Denna uppsats har skrivits inom ramen för projektet ?Att hÀvda ett revir? i vilket nÄgra forskare söker finna gemensamma drag mellan tre Àmnesföreningars arbete, knutna till det svenska skolvÀsendet. SvensklÀrarföreningen Àr en av dem.Uppsatsen har studerat ModersmÄlslÀrarnas förenings/SvensklÀrarföreningens (MLF/SLF) argumentation i föreningens skrifter under Ären 1960 till 2000. Syftet med undersökningen har varit att studera föreningens interna diskussion om svenskÀmnet för att se om argumentationen frÀmst handlat om att hÀvda svenskÀmnets revir eller att förÀndra det. Intressant har varit att se om föreningens arbete förÀndrats i en förÀndrad kontext och i kontakten med andra aktörer pÄ fÀltet svenskt skolvÀsende.

Ekolod Àr en teknik som anvÀnds inom hydrografin för att kartlÀgga samt visualisera djup och bottentopografi inom marina omrÄden. Tekniken bygger pÄ att det finns skillnader i olika materials förmÄga att fortplanta tryckvÄgor, vilket innebÀr att reflektioner uppstÄr i övergÄngen mellan olika medier, som till exempel mellan vatten och sediment. Ekolodet omvandlar elektrisk energi till akustisk energi och en tryckvÄg breder ut sig i vattnet till dess att vÄgfronten trÀffar ett medium vars akustisk impedans skiljer sig frÄn den för vatten. Vid grÀnsytan kommer en del av vÄgen att reflekteras Äter mot vattenytan, en del att fortsÀtta i det nya mediet och en del kommer att spridas okontrollerat pÄ grund av ojÀmnheter lÀngs botten. MÀngden energi som reflekteras Äter mot vattenytan Àr beroende pÄ skillnader i akustisk impedans mellan vattnet och sedimentet, bottens ytrÄhet samt ekolodets frekvens.Syftet med denna studie Àr dels att fördjupa sig i ekolod som teknik samt studera hur ekolodssignalen upptrÀder i grÀnsskiktet mellan vatten samt olika bottentyper och sediment.

Destinationsmarknadsföring Àr en komplex marknadsföringsform eftersom turismprodukten Àr sammansatt av en upplevelse av platsen och mÀnniskorna vid en sÀrskild tidpunkt dÀr produkten produceras och konsumeras samtidigt. För marknadsförare av turismdestinationer Àr det viktigt att etablera, förstÀrka eller förÀndra en destinations image samt att vara lyhörda för varje destinations unika behov och begrÀnsningar. StÀders framtid Àr beroende av invÄnarnas och företagarnas beslut. Idag mÀrks stÀdernas innovativa anda genom projekt som syftar till att bemöta de allt mer ökande ekonomiska, sociala och miljömÀssiga utmaningarna.BorÄs Àr en stad som kÀnnetecknas av nÀrhet till natur, kultur och shopping. Staden prÀglas av sitt kulturella arv frÄn textilindustrin och nÀrheten till Göteborg.

Ett relativt stort upprustnings- och förnyelseprogram pÄgÄr för att sÀkra framtida svensk vattenkraftproduktion och för att möta nya riktlinjer för dammsÀkerhet. Under dessa förnyelseprojekt har vissa skador i form av sprickor i betongfundamenten upptÀckts, bland annat kring statorfötternas upplag. Orsaken till dessa sprickor hÀrleds till statorfötternas funktion, samt till temperaturvariationer vid förÀndrade driftsmönster. Tidigare gick generatorerna kontinuerligt medan det nu Àr vanligt med flera starter och stopp varje dygn. Denna rapport har som syfte att förtydliga det kraftspel som finns i dagens generatorfundament, att berÀkna upptrÀdande spÀnningar och att försöka hitta data som bekrÀftar sprickbildningen.

Mitt syfte Àr att undersöka hur unga mÀn portrÀtteras i svensk, samtida ungdomslitteratur. Jag vill undersöka vilka representationer och förstÄelser av maskulinitet och sexualitet som Äterfinns, skapas och Äterskapas i berÀttelserna. Det empiriska materialet bestÄr av fyra, svenska ungdomsböcker, skrivna under 2000-talet. Genom att göra en diskursanalys vill jag blottlÀgga de normerande diskurser om maskulinitet och sexualitet, som pÄverkar unga mÀnniskor idag. Jag vill ocksÄ se om det skapas nÄgra motbilder till traditionell maskulinitet, i litteraturen.

