Malin genomgår en värdemässig identitetskris vilket är romanens centrala tema och samtidigt en möjlig allegori över samtidens sociala omvälvningar. Krisen utgörs av en inre splittring där uppbrottet från traditionella och religiösa förordningar är den enda räddningen undan självutplåning.

Adapting the concept of the ?popular cultural memory? and its necessary ?context knowledge? established by Karin Kukkonen, this bachelor thesis seeks to examine how this memory is ?at work? and expresses itself in contemporary fiction, by doing an intertextual reading of the swedish author Amanda Svensson's debut Hey Dolly. Within the intertextual structures of Hey Dolly the reader encounters allusions and references that address almost everything from contemporary popular culture to established authors in the swedish canon, mainly as means for the characters to help them express their emotions and thoughts, by ?choosing? from already available content of popular culture to use and modify. The intertextuality alluding to the popular cultural memory does at the same time address the concept of the ideal reader throughout the novel.

Anna-Karin Palms debutroman Faunen (1991) innebar ett omedelbart genombrott. Romanen är skriven på ett fascinerande och egenartat sätt, med en blandning av olika genrer, berättarteknik och tidsplan. Berättelsen består av tre separata delar, som till en början tycks vara självständiga från varandra men emellertid visar sig vara sammanlänkade via ett flertal beröringspunkter. Jag har funnit romanen allt mer intressant och spännande desto mer jag har fördjupat mig i den. Efterhand som jag har studerat innehållet i de tre delarnas världar har jag upptäckt flera intressanta och fascinerande faktorer som bidragit till att utgöra en fängslande och egenartad historia.

This essay examines the way the recurring motifs in Karin Boye's poetry might be read as expressions of queer or subversive desire. The fact that the lyrical I is not gendered in the poems opens up for a queer reading. In adherence to Sara Ahmed's notion of desire lines and sexual orientation I discuss the spatial aspects of desire, and explore the positions and movements of the lyrical I in Boye's poetic landscape as deviations from the concept of the straight and marked path, into the queer and unknown.I trace desire in Boye's poetry mainly through the themes of nature and night, and the ways in which these phenomena deviate from the normative structures laid out by the poems. Usually the motifs of night (such as fog, shadows and darkness) are associated with the fading of the senses. The night obscures the vision of the lyrical I and wraps them in heavy silence, making them experience and desire in new ways. Through motifs related to nature Boye formulates a feminine, matriarchal myth.

Dahlgren Karin och Nilsson Anna-Karin (2011) Dokumentation i förskolan. Lärarutbildningen Malmö Högskola. Vi har valt dokumentation i förskolan som ämne för vårt examensarbete då vi menar att det är ett bra redskap för vårt arbete i förskolan. Dokumentation kan användas för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Ämnet har även aktualiserats i och med den reviderade läroplanen för förskolan som fastslår att ?förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras? (Lpfö 98 reviderad 2010:14) I läroplanen har också förskollärarnas ansvar för dokumentation förtydligats.

The purpose of this thesis is to examine the narrative elements in three of the Swedish artist Karin Mamma Anderssons paintings and try to see what kind of stories that might be hidden in these paintings. I have chosen three different themes as tools for this study. They are: the meaning or the importance of the titles, painting as a medium and the narrative elements or components in the paintings. Furthermore I also use the semiotic method in my analysis based on the ideas of Roland Barthes combined with a feminist theoretical standpoint with a gender perspective. This means my study is based on the reception of these images and what kind of message they might carry.

Many social services cases have been reviewed in the media during the last years. One of those cases is ?Lasse and Karin?, handled by the Social Services in Oskarshamn in 2002. Lasse and Karin had their son taken into custody by the Social Services and the case was reviewed in national media. Through this case the Social Services received much attention, of which most was negative, and their handling of the case was greatly criticized.

The aim of this study is to compare the modernist novels Astarte (1931) by the Swedish writer Karin Boye with Estación, Ida y vuelta (1930) by the Spanish author Rosa Chacel and the reception of these literary works in contemporary academic research. The theoretical ground of the study consists of feminist and critical theory, with traits of discourse analysis.Astarte and Estación were in large part forgotten and ignored by the Western Canon of literature during most of the 20th century, but have lately gained more attention as important modernist novels by researchers (from the feminist, poststructuralist or hermeneutic theoretical fields) who primarily examine the experimental forms figured by the texts in relation to the deconstruction and shattering of human homogenous ?essence?.The results found in the study show that the literary forms of both novels can be associated with a kind of illusion rapture, which relate to the modernist inclination to what Frederic Jameson calls artificial narrative; a form technique that points back at itself to emphasize its own characteristic of being a constructed and subjective illustration of reality. The contemporary interest in these artificial literary forms expressed by Astarte and Estación is therefore probably a consequence of the vibrant academic debates carried out during later decades concerning the conception of human gender and identity as construction and performance. .

Utgångspunkten för uppsatsen är att studera relationen mellan vissa aspekter av form och innehåll i tre kortare prosatexter. Dessa aspekter är framförallt berättarinstans, berättelsens uppbyggnad, och det i två av texterna utryckliga temat förändring. De valda texterna är kortromanen På Chesil Beach av Ian McEwan (2007), novellen ?Döden i Damaskus? av Anna-Karin Palm (2001) och kortromanen Berömmelse av Daniel Kehlmann (2010).Litteraturvetenskapliga perspektiv och analysredskap är valda med tanke på att en av texterna påstår något om berättarens funktion, och att en av de andra texterna resonerar kring vad en berättelse är. De narratologiska verktygen faller sig därför naturliga.