Denna studie syftar till att undersöka vilka spÄr av den sociokulturella teorin, med fokus pÄsamarbete och vilken gÄng lÀrandet har, som vi kan finna i matematikböcker för de yngreÄldrarna. Vi har analyserat fyra lÀroböcker i matematik och fokuserat pÄ avsnittet dÄ eleverna förförsta gÄngen möter brÄk. LÀroböckerna Àr utgivna av olika förlag och dess gemensammanÀmnare Àr att de Àr skrivna utifrÄn det nu gÀllande styrdokumentet, Lgr11. För att undersökadetta har vi genomfört bÄde en kvantitativ och en kvalitativ textanalys. I den kvantitativa delen avvÄr textanalys anvÀnde vi oss av analysbegreppet samarbete.

Teckning Àr ett arbetsomrÄde som har hÀngt med frÄn den allra tidigaste bildundervisningen, dÀr den Ànnu utgör en grundbult i en alltmer svÄrdefinierad sammansÀttning. PÄ förtjÀnstfulla sÀtt kan man idag kombinera enkla material med modern teknologi, t ex för att skapa uttryck, lösa uppgifter eller underlÀtta estetisk kommunikation..

1946 infördes en ny befattning i flygvapnet ? FĂ€ltflygare. Dessa korttidsanstĂ€llda piloter utbildades fram till och med 1982, Ă„ret innan den Nya BefĂ€lsordningen infördes i försvarsmakten vilken innefattade alla officerare i en och samma kategori ? yrkesofficerare. År 2008 reviderades dock befĂ€lsordningen, och sedan dess delas försvarsmaktens officerare in i tvĂ„ kategorier: specialistofficer respektive officer.

Matematiksamtal Àr en viktig del i undervisningen dÀr de bidrar till att öka elevernas förstÄelse och sjÀlvstÀndiga tÀnkande, vilket flera studier visar. Forskningen uppmÀrksammar dock att samtalets utrymme har minskat i matematikundervisningen och att det tysta, individuella arbetssÀttet har ökat. SÄvÀl nationella som internationella undersökningar pekar pÄ att lÀroboken har en mycket stark stÀllning i matematikÀmnet. För att eleverna ska motiveras och utvecklas i sitt lÀrande bör den dock kompletteras med flera lÀromedel och olika arbetsformer. Studien har genomförts utifrÄn ett kommunikativt perspektiv, dÀr syftet har varit att undersöka lÀroböcker och lÀrarhandledningar i matematik för elever i skolÄr 4. Analysen har utgÄtt frÄn hur uppgifterna i lÀroboken inbjuder till ett kommunikativt arbetssÀtt, samt hur lÀrarhandledningarna uppmuntrar det muntliga samarbetet i undervisningen.

Teori och praktik Àr tvÄ begrepp som inte bör ses skilda Ät. Teorin ligger som grund för praktiken och vice versa. LÀrarutbildningen pÄ Högskolan Kristianstad Àmnar tydliggöra vetenskapens roll i utbildningen samt kopplingen mellan de teoretiska studierna och det praktiska utövandet av yrket, vilket Àven stÄr i regeringens proposition 1999/2000:136 Den nya lÀrarutbildningen. Ambitionen Àr att studenter efter genomgÄngen utbildning ska vara utrustade med ett reflekterande tankesÀtt och vara beredda pÄ att förÀndra den skolvÀrld de möter, inte anamma rÄdande kultur. Men hur uppfattar lÀrarstudenterna att detta syfte uppnÄs? Genom en kvalitativ studie i form av enkÀter och intervjuer framgÄr att kopplingen Àr otydlig och att studenterna pÄ Högskolan Kristianstad sÀger sig sakna viktiga delar.

Syftet med examensarbetet har varit att ta fram berÀkningsschabloner eller berÀkningsprinciper för trafik som alstras av Banverkets fastigheter. Detta har gjorts genom en inventering av över 200 jÀrnvÀgsförrÀttningar hos Banverket VÀst. Ur detta material har hÀmtats cirka 100 anlÀggningsförrÀttningar dÀr mer Àn sextio förrÀttningar innehÄller uppgifter om tonnage i enlighet med den vedertagna tonkilometermetoden. Cirka femtio fastigheter innehÄller uppgifter om andelstal. Materialet har analyserats statistiskt och en empirisk berÀkningsschablon har tagits fram.

Den nya tullagen Union Customs Code (UCC) med mÄlet elektroniskt tullhantering inom unionen kommer att börja tillÀmpas 1 maj 2016. Tullkodex för unionen innebÀr elektroniskt tullhantering sÄvÀl mellan nÀringslivet och Tullverket som mellan medlemsstaternas tulladministrationer. Syftet med lagen Àr att förenkla uppgiftslÀmning och tullhantering för företag vilket krÀver omfattande uppgradering av IT-lösningar för bÄde nÀringslivet och Tullverket. Kvalitet pÄ de uppgifter som överförs till Tullverkets tull-system (TDS) antas ha större betydelse Àn tidigare dÄ det genom UCC lÀggs en större vikt pÄ spÄrbarhet.Organisationer bör dÀrför optimera kvaliteten pÄ de uppgifter som i samband med deklarationer lÀmnas till Tullverket. Detta för att undvika eventuella problem i framtiden.

Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r (Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.

