Emerson Network Power Energy Systems är ett globalt företag som skapar system för avbrottsfri strömförsörjning för tele- och IT-kommunikation. Till följd av uppköp av företag har Emerson utveckling i flera länder. De olika länderna använder dessutom olika CADsystem. Detta är ett hinder för samarbetet mellan utvecklingsavdelningarna. Den svenska avdelningen av företaget har lagt mycket tid på att utveckla ett PDM-system och anpassa det till det CAD-system som används i Sverige (NX).

SSC är Skandinaviens ledande leverantör av snickeriprodukter och specialsnickerier. SSC är en ekonomisk förening som idag består av 11 producenter, var och en specialist inom sitt område. Den ekonomiska föreningen driver ett säljbolag, SSC Skellefteå AB, som säljer och marknadsför produkterna. Säljbolaget är den part som skriver avtal med kunden och även har en relation till kunden. Samtidigt är det producenterna som ansvarar för produkterna, leveranser och produktreklamationer.

Syftet med vår undersökning av nybilsförsäljarna i Blekinge är att klargöra hur deras belöningssystem är uppbyggda. Sett ur ett ledningsperspektiv vill vi också veta hur de uppfattar sitt belöningssystem, och om de skulle vilja att det utvecklades vidare. Vi vill också ta reda på huruvida deras belöningssystem resulterar i de effekter som de eftersöker, och om systemet resulterar i ett positivt ekonomiskt resultat..

Syfte: Att undersöka svenska renodlade Internetbanker - ?PPI-banker?, och utefter deras strategi studera deras lönsamhet samt om de utgör risker för den finansiella stabiliteten.Teori:  Tidigare forskning kring PPI-banker har påvisat varierande resultat och fokus har skiftat från PPI-bankernas prestation till deras påverkan på den finansiella stabiliteten. Det teoretiska perspektivet vidgas med traditionella teorier kring bankers strategier och risker. Riskerna som behandlas är främst likviditetsrisk samt risker för stabiliteten i det finansiella systemet.Metod:  Studien har genom blandad strategi, med kvantitativ metod för datainsamling och en kvalitativ analys studerat svenska PPI-banker. PPI-bankerna har jämförts mellan varandra men även som grupp mot de fyra svenska storbankerna för att studera strategi och prestation på marknaden.

I Skattkärr har en konstgräsplan projekterats med uppvärmning för att kunna användas vintertid då snö och kyla sätter stopp för aktiviteter på en ouppvärmd konstgräsplan. I Skattkärr finns inte möjligheten att ansluta anläggningen till ett fjärrvärmenätverk. Tekniken som valts för att värma planen är istället en typ av geoenergi där PVC-rör ligger under konstgräsplanens ytskikt. Intill planen finns totalt 31 borrhål. Ur borrhålen hämtas värmen från berget med kollektorslangar och leds ut till en rörslinga under planen.

Titel: Verksamhetssystemet - Processkartläggning och strategiimplemente-ring i mindre till medelstora företag Författare: Carl-Fredrik Bredberg Anna Daun Wester Christina Hansson Handledare: Everth Larsson, Institutionen för Teknisk Logistik Carl-Henric Nilsson, Företagsekonomiska Institutionen Problemformulering: Problemformuleringen är uppdelad i tre fokusområden som löper genom hela examensarbetet. Fokusområde 1 ? Utveckling av Verksamhetssystemet. För att säker-ställa att alla i företaget arbetar på ett samordnat sätt och levererar med samma höga kvalitet, även om företaget expanderar ytterligare, vill fö-retaget införa en ny form av struktur och styrning. Fallföretaget vill skapa ett interaktivt, webbaserat verktyg som baseras på företagets processer.

Detta är en kapacitets- och känslighetsanalys av bagagehanteringssystem vid Arlanda flygplats. Studien är ett examensarbete för civilingenjörsutbildningen Kommunikations- och Transportsystem vid Linköpings universitet och är utförd på uppdrag av Luftfartsverket, LFV Teknik under 2004 och 2005. Studien har gjorts med datorstödd simulering som analysverktyg. Studien har gjorts genom att en simuleringsmodell av det studerade systemet har byggts i simuleringsprogrammet Arena. Denna modell har matats med trafikunderlag från en normalvecka under 2004.

Detta examensarbete beskriver processen för framtagandet av en ny design för det befintliga schemaläggningssystemet för räddningstjänsten. Ett av problemen med att schemalägga för personalen inom räddningstjänsten är att det är flera faktorer som måste tas hänsyn till. Några av dessa faktorer är vilken station de arbetar på, personalens kompetens, att det ska finnas personal på stationerna och arbetsroller. Syftet med examensarbetet var att skapa en ny design som uppskattas av de som arbetar med systemet. För att uppnå detta var de som schemalägger med och påverkade designen av systemet tidigt i designprocessen.Detta examensarbete innefattar en litteraturstudie, en förstudie, en intervjustudie, en fokusgrupp och två användartester.

Med spårbarhet avses i detta arbete förmågan att följa en produkts väg från råmaterial till färdig produkt genom hela tillverkningen. Syftet är att göra en förstudie på Ferruforms förutsättningar att utifrån dagens situation införa spårbarhet på tillverkade produkter. Litteraturstudier, intervjuer och studier av tillverkning på Ferruform och andra företag har genomförts för att samla in information. Teorier som beskrivits är bland annat Just-in-time (JIT), Kanban, spårbarhet och produktmärkning. Den spårbarhet som finns på Ferruform i olika sammanhang har beskrivits och utvärderats.