Denna uppsats syftade till att utreda huruvida den av staten initierade ratificeringen av ILO 169, och framförallt artikel 14 ur denna konvention, har politiskt stöd bland de berörda aktörerna i Lappmarken. Detta eftersom det politiska stödet för en ratificering till synes Àr svagt. De berörda aktörerna utgörs av renskötande samer, icke-renskötande samer samt övrig befolkning i omrÄdet, dÄ dessa aktörer nyttjar mark och vatten pÄ olika sÀtt. För att klargöra huruvida politiskt stöd föreligger i frÄgan om ILO 169, har David Beethams Legitimeringsteori anvÀnts. Denna teori utgÄr frÄn att förekomsten av legitimitet, som i denna kontext kan jÀmstÀllas med politiskt stöd, kan visas utifrÄn tre sammanvÀvda dimensioner ? B1-B3, dÀr B1 utgÄr frÄn legitimitet utifrÄn etablerade regler, B2 frÄn rÀttfÀrdigande via delade vÀrderingar hos dominant och underordnad samt B3 som konfirmerar legitimitet via handlingar.

Höga byggkostnader, kvalitetsproblem, dyra kostnader för omprojektering och lÄg lönsamhet för entreprenörer Àr exempel pÄ problem inom byggbranschen. Statistik pekar pÄ att byggkostnaderna för att producera byggnader har stigit kraftigt under de senaste Ären. Byggnadsentreprenörer har börjat utveckla alternativa metoder för att genomföra kostnadseffektiva projekt. Denna studie kan delas upp i tvÄ delar, en teoretisk och en empirisk del. Den teoretiska delen utgörs av litteraturstudier för att fÄ djupare kunskap och förstÄelse om Lean konceptet. Den andra delen avser en empirisk studie.

I feministiska studier Àr man inte sen med att pÄpeka att olika typer av kvinnligheter bÀddar olika mycket för framgÄng i samhÀllet. Trots att manligheten rimligen bör vara lika komplicerad talas det sÀllan om mannen pÄ samma sÀtt vilket har lett till att mÄnga mÀn kÀnt sig knutna till en mansroll de finner svÄr att leva upp till. Vilken Àr denna efterstrÀvansvÀrda mansroll och vem Àr egentligen kapabel att uppnÄ den? Det Àr dessa funderingar som gjort mig nyfiken pÄ maskulinitetsforskning och som ligger till grund för uppsatsens syfte. Jag har i uppsatsen utgÄtt frÄn att manlighet Àr en myt för att sedan studera hur denna myt kan tÀnkas ha konstruerats och omkonstruerats genom Ären.

Vi och alla runt omkring oss drabbas av kriser, bÄde som individer och som deltagare i grupper. Men vad innebÀr det nÀr ett företag drabbas, vad kan vara en företagskris?Syftet med denna rapport Àr att belysa vad som Àr en företagskris enligt vissa aktörer i hotellbranschen. Vi anvÀnder oss av aktörsynsÀttet eftersom det innebÀr att det Àr individerna som skapar sina egna verkligheter och att dessa verkligheter inte Àr bestÄende. För vÄr del innebÀr det att den definition av företagskriser som vi fÄr frÄn de personer vi intervjuar inte Àr en generell definition utan den gÀller för just dessa aktörer just nu.För att genomföra studien har vi tagit del av teorier inom bl.a.

Vi och alla runt omkring oss drabbas av kriser, bÄde som individer och som deltagare i grupper. Men vad innebÀr det nÀr ett företag drabbas, vad kan vara en företagskris?Syftet med denna rapport Àr att belysa vad som Àr en företagskris enligt vissa aktörer i hotellbranschen. Vi anvÀnder oss av aktörsynsÀttet eftersom det innebÀr att det Àr individerna som skapar sina egna verkligheter och att dessa verkligheter inte Àr bestÄende. För vÄr del innebÀr det att den definition av företagskriser som vi fÄr frÄn de personer vi intervjuar inte Àr en generell definition utan den gÀller för just dessa aktörer just nu.För att genomföra studien har vi tagit del av teorier inom bl.a.