Enligt Lagen om skydd mot olyckor Àr en av lÀnsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsomrÄdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvÀrdig utveckling och likvÀrdiga förhÄllande i hela landet med avseende pÄ de lokala förhÄllandena.Detta examensarbete Àr konstruerat för att förbÀttra lÀnsstyrelsen i vÀstra Götalands region förmÄga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhÀmtning av relevant information över tÀtorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska anvÀndas vid tillsynsbesök.En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillÀmpa betygsÀttningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats frÄn Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ? privata verksamheter och förmÄga att genomföra rÀddningsinsatser över samtliga tÀtorter i lÀnet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och sÀkerhet.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

Syftet med den aktuella studien Ă€r att se om kommunikatörer i offentlig sektor arbetar strategiskt med kommunikation och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt bidrar till den egna organisationens mĂ„luppfyllelse och effektivitet. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r:Arbetar kommunikationsfunktioner och kommunikatörer inom kommuner, landsting och myndigheter strategiskt med kommunikation?Är strategiska arbetsuppgifter prioriterade och Ă€r kommunikationsfunktionerna bra pĂ„ att utföra dessa uppgifter?Har kommunikationsfunktionerna och kommunikationsansvariga de förutsĂ€ttningar som krĂ€vs för att de ska kunna arbeta strategiskt med kommunikation?Den teoretiska ramen utgörs av en sammanfattning av litteratur och tidigare forskning om stra­teg­isk kommunikation, organisationers mĂ„l och kommunikation samt av kommunikations­funk­tioner och professionen.För studien valdes en kvantitativ metod, en surveyundersökning. TvĂ„ versioner av en enkĂ€t togs fram och skickades via e-post till organisations­chefer respektive kommunikationsansvariga vid samtliga av Sveriges kommuner, landsting och myndigheter. Totalt skickades 1 082 enkĂ€ter, bortfallet var 2 procent och svarsfrekvensen 65 procent.Resultaten visar att organisationschefer och kommunikationsansvariga anser att kommunikation bidrar till mĂ„len. Kommunikationsansvariga anser ocksĂ„ att de och deras funktioner arbetar strategiskt med kommunikation och att deras ledningar förvĂ€ntar sig det av dem.

Programmet First Class finns tillgÀngligt för medarbetare, lÀrare och elever pÄ Högskolan i Kristianstad för att underlÀtta för dessa tre grupper att kommunicera sinsemellan. FrÄn diskussioner med andra studenter har det framkommit att de inte anvÀnder sig av First Class. Vad Àr det dÄ som gör att det programmet inte anvÀnds? Fokuseringen i denna uppsats har lagts pÄ om det beror pÄ om det Àr dÄlig anvÀndbarhet med tanke pÄ funktionsbrister eller grÀnssnittstolkningar.Denna kandidatuppsats kartlÀgger brister i funktionerna i First Class och ger förslag till förÀndringar eller till helt nya funktioner. Litteraturstudier, intervjuer och observationer genom bandupptagning och videofilmning har gjorts för att kartlÀgga systemet.

Detta arbete bygger pÄ videoinspelningar av samtal, dÀr tvÄ elevgrupper löste vardera tvÄ uppgifter inom ramen för gymnasieskolans kurs svenska A. Syftet Àr att undersöka hur gruppsamtal kring sprÄkliga frÄgor fungerar och hur eleverna anvÀnder i sprÄksammanhang adekvata fackuttryck.Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs sprÄksyn och begreppet nÀrmaste utvecklingszon samt en sociokulturell uppfattning om sprÄket som medierande verktyg för att uttrycka vÄr bild av omvÀrlden. GrundlÀggande Àr att individens sprÄkutveckling sker genom kommunikation och samspel.Som analysverktyg fungerar teorier om samtalsstilar och skapande av gemensam mening. SÀrskild uppmÀrksamhet Àgnas Ät hur eleverna försöker skapa en fungerande kommunikation genom att anvÀnda stringenta uttryck i form av facksprÄk.Analysen visar att eleverna, Àven dÄ de Àr orienterade mot gruppen och mot uppgiften och med en asymmetrisk och samarbetande samtalsstil, brister i effektivitet dÄ de inte anvÀnder ett gemensamt fungerande facksprÄk. I frÄga om en av de tvÄ uppgifter som eleverna arbetade med, valde eleverna helt enkelt en diskurs som möjliggjorde en privat kod.Arbetet belyser didaktiska problem i förhÄllande till uppgiftskonstruktion och undervisningens organisation och föreslÄr framtida forskning om elevers sprÄkliga diskurs..

Att förstÄ, och ta tillvara elevernas tankar Àr mycket viktigt för elevernas utveckling inom matematiken. Matematikundervisningen ska möta och utveckla elevernas uppfattningar om matematik. Som lÀrare blir det dÀrför viktigt att undersöka hur elever tÀnker. Varje Är finns det möjlighet att delta i en matematiktÀvling vid namn KÀngurutÀvlingen. TÀvlingen Àr inget prov utan ska ses som ett utbud av intressanta matematikproblem som ska vÀcka lust och nyfikenhet för matematik.

Syftet med mitt arbete var att studera hur elever upplever att enkla kroppsrörelser, minnestekniker och uppgifter stödjer deras inlÀrnings- och koncentrationsförmÄga. Till grund för arbetet ligger Lpo 94 och tidigare forskning. Under hjÀrngympaprojektet fick eleverna lÀra sig olika minnestekniker samt göra flera olika kroppsrörelser som skulle integrera bÄda hjÀrnhalvorna vilket i sin tur ska öka koncentrationen och inlÀrningen. De fick Àven göra olika slags uppgifter frÄn pussel till lÀsuppgifter. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 7 i en skola i SkellefteÄ kommun omfattande 25 elever.