Denna rapport Àr resultatet av det examensarbete som utförts vid European Flight ServiceAB i SÀve, Göteborg vilket behandlar arbetet med framtagning av ett underhÄllsprogram tillflygplanet Piper PA-31 Navajo, SE-GVZ.Syftet med examensarbetet har varit att skriva ett komplett underhÄllsprogram till enPiper PA-31 för European Flight Service. Flygplanet har dÀrtill inte nyttjats sedan 2009 blandannat pÄ grund utav att dÄvarande underhÄllsprogram inte reviderats. European Flight Servicehar ambitionen att Äterta SE-GVZ i bruk vilket den tekniska organisationen ansvarar för.Rapporten beskriver i stora drag grunderna för ett underhÄllsprogram, tillvÀgagÄngssÀttet ochdet resultat som framkom utav arbetet.En operatör skall sÀkerstÀlla att flygplanet underhÄlls i enlighet med operatörens programför flygplansunderhÄll och skall i detalj beskriva allt underhÄll som krÀvs inklusiveunderhÄllsintervaller. Ett underhÄllsprogram Àr ett myndighetskrav vilket krÀver attoperatören har ett giltigt program för respektive flygplan. Programmet skall, för att bligodkÀnt av den lokala myndigheten, baseras pÄ ett antal dokument och innehÄlla krav ochrekommendationer frÄn framförallt myndighet och tillverkare.

Syftet med studien var att skapa förstÄelse för hur pedagoger talar om elever i behov av sÀrskilt stöd, kopplat till skolutveckling och en skola för alla. Hur pedagogerna skapade mening kring elever i behov av sÀrskilt stöd gav oss en djupare förstÄelse för hur det ser ut i praktiken. UtgÄngspunkten togs i lÀroplanen för grundskolan och de pedagogiska programmen för förskola och fritidshem. DÀr var det intressant att koppla studien till formuleringar om att hÀnsyn ska tas till elevernas olika förutsÀttningar och behov och att skolan har ett sÀrskilt ansvar för de elever som av olika skÀl har svÄrigheter att nÄ mÄlen för utbildningen. VÄr studie gjordes i x kommun dÀr ocksÄ de utbildningspolitiska mÄlen i skolplanen uttrycker en viljeinriktning genom att betona och lyfta fram att varje elev mÄste mötas utifrÄn sina egna förutsÀttningar och organisationen skall se till individen och dess behov vid all verksamhet och att skolans arbete, lÀrandeprocessen och elevens utveckling mÄste följas upp för att tillförsÀkra alla elever de kunskaper de har rÀtt till.

En studie om solvÀrme i syfte att integrera solvÀrmen till tappvarmvattensystemet för ett av Stiftelsen Karlstadhus Àgda servicehus pÄ Kronoparken i Karlstad har genomförts. HuvudmÄlet med studien var att dimensionera en solvÀrmeanlÀggning utifrÄn uppmÀtt tappvarmvattenbehov samt att berÀkna energibesparingen som installationen leder till. SolvÀrmesystemet ska förvÀrma tappvarmvatten och har avsiktligt underdimensionerats för att erhÄlla ett högt Ärligt energiutbyte. En systemutformning har tagits fram med tillhörande principschema. En modell skapades i Excel för solfÄngarberÀkningen.

HÀr kommer sammanfattning av vÄr uppsatts "SmÄföretagare och deras finansiering"SammanfattningDet finns mÄnga faktorer, bÄde yttre och inre, som pÄverkar en smÄföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns Àven mÄnga olika former av finansiering att vÀlja bland t ex banklÄn, leasing och riskkapital och de olika finansiÀrerna stÀller skiftande krav pÄ smÄföretagen och företagarna. Ett problem som nÀmns i teorin Àr det finansiella gapet som bygger pÄ en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiÀren. SmÄföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och Àr negativt instÀllda till att förlora kontroll över företaget samt sjÀlvstÀndighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker dÀrav sÄ lÄngt som möjligt Àr riskkapital dÄ detta kortfattat innebÀr att företaget ?betalar? genom att ge bort Àgande.

