BakgrundI bakgrunden ges en beskrivning för forskning kring Àmnet diagnosen autism. Det kommer Àven en forskning kring vad forskningen sÀger om diagnosen autism idag. En framstÀllning av olika styrdokument som förskolan ska följa i sitt arbete för att förhindra diskriminering i arbetet med barnen. I undersökningen tas inkluderingsbegreppet upp samt specialpedagogers förhÄllningssÀtt, arbetsmetoder och likabehandlingsplanen. Den teoretiska utgÄngspunkt som anvÀnds i undersökningen Àr Bengt Perssons teori som belyser det relationella och kategoriska perspektivet med barn som har sÀrskilda behov.SyfteSyftet med undersökningen Àr att undersöka och analysera hur nÄgra specialpedagoger i förskolan arbetar med de barn som har fÄtt diagnosen autism.

Genom att instruera personer att verbalisera sina tankar i samband med genomförandet av en uppgift, och föra protokoll pÄ dessa verbaliseringar genom ett s.k. tÀnka-högtprotokoll, Àr det möjligt att undersöka hur tÀnkande gÄr till (Ericsson and Simon, 1993, 1998; Ericsson, 2002). För att visa skillnaden mellan ?vanlig? verbalisering och den som görs i direkt anknytning till en uppgift delar Ericsson och Simon upp verbaliseringen i tre nivÄer.  I denna uppsats studeras personer med lindrig utvecklingsstörning och deras förmÄga att verbalisera sina tankar vid problemlösning. Syftet med denna studie Àr att utveckla en tÀnka-högtmetod anpassat för personer med utvecklingsstörning.

Den hÀr uppsatsen utgÄr frÄn hypotesen att Àven om de stora imperierna kom att falla sönder under efterkrigstidens decennium sÄ kom det koloniala systemets maktstruktur att leva kvar genom den globala, kapitalistiska vÀrldsmarknaden; och detta har i sin tur pÄverkat den ekonomiska och politiska utvecklingen av Afrika i en negativ riktning. Den eurocentriska diskurs som konstruerar en verklighet dÀr VÀst uppfattas som ett ?facit? kom med andra ord inte att försvinna i samband med de koloniala imperiernas fall. Materialet som uppsatsen fokuserar pÄ Àr framför allt artiklar publicerade i Journal of African History mellan Är 2000 och 2010. Den hÀr uppsatsen dra slutsatsen ? hÀr presenterad i breda drag ? att det Àr vÀldigt fÄ undersökningar som har problematiken kring det eurocentriska perspektivet pÄ Afrikas historia som sin utgÄngspunkt.

Syftet med studien Ă€r att Ă€r att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag sĂ„ som temperament och karaktĂ€r Ă€r hos personer diagnosticerade med Asperger jĂ€mfört med personer som inte har nĂ„gon diagnos. Ett annat syfte Ă€r att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag sĂ„som temperament och karaktĂ€r. ÅttioĂ„tta försökspersoner deltog i enkĂ€t studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade nĂ„gon diagnos, i enkĂ€ten fick de svara pĂ„ 293 pĂ„stĂ„enden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktĂ€rsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.

Medicinteknikbranschen Àr en högteknologisk och innovativ bransch som karaktÀriseras av snabba förÀndringar och dynamik, enligt branschorganisationen Swedish Medtech. Det Àr Àven den bransch i Sverige som har störst andel kvinnor i företagsledningarna. I en förÀnderlig miljö anses den organiska organisationsstrukturen vara mest lÀmplig och den ledarstil som anses mer kompatibel med organiska organisationsstrukturer Àr den sÄ kallade "feminina" ledarstilen. Syftet med denna uppsats Àr att se hur ledarskapet ser ut i den medicintekniska branschen, och om det finns en typisk ledarstil oavsett kön.Studien har genomförts som en kvalitativ studie för att fÄ en bred och omfattande överblicksbild av hur ledarskapet sker i praktiken. Flera teorier har anvÀnts, men fokus har legat pÄ kontingensteorierna path-goal samt situationsanpassat ledarskap.Ledarskapet inom de undersökta företagen överensstÀmmer i stora drag med varandra och det har inte gÄtt att utlÀsa en distinkt skillnad mellan hur mÀnnen och kvinnorna leder.

Denna uppsats undersöker dekadensens betydelse för Klas Östergrens generationsroman Gentlemen (1980). Syftet Ă€r dels att uppmĂ€rksamma ett hittills förbisett författarskap, dels att applicera en teori som kan belysa Gentlemen. FrĂ„gestĂ€llningen utgĂ„r dĂ€rmed ifrĂ„n hur dekadensen Ă„terspeglas i romanens huvudkaraktĂ€rsskildringar, samhĂ€llsstĂ€mningar och form.Uppsatsens dekadensdefinition grundar sig i Paul Bourgets ThĂ©orie de la decadence (1883), dĂ€r han skildrar samhĂ€llets, individens och sprĂ„kets förfall. UtifrĂ„n dessa tankar antar jag en bred dekadensdefinition som fokuserar mĂ€nniskans ambivalens inför att leva i en vĂ€rdemĂ€ssigt förfallen vĂ€rld. Dekadensteorin Ă€r dĂ€rmed utgĂ„ngspunkten för analysen dĂ€r jag genom nĂ€rlĂ€sning urskiljer framtrĂ€dande dekadenta drag.Framförallt betydande Ă€r den s.k.