Allt fler funktioner automatiseras idag och det gäller även brandskyddet i våra fastigheter; fungerar de på ett tillförlitligt sätt? Syftet med rapporten var att diskutera automationens tillförlitlighet, samt undersöka felfrekvens och om de felen är relaterade till interaktionen mellan människa och teknik. Det finns flera olika lagar som reglerar brandskydd i fastigheter samt att försäkringsbolagen har vissa krav på brandskydd när fastigheten ska försäkras. De vanligaste komponenterna i en automatisk brandskyddsanläggning är centralapparat, detektorer, larmdon och eventuellt sprinkler. Centralapparaten tar emot signal från detektorerna, aktiverar larmdon, och larmar SOS-Alarm.

SAMMANFATTNINGNyckelord: ApoDos, LSS, sjuksköterska, kvalitetssäkring, läkemedelsbehandlingBakgrund: I enlighet med sjuksköterskans kompetensbeskrivning och ApoDos riktlinjer, ligger ett stort ansvar på sjuksköterskan gällande uppföljning av patienters läkemedelsbehandlingar. Sjuksköterskan skall även samverka med andra aktörer i vårdkedjan och sträva efter en god informationsöverföring mellan dessa, i syfte att kvalitetssäkra vården.Syfte: Utifrån sjuksköterskans erfarenheter beskriva rutiner för uppföljning av läkemedelsbehandlingar, hos patienter med ApoDos och boende enligt LSS, samt identifiera eventuella välfungerande- och bristande rutiner.Metod: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Fem intervjuer genomfördes med sjuksköterskor, samtliga verksamma på LSS-boenden inom Uppsala kommun. Det inhämtade materialet analyserades enligt en reviderad version av Graneheim och Lundmans (2004) metod för innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att det finns vissa bristande rutiner och ett behov av bättre kommunikation samt tydligare riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan olika aktörer vid uppföljning av patienternas läkemedelsbehandlingar.

Det finns metoder som har en fokus på användarmedverkan under utvecklingen och införande av informationssystem. Det kan vara svårt under utvecklingsprocessen att bekräfta hur en specifik systemtyp som beslutstödssystem kan anses vara framgångsrikt. Det kan, utöver de tekniska, finnas ytterligare faktorer som påverkar användningen av systemen som dessutom kan vara svåra att hantera under utvecklingen.Tar de användarcentrerade utvecklingsmetoder som används idag för att implementera och driftsätta ett beslutsstödssystem hänsyn till mjuka faktorer som kan vara specifika eller särskilt viktiga för denna typ av system? Kan effekten av faktorer som påverkar beslutsfattandet t.ex. stress, ångest och grupptänkande minimeras i högre grad då metoder som fokuserar på användarnas medverkan används? Att bekräfta existensen av dessa faktorer samt minimera den påverkan de har på beslutsfattandet under användningen kan göra stora skillnader i en verksamhets effektivitet.

Flygbranschen har på senare år blivit överrumplad av den snabba expansionen av Electronic Flight Bags (EFB) och introduktionen av bärbara läsplattor har öppnat upp för ett mer ekonomiskt alternativ till fast installerad utrustning. Med anledning av detta har NextJet beslutat sig för att genomföra en förstudie för att se om det går att implementera EFB i bolaget på ett säkert och kostnadseffektivt sätt.Den här studien visar att implementering av Electronic Flight Bag inte kunde påvisa några direkta ekonomiska besparingar men uppfattningen är att Electronic Flight Bag ger effektiviseringsförbättringar och kvalitetshöjande bidrag till verksamheten som väger upp kostnaden för investeringen och driften av systemet..

Sedan 2009 fjärravläses och faktureras alla Sveriges elnätskunder varje månad. Fakturan bygger på senaste månadens förbrukning, tidigare fakturerades man efter uppskattad förbrukning med avseende på tidigare historik. Det nya systemet infördes i syfte att skapa mer medvetenhet hos kunden om dess elförbrukning och därmed en bättre förutsättning att ändra beteendemönster. Majoriteten av elnätsbolagen använder sig av elnätskommunikation för att skicka information till och från elmätarna. Det är ett smidigt sätt att upprätta ett större kommunikationsnät eftersom infrastrukturen redan finns där, elnätet.

Efterfrågan och tillhandahållandet av platsberoende tjänster blir allt större vilket i sin tur skapar intresse för billiga och skalbara tekniker i alla möjliga olika miljöer. Särskilt intressant blir tekniker som är lätta att installera på nya platser och vars hårdvarukomponenter är enkla och billiga. I denna rapport presenteras en experimentiell systemteknisk metod för positionsberäkning i inomhusmiljöer, specifikt de som på grund av lokala elektromagnetiska fält, rörliga större föremål eller oregelbundna ytor skapar störningar som gör det svårt att utföra förlitlig positionering. Systemet utgörs av ett antal wifi-routrar samt en signalmottagre kopplad till en dator med systemets mjukvarukomponent installerad. Resultatet bedömdes utifrån en förväntad nivå av korrekthet, närmare bestämt att minst hälften av systemets bedömningar inte har fel med mer än två meter, samt en övre gräns på högst tre meters fel i minst 90 procent av fallen.