Den första januari 2009 fick Ärskurs 3 en ny lÀroplan dÀr det betrÀffandeskrivning framgÄr att elever ska behÀrska tre sorters genrer, nÀmligeninstruerande, berÀttande och beskrivande. Samma vÄr, dvs. vÄren 2009, ges deförsta nationella proven för Ärskurs 3 och dÀr prövas elevernas genrekunskaperbÄde muntligt och skriftligt. Detta blev upprinnelsen till denna uppsats och satteramarna kring den. Eftersom uppsatsen skrivs inom Àmnet svenska somandrasprÄk hamnar fokus pÄ flersprÄkiga elevers textproduktion.I lÀroplanen för Ärskurs 3 anvÀnds begreppet genrer för första gÄngen somsÀrskiljande mellan olika texter och frÄgan Àr dÄ vilken implicit kunskapundersökningens flersprÄkiga elever besitter om genreskillnader nÀr det gÀllerskriftlig produktion.

BakgrundUtvecklingen av revisionen har under historien styrts av olika nationella och internationella institutioner som genom attityder, normer och lagar utvecklat revisionen till vad den Àr idag. Detta, i kombination med stora skillnader mellan olika lÀnders kultur vÀrlden över, Àr tÀnkbara förklaringar till att skillnader finns inom revisionsomrÄdet. Internationellt sett sÀger de lagstadgade revisionskraven ofta att granskning och liknande ska ske av företagets rÀkenskaper, men i Sverige omfattar kraven Àven förvaltningen. Detta Àr inte nÄgon ny företeelse utan har förekommit lika lÀnge som rÀkenskapsrevisionen och har varit lagstadgad sedan 1895. I dag Àr Sverige och Finland de enda lÀnderna dÀr det juridiska revisionskravet omfattar bÄde rÀkenskaps- och förvaltningsrevision, detta trots ett internationellt arbete för att harmonisera revisionen bland annat genom EU.SyfteSyftet med denna uppsats var att undersöka i vilken utstrÀckning det i Spanien existerar nÄgon motsvarighet till vad som i Sverige kallas förvaltningsrevision.

En studie om solvÀrme i syfte att integrera solvÀrmen till tappvarmvattensystemet för ett av Stiftelsen Karlstadhus Àgda servicehus pÄ Kronoparken i Karlstad har genomförts. HuvudmÄlet med studien var att dimensionera en solvÀrmeanlÀggning utifrÄn uppmÀtt tappvarmvattenbehov samt att berÀkna energibesparingen som installationen leder till. SolvÀrmesystemet ska förvÀrma tappvarmvatten och har avsiktligt underdimensionerats för att erhÄlla ett högt Ärligt energiutbyte. En systemutformning har tagits fram med tillhörande principschema. En modell skapades i Excel för solfÄngarberÀkningen.

LikvÀrdigheten i den svenska skolan ska ge alla elever förutsÀttningar att nÄ skolans mÄl, men frÄgan Àr om elever ges möjlighet att testas i samma eller likvÀrdiga kunskaper. Syftet med studien Àr att undersöka likvÀrdigheten i skolan, utifrÄn vilken kunskap som testas i Àmnet samhÀllskunskap. Kunskapen i denna studie avser fakta- respektive fÀrdighetskunskaper. För att undersöka likvÀrdigheten analyseras dels lÀrarnas skriftliga prov och dels det nationella provet i samhÀllskunskap gÀllande lÀsÄr 2012/2013. För att uppfylla syftet stÀlls forskningsfrÄgorna:Testas frÀmst fakta- eller fÀrdighetskunskaper i det nationella provet i samhÀllskunskap?Testas frÀmst fakta- eller fÀrdighetskunskaper i lÀrarnas skriftliga prov i samhÀllskunskap?Hur ser förhÄllandet ut mellan den kunskap som testas i det nationella provet respektive de skriftliga proven?För att undersöka förhÄllandet mellan fakta- och fÀrdighetskunskaperna har den Àmnesspecifika begreppsapparaten första och andra ordningens kunskaper anvÀnts, dÀr faktakunskaperna Äterfinns i första ordningens kunskaper och fÀrdighetskunskaperna Äterfinns i andra ordningens kunskaper.