Denna studie syftar till att undersöka representationen av maskulinitet och femininitet med utgĂ„ngspunkt i huvudkaraktĂ€rerna i filmserierna Underworld och Twilight som bĂ„da har ett vampyrtema, dĂ€r representationerna i respektive serie sedermera jĂ€mförs med varandra. Undersökningen Ă€mnar Ă€ven undersöka om denna representation förĂ€ndras genom det narrativa förloppet i vardera filmserie och i sĂ„ fall hur förĂ€ndringen yttrar sig.Genom ett utarbetat observationsschema dĂ€r binĂ€ra oppositioner och huvudkaraktĂ€rer i interaktioner stĂ„r i fokus tas specifika scener ut och analyseras med hjĂ€lp av genusteorier och litteratur kring vampyrgestalten, varulven och hur manliga respektive kvinnliga karaktĂ€rer tidigare representerats inom filmmediet. Interaktioner och scener ligger till grund för karaktĂ€rsanalysen.Resultaten av denna studie visar att representationerna av karaktĂ€rerna innehĂ„ller drag frĂ„n tidigare ideal dĂ€r dessa befinner sig i olika maktpositioner gentemot varandra. De kvinnliga karaktĂ€rernas representation ter sig i jĂ€mförelse med varandra olika i aktivitet och makt men tillhör till en början samma stereotyp. Även de manliga karaktĂ€rerna skiljer sig Ă„t i representationen genom fysiska yttringar, handlingar och Ă€ven i sina maktpositioner.  Genusyttringarna i Underworld-serien visar en stark kvinnlig och passiv manlig karaktĂ€r medan motsatsen kan urskiljas i Twilight-serien. .

Syftet med denna studie Àr att fÄ och skapa förstÄelse för hur förskollÀrare och förskolechefer skapar villkor för inkludering och Àven hur förskollÀrare konkret arbetar för att inkludera alla barn i förskolan. För att uppnÄ detta har syftet brutits ner i tre frÄgestÀllningar. Dessa behandlar hur förskollÀrare och förskolechefer beskriver organiseringen för att inkludera alla barn, vi benÀmner detta som formuleringsarenan. Hur förskollÀrarna konkret arbetar för inkludering pÄ individ- och gruppnivÄ, vilket vi benÀmner som realiseringsarenan. Slutligen gör vi en jÀmförelse mellan de tvÄ arenorna.

Detta arbete har syftat till utveckla ett feminint, ungt och individuellt perspektiv pÄ nio gymnasieflickors egna uppfattningar om och förstÄelse av en populÀrkulturell text, som de gavs tillfÀlle att i en gruppintervju beskriva med egna ord. Flera elever uttryckte synpunkter som i hög grad förde tankarna till ett postmodernt tÀnkande, fokuserat pÄ individens önskningar och drömmar. En del elever tyckte att filmen tog upp kvinnofrÄgan anno 2009, dvs. att den fokuserade pÄ kvinnans fria val att leva singelliv och rÀtt till ?manliga sexualvanor?, pÄ hennes rÀtt till kvinnliga gemenskaper och genom dessa rÀtten till ett inbyggt bekrÀftelsesystem, pÄ hennes rÀtt att vara kvinnlig i kombination med att ha en karriÀr och pÄ Äldersfixeringen i dagens samhÀlle.

De senaste Ärens tekniska utveckling pÄ datoromrÄdet har Àven gett Äterverkningar inom distansutbildningen. Den nya Informationstekniken (IT) har anvÀnds mest för att utveckla kommunikationen mellan lÀrare och studenter pÄ distansutbildningarna. I utgÄngslÀget har tekniken alltsÄ anvÀnds för att underlÀtta arbetet inom kurserna, inte för att utveckla metoder för hur undervisning ska bedrivas. Elektroniskt lÀrande (e-learning) kan förklaras som ?Teknikbaserat lÀrande? (technology-based learning) och innefattar all form av undervisning som sker med hjÀlp av elektroniska media.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av de tvÄ största professionella bloggarna i Sverige, blondinbella.se och kissies.se. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vilka markörer för klass och genus som kan hittas pÄ bloggarna och utifrÄn dessa vilken bild av att vara ung tjej det Àr som förmedlas till bloggarnas lÀsare. Debatten om de tvÄ aktuella bloggarna pÄgÄr i media och speciellt Àr det författarna bakom bloggarna som uppmÀrksammas, Isabella Löwengrip och Alexandra Nilsson. Med hjÀlp av teorier kring kön och klass analyserar jag bloggarnas innehÄll och försöker utkristallisera vilka teman som Àr dominerande pÄ dessa bloggar. Resultatdelen Àr uppdelad utifrÄn dessa teman som handlar om shopping, kroppsuppfattning och valmöjligheter.

Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för apoteksmarknadens utveckling, med fokus pÄ positionerings-, kommunikations-, relations och varumÀrkesstrategier, efter omregleringen av det statliga apoteksmonopolet. Uppsatsen grundar sig pÄ en kvalitativ metod med induktiv ansats och deduktiva drag. Vi har valt att genomföra fem intervjuer med olika aktörer pÄ apoteksmarknaden samt en kommunikationsbyrÄ med inriktning pÄ lÀkemedelsbranschen. VÄra huvudsakliga teoretiska omrÄden Àr varumÀrke, segmentering, positionering, relationer samt kommunikation som vi Àmnar belysa. VÄr insamlade empiri bygger pÄ apoteksaktörernas syn pÄ hur deras organisation förhÄller sig till vÄra huvudsakliga teoretiska omrÄden. Detta kompletteras med deras framtida syn pÄ apoteksmarknaden. För att fÄ en oberoende bild av marknaden sÄ har vi avslutningsvis tagit del av en kommunikationsbyrÄ syn pÄ hur marknaden förhÄller sig.VÄra slutsatser baseras pÄ tendenser vi har uppfattat under intervjuerna samt den teoretiska referensram vi har anvÀnt oss av. Vi har lagt mÀrke till att positioneringen inte skiljer sig sÄ mycket som man kan tro, dÄ vi intervjuade aktörerna sÄ pass tidigt efter omregleringen.

Arbetet innehÄller ett referat av Boverkets skrift (2000) ?Unga Àr ocksÄ medborgare ? om barns och ungdomars inflytande i planeringen? samt en empirisk studie av 12 utvalda kommuners lekplatsprogram. I arbetet jÀmför jag vad Boverket (2000) skriver om barn och ungas inflytande, i huvudsak utifrÄn barnkonventionen, med vad som skrivs om inflytande i planeringen av lekplatser i de utvalda kommunernas lekplatsprogram. Jag tittar Àven genom studier av lekplatsprogrammen pÄ vad som i övrigt styr i planeringen av lekplatser.Resultaten visar att kommunernas intentioner Àr att barn och unga ska delta i planeringen, men i vilken utstrÀckning detta verkligen sker gÄr inte att utlÀsa. Utöver intentioner om barn och ungas deltagande styrs planeringen av lekplatser genom kommunala planer, plan- och bygglagen samt sÀkerhetsföreskrifter och krav om tillgÀnglighetsanpassning.

Detta examensarbete syftar till att försöka redogöra för möjligheten att minska energiförbrukningen för bostÀder i Sverige. Idag stÄr bostadssektorn för cirka 40 % av landets totala energianvÀndning. En satsning pÄ lÄgenergihus sÄsom passivhus kan dÀrför komma att ha stor betydelse för Sveriges strÀvan mot en hÄllbar utveckling nÀr det gÀller energianvÀndningen. Det Àr inte bara miljön som gynnas av energieffektiva satsningar utan Àven den boendes egen ekonomi. Detta eftersom framtidens energipriser sannolikt kommer att vara kraftigt stigande.

Titel: Myrstack, ja tack! - en studie om hur Wallenstams intranÀt anvÀnds, upplevs och skullekunna förbÀttrasFörfattare: Axel Birgerstam och Evelina LindbergUppdragsgivare: Wallenstam ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet.Termin: VÄrterminen 2013Handledare: Malin SveningssonAntal ord: 22632Syfte: Att undersöka hur medarbetarna pÄ Wallenstam upplever intranÀtet samt identifiera möjligaförbÀttringar utifrÄn organisationens och medarbetarnas perspektiv.Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer.Material: Tio samtalsintervjuer med medarbetare pÄ Wallenstam.Huvudresultat: För att Wallenstam ska nÄ framgÄng med sitt intranÀt mÄste organisationen arbetapÄ flera plan. I stora drag handlar det om att det frÄn ledningsnivÄ mÄste finnas en konkret plan förhur intranÀtet ska anvÀndas, stöttas och kommuniceras till medarbetarna. Detta bör ske med hjÀlp avtydliga direktiv, inspirerande chefer, interna ambassadörer, lÀttillgÀnglig support, frekventutbildning och stöttning samt konkreta exempel pÄ vilken vinning det ger bÄde medarbetarna sjÀlvaoch organisationen i helhet. GrundlÀggande Àr ocksÄ att bygga intranÀtet efter medarbetarnas behov? sÄvÀl informativa och kognitiva som personliga och sociala.