Det hÀr Àr ett examensarbete som gÄr ut pÄ att konstruera ett modulerbart matarverk för bandstÄlsindustrin. Examensarbetet görs pÄ företaget CamCoils förfrÄgan. Som underlag och inspiration fanns ett matarverk som tagits fram i examensarbetet ?Matarverk för Camcoil? som tidigare gjorts Ät CamCoil.CamCoil Àr ett nystartat produktbolag som bygger pÄ deras haspelsystem med samma namn. CamCoil vill komplettera detta haspelsystem med ett matarverk för att bland annat bli mer konkurrenskraftiga pÄ marknaden.

Denna uppsats försöker beskriva Johan Magnus Wickelius (1817-1867) livsförstÄelse. Eller hans teologiska typ. I det arbetet har jag anvÀnt Benkt-Erik Benktsons typologiska metod, inom vilken man arbetar med schematiserade typer som Wickelius Àr jÀmförd med och placerade inom (eller inte) under arbetes gÄng. Denna typologiska metod Àr inte en klassificering dÀr individen, som undersöks, Àr placerad i ett fack för alltid. Individen Àr istÀllet placerad i ett landskap dÀr de schematiserade typerna Àr som kullar emellan (eller pÄ) vilka individen sedan placeras.

UtgÄngspunkt för min uppsats Àr den bild av Emil Kléen som förmedlas i Hjalmar Söderbergs Martin Bircks ungdom.I min C-uppsats undersökte jag i vilken utstrÀckning Emil Kléens tryckta dikter kan kallas dekadenta, och intresset vaknade dÀrmed för hur Kléens ?riktiga? dikter ser ut. De som ?icke kunna tryckas?. Lasse Söderberg publicerade 1980 en av Kléens otryckta sonetter i TÀrningskastet, som Àr lÄngt mer dekadent i sin framtoning Àn nÄgon av Kléens tryckta verk.

Inom ramen för den statliga idrottssatsningen Idrottslyftet finns det möjlighet för idrottsföreningar att frÄn sina regionala idrottsförbund ansöka om ekonomiskt bidrag för att finansiera ett samarbete med en eller flera skolor. Det viktigaste syftet med detta Àr att rekrytera fler barn och ungdomar till och behÄlla fler barn och ungdomar i idrottsrörelsen. Verksamheten ska ha ett inkluderande perspektiv och genomsyras av Riksidrottsförbundets programförklaring Idrotten vill. FolkhÀlsomÄlen och barnrÀttsperspektivet ska ocksÄ beaktas vid projektens genomförande.Syftet med examensarbetet Àr att undersöka tre olika samarbeten mellan skolor och idrottsföreningar. MÄlsÀttningen Àr inte att presentera resultat som kan generaliseras till alla samarbeten som sker mellan skolor och idrottsföreningar, utan snarare att ge en bild av hur de tre undersökta samarbetenas förenings- och skolrepresentanter resonerar kring frÄgestÀllningarna.

Bakgrund: Trots att Sverige sedan 1938 har haft en semesterlagstiftning som berÀttigat alla svenska arbetare semester, har intresset för forskning kring semester varit relativt svalt. Först under de senaste 15-20 Ären har intresset ökat nÄgot. Idag har vi i Sverige fem veckors semester. Semesterdrömmar och planering av semestern upptar mycket av mÄnga mÀnniskors tid. Fenomenet semester har sÄledes stort inflytande pÄ vÄr vardag och formar oss mÀnniskor till viss del som individer och Àr dÀrför Àven sociologiskt mycket intressant.Syfte: Att genom intervjuer undersöka ett antal svenska arbetstagares (och dÀrmed ocksÄ semestrares) uppfattningar och syn pÄ semester i tvÄ olika generationer.FrÄgestÀllningar: Vad finns det för mönster nÀr det gÀller synen pÄ semester och skiljer sig dessa Ät i de bÄda Äldersgrupperna?Vilka semesterideal förekommer och hur pÄverkar de semesterfiraren?Dagens samhÀlle Àr starkt knutet till konsumtion.