Ett av vattendirektivets mÄl Àr att engagera allmÀnheten i vattenplaneringsprocesser. I Sverige försöker man pÄ mÄnga platser uppnÄ detta genom att bilda vattenrÄd för de lokala vattenförekomsterna. Det finns en osÀkerhet kring hur exakt dessa ska fungera och frÄgan Àr om de verkligen Àr lösningen pÄ medborgarengagemanget. Med hjÀlp av en enkÀt som skickats ut till ett vattenrÄd önskar den hÀr studien ge underlag för att diskutera och om möjligt ge svar pÄ om vattenrÄd Àr lösningen pÄ hur allmÀnheten ska engageras. Utöver den stora frÄgan diskuteras Àven hur kommunikationen fungerar inom vattenrÄdet och mellan vattenrÄdet och nÄgra olika aktörer samt vilken roll vattenrÄdets samordnare har.

Sammanfattning Fridvall, Maria (2010) ADHD i grundskolan Fem klienters berÀttelser om sin skoltid Denna studier handlar om fem klienters upplevelser av sin egen tid i grundskolan. Gemensamt för intervjupersonerna Àr att de har fÄtt diagnosen ADHD och att de, under intervjutillfÀllet, befanns sig inom KriminalvÄrdens regi, de var placerade pÄ en anstalt. Studient undersök hur skolgÄngen har upplevts av nÄgra unga mÀn med kriminell belastning och en ADHD-diagnos samt vilka faktorer, företeelser och handlingar som de har upplevt som positiva respektive negativa. Syftet med denna undersökning Àr, att utifrÄn nÄgra klienters egna berÀttelser om sin skolgÄng, försöka finna gemensamma drag, gemensamma mönster som vi pedagoger kan lÀra oss av och utveckla i vÄr egen undervisning och vÄrt eget bemötande av vÄra elever med diagnosen ADHD. Den första delen av uppsatsen bestÄr av en kunskapsgenomgÄng om diagnosen ADHD samt en metoddel. I den andra delen av uppsatsen redovisas resultat/analysen samt sammanfattning/diskussion. Metoden jag valt att arbeta efter Àr en delad förstÄelse-modell, med inriktning mot den narrativa intervjumetoden. Jag har valt att undersöka hur skolgÄngen har upplevts av unga mÀn med kriminell belastning och en ADHD-diagnos samt vilka faktorer, företeelser och handlingar inom skolan som upplevts som positivt/negativt.

SammanfattningTitel: Sverige som dykdestinationFörfattare: David Nilsson, Danny SelvĂ„g & Johan ÖhrlingKurs: Turismvetenskap IIIInstitution:Ekonomihögskolan, LinnĂ©universitetet i KalmarHandledare: Hans WessbladProblem: Den svenska dykturismen Ă€r relativt outvecklad. Trots detta tillhör Sverige de lĂ€nder i vĂ€rlden som har flest dykare per capita. Dykdestinationer runt om i Sverige mĂ„ste se till de förutsĂ€ttningar som finns för att skapa destinationer eller dykplatser som dykare vill besöka. Svenska dykares egenskaper och motivation till dykning Ă€r inte undersökt som vi ser det dĂ„ vi enbart har stött pĂ„ undersökningar om dykare i andra lĂ€nder. Den svenska dykarens attityd mot dykning Ă€r intressant att se till för att skapa en undersökning om förutsĂ€ttningarna för dykturismen framvĂ€xt i Sverige.Metod: Vi har genomfört en deduktiv undersökning dĂ„ vi utgĂ„r frĂ„n insamlad teori och sedan testar den pĂ„ vĂ„r empiri.

