Sökresultat:
39 Uppsatser om Karaktärisering fines - Sida 3 av 3
Att st?rka det friska och skjuta upp funktionsneds?ttningar ? H?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande insatsers p?verkan p? den sk?ra ?ldre personens h?lsorelaterade livskvalitet
Bakgrund: En ?ldrande befolkning ?r ett globalt fenomen och n?stintill samtliga av v?rldens
l?nder ser en ?kning av andelen ?ldre. Genom h?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande
?tg?rder kan ?ldre personer f? m?jlighet att bo kvar hemma i allt st?rre utstr?ckning och
behovet av sjukhusv?rd eller v?rd- och omsorgsboende kan s?ledes minska. Den ?ldrande
befolkningen st?ller ?ven h?gre krav p? h?lso- och sjukv?rdens kompetens eftersom v?rden
blir allt med komplex i hemmet och antal sk?ra ?ldre ?kar.
RÀfstens vÄr : Skillnader och likheter i rannsakning och bestraffning ur ett genusperspektiv under Àrkebiskop Angermannus visitationsresa vÄren 1596
The aim of this study was to investigate and analyze similarities and differences in trials and punishment from a gender perspective, during the inquisition in the episcopate of Linköping. A inquisition initiated by duke Karl but performed by archbishop Abraham Angermannus in the year 1596.During the working process a quantitive method was used in the purpose of getting statistic data considering number of men and women that were trialed and punished. A hermeneutic qualitive method was also used in the purpose of closer investigating certain cases that men and women were involved in. The theoretical concepts that have been of importance and used in this study are the individual and the female subject that is based on gender in judicial procedures.The results showed that 49 % of the men were trialed for quarrel. Not as many men were trialed for contempt towards the church and witchery.The most frequently used corporal punishment in this cases were flogging that were executed for totally 38 % of the men.The investigation also proved that men were punished with these forms of corporal punishments for showing their contempt towards the church.
PartikelmÀngd i traktorers hydrauliksystem : en jÀmförande studie av tvÄ traktormÀrken med skilda respektive gemensamma oljor i hydraulik och transmission
Det finns studier som visar att skador i transmission och hydraulik Ă€r bland de vanligaste och dyraste skadorna pĂ„ traktorer. Ytterligare studier visar att det finns mycket partiklar i oljorna hos lantbrukets traktorer. Ăven om inte partikelmĂ€ngden som sĂ„dan Ă€r orsak till skadan kan den orsaka följdskador, ofta med stora kostnader som konsekvens.
Partiklarna kan komma frÄn bÄde inre och yttre kÀllor. Partiklar som uppstÄr i traktorn uppkommer pÄ grund av olika slitage pÄ materialen i traktorn. Partiklar som kommer utifrÄn och genom yttre faktorer kommer frÄn till exempel luftningen pÄ hydrauliksystem eller frÄn slarv vid pÄfyllning av olja.
PartikelmÀngd i traktorers hydrauliksystem : en jÀmförande studie av tvÄ traktormÀrken med skilda respektive gemensamma oljor i hydraulik och transmission
Det finns studier som visar att skador i transmission och hydraulik Ă€r bland de vanligaste och dyraste skadorna pĂ„ traktorer. Ytterligare studier visar att det finns mycket partiklar i oljorna hos lantbrukets traktorer. Ăven om inte partikelmĂ€ngden som sĂ„dan Ă€r orsak till skadan kan den orsaka följdskador, ofta med stora kostnader som konsekvens.
Partiklarna kan komma frÄn bÄde inre och yttre kÀllor. Partiklar som uppstÄr i traktorn uppkommer pÄ grund av olika slitage pÄ materialen i traktorn.
Termofil efterrötning av avloppsslam : En pilotstudie
Termofil efterro?tning av avloppsslam ? En pilotstudieMagnus PhilipsonGenom naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning a?r sannolikheten stor att det inom en snar framtid kommer att info?ras krav pa? hygienisering av det avloppsslam som produceras vid Sveriges reningsverk. Idag a?r hygienisering ett frivilligt a?tagande som i praktiken mest tilla?mpas i de fall da?r avloppsslam a?r avsett att sprids pa? produktiv mark inom ramen fo?r slamcertifieringssystemet REVAQ. I Naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning fo?resla?s termofil ro?tning vid 55 °C med en garanterad exponeringstid pa? 6 timmar vara en godka?nd hygieniseringmetod.
Allm?n kunskap om det allm?nt veterliga ? en paradox?
Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.
KaraktÀrisering av tvÄ typer av restproduktbriketter genom laboratorieförsök och utvÀrdering av driftförsök
Sedan 1993 har kallbundna restproduktsbriketter tillförts masugnarna vid SSAB TunnplÄt AB i LuleÄ. De ersÀtter en del jÀrnbÀrare, slaggbildare, koks och kol, men medför ocksÄ en nÄgot ökad slagg- och stoftmÀngd. Restprodukter som vanligtvis briketteras Àr hyttsot, filterstoft, brikettfines, LD- grovkorn, fines frÄn stÄlskrot och avsvavlingsskrot. Brikettfabriken körs nu i det nÀrmaste pÄ maximal kapacitet men det har gjorts försök att injicera hyttsot direkt via formorna i masugn. Kontinuerlig injektion av hyttsot skulle medföra en möjlighet att genom brikettering recirkulera andra restprodukter.
Karakterisering av koks frÄn raceway och masugnens döde man
Vid Masugn 3, SSAB TunnplÄt AB i LuleÄ, pÄgÄr arbete för att vidareförbÀttra rÄjÀrnets kvalitet genom minskad variation av Si och för att ytterligare minska förbrukningen av reduktionsmedel. För att fÄ en ökad kunskap om tillstÄndet i den nedre delen av Masugn 3 utfördes i april 2004 en koksborrning ur tre av masugnens 32 formor. Försöken ingÄr i ett forskningsprojekt inom Jernkontorets forskningsprogram. Syftet med examensarbetet var att karaktÀrisera raceway och den döde mannen genom att studera borrkÀrnorna, processdata, koks frÄn forma provtagen genom koksrakning, manuell mÀtning av racewaydjup och racewaydjupsmÀtning med radiometrisk utrustning. Till sist undersöktes bottentemperaturen tillsammans med andra parametrar, sÄsom rÄjÀrns- och slagganalyser och rÄjÀrnstemperatur, för att fastslÄ om den döde mannen var aktiv eller inaktiv.
Rysk aggression, terrorism och klimatf?r?ndringar: en analys av s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i svensk riksdagsdebatt 2015
I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.