Syftet med c-uppsatsen Àr att studera i vilken grad som motionerna i det Socialdemokratiska Kvinnoförbundet i Norrbotten mellan 1974-1980 var likhetsinriktade eller sÀrartsinriktade. Enkelt sagt strÀvar likhetsfeminismen efter att varje individ sjÀlv ska ges möjlighet att forma sin personlighet. Vad som Àr manligt och kvinnligt Àr konstruerat av det samhÀlle vi lever i. De Àr inget som mÀnniskan föds till, utan tvingas lÀra sig att bli. Det finns en obalans dÀr kvinnor exkluderas, frÄn de positioner och sociala beteenden som mÀn utvecklat genom en strukturell diskriminering av samhÀllets genusordning.

Sedan slutet pÄ 1990-talet brukar begreppet 24-timmarsmyndigheten anvÀndas för att beteckna visionen och arbetet kring att modernisera den svenska förvaltningen. Mycket handlar om att införa elektroniska tjÀnster i syfte att möta medborgarnas krav och förvÀntningar pÄ samhÀllsservice. I mötet mellan visioner och operativt arbete formas lösningar som syftar till att underlÀtta bÄde samspelet med medborgarna och förvaltningens interna arbete. I den hÀr studien ligger fokus pÄ en e-tjÀnst som pÄ den offentliga sektorns webbplatser ofta kallas för medborgarassistent. Det Àr en form av informationssystem som börjar synas pÄ kommuners och myndigheters webbplatser för att i 24-timmarsvisionens anda hjÀlpa medborgare att hitta information och fÄ svar pÄ sina frÄgor.Genom en instrumentell fallstudie kring utveckling och mplementering av en medborgarassistent pÄ Enköpings kommuns webbplats belyser studien hur den svenska förvaltningens gemensamma visioner om 24-timmarsmyndigheten slÄr igenom i kommunens strategiska och operativa informationsarbete.

Lagen om förbud mot köp av sexuell tjÀnst (Brottsbalken 6 kap 11 §) infördes i Sverige 1999.NÀr lagen utarbetades var den, internationellt sett, unik i sin utformning eftersom den utmÀterstraffansvar för den som köper en sexuell tjÀnst men inte för den som sÀljer den. Föreliggandeundersökning Àmnar söka svar pÄ frÄgor kring hur den dominerande diskursen om sexhandelsÄg ut inför och i samband med att lagen kom till, hur den sÀljande och köpande parten i sexhandelngestaltas i förarbetena och vilka vÀrden som genom argumentationen för och emot enkriminalisering framhÄlls som skyddsvÀrda i förhÄllande till sexhandeln. Den tidigare forskningensom presenteras visar pÄ i grova drag tvÄ motstÄende förhÄllningssÀtt till prostitution,som bÄda hÀvdar en feministisk utgÄngspunkt men som ur olika perspektiv fokuserar pÄ kvinnansrÀttigheter. Den teoretiska och metodologiska utgÄngspunkten i min studie Àr diskursanalys.Undersökningen prÀglas av en socialkonstruktivistisk syn, med begrepp frÄn kritiskdiskursteori som Àmnar belysa materialet och svara pÄ frÄgor ur ett diskursivt perspektiv ochett genusperspektiv. FrÄgorna har besvarats i huvudsak med en kvalitativ metod, men medinslag av enstaka kvantitativa mÀtmetoder som komplement.

Denna studie handlar om lĂ€rares Ă„sikter och uppfattningar om högpresterande elever i matematik. Mer precist vad lĂ€rare menar med en högpresterande elev och vilka behov lĂ€rare anser att högpresterande elever har, samt hur lĂ€rare arbetar med dessa elever. För att undersöka detta har jag genomfört en kvalitativ studie med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju lĂ€rare frĂ„n fyra grundskolor i Östergötland. Samtliga lĂ€rare undervisar bland annat i matematik i skolĂ„r 7 ? 9.Att definiera vad en högpresterande elev i matematik Ă€r tycks vara svĂ